Visar inlägg med etikett sylt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sylt. Visa alla inlägg

söndag 27 augusti 2023

Tomatmarmelad med citron och vanlij

Nu under augusti får vi så väldigt mycket bifftomat som ibland spricker lite och det bildas mögel i sprickorna. Provade ut en god tomatmarmelad att göra av dessa tomater, eftersom det går att skära bort det mögliga med lite marginal och använda resten av tomaten. Vi skalar inte tomaterna eftersom det tar extra tid och mycket nyttigheter sitter i skalet. Marmeladen är supergod till ostar under vintern, t.ex. till kittost, camembert eller mögelost.

Tomatmarmelad med citron och vanilj

1400 g tomater, skär bort dåliga bitar, behåll skal
2 ekologiska citroner
7 g socker
pektin eller annat geleringsmedel 
2 krm äkta vaniljpulver eller en vaniljstång

Skölj tomater, skär bort mögliga eller skadade delar men behåll skal som är fint. Använd gärna även lite omogna tomater då de innehåller mycket pektin. Dela i mindre bitar, koka försiktigt upp i en kastrull, tillsätt vaniljpulver eller urskrapad vaniljstång och koka i 15 minuter. Koka med själva stången om du använt vaniljstång och ta sedan bort den. Lägg en tallrik i kylen nu för att använda seanre till marmeladprov.

Tvätta och skala bort det gula från citronen försiktigt med skalare, hacka lite smått och tillsätt citronskalet i grytan. Skiva citronerna, lämna lite större ändbitar och pressa i saften från de fyra ändbitarna i grytan. Citronskivorna kan ni använda till citronvatten, de behövs inte i marmeladen. 

Tillsätt socker och pektin eller annat geleringsmedel enligt instruktion på förpackningen (eller använd syltsocker, men det är en produkt man gärna kan ersätta med socker + pektin om man vill spara pengar). Koka ytterligare 10-15 minuter men inte mer då pektin kan börja koka bort. Ta en matsked av marmeladen och lägg på den kylskåpskalla tallriken nu och ställ in igen i kylen in någon minut. Kontrollera om marmeladen har tillräckligt med pektin genom att dra med ett finger genom den  och se att den stelnar. Passa på att smaka av! Om den inte stelnar ordentligt får ni ha i mer pektin, koka upp igen och småkoka en kort stund och göra om detta moment.

Sterilisera burkar och lock genom den metod ni föredrar: kokning, steriliseringsapparat, ha dem i ugnen på 100 grader i 5 minuter eller skölja ur dem med atamon. Häll upp den nyss kokande marmeladen i burkarna, torka av kanten med hushållspapper, skruva på locket ordentligt och skölj burken i kallt vatten. Ställ dem ute tills de svalnat och dra åt locket lite mer. Förvara i svalt utrymme. Glöm inte att skriva etikett med vad det är i burken och årtal!

tisdag 25 mars 2014

Våffeldagen!

Var det inte en väldigt Freudiansk fel-hörning tycker ni, kära bloggläsare, när man fick Marie Bebådelsedag till våffeldagen? Få se nu... "Vår Fru-dagen... Vårrfrudagen...vårfludagen...våffludagen.... våffeldagen.... jaså är det våffeldagen idag, bäst att vi gör våfflor!" Känns inte så jättetroligt... Tydligen börjar vanligen hönsen att värpa igen såhär års efter vintern, och korna börjar ge mjölk. Förr i tiden passade man då på att bryta fastan som varat sedan semmelfrossan i februari med att göra våfflor på färska ägg och mjölk. Det var väl troligtvis den huvudsakliga anledningen bakom att man lyckades höra så fel...

Just i år var det kanske inte så mycket fasta mellan semlorna och våfflorna som det kanske borde vara med tanke på hur tidigt våffeldagen infaller, men, men, man får väl offra sig och äta ändå! Vi tycker det är mysigt att ha våfflor som eftermiddagsfika så vi väntar nog till i helgen med dem dock.

Ett litet tips för våfflandet - testa att fixa med förlängningssladd så att ni kan ha våffeljärnet på eller vid sidan om matbordet. Då kan man sitta och fika och umgås samtidigt som fixar våfflor och får mumsa färska våfflor direkt från järnet. Står man och gör våfflor först och lägger dem på hög så blir de genast soggy, och det är inte heller kul att en person ska vara våffelslav medan alla andra äter... Med  lite försiktighet går det utmärkt att ha järnet på bordet, ta bort duken först bara och ha kanske lite hushållspapper framme för att hantera eventuellt spill. Och ja - irish coffee passar utmärkt till våfflorna!

Våfflor blir jättegott med hjortronsylt och vaniljglass eller grädde till. Mums! Det finns många som utan vidare gör sin egen pannkakssmet men av någon anledning inte tror sig om att kunna svänga ihop en våffelsmet utan köper våffelmix. Det är dock i grund och botten samma sak, och det är ingen stor konst att få frasiga goda våfflor utan att behöva ta till dyra fabriksmixer fulla av underliga tillsatser, palmolja istället för riktigt smör och andra onödigheter. Så gör din egen våffelsmet i år, testa receptet nedan, eller något annat recept, det finns många varianter. I fjällen görs våfflorna ofta på grädde för att få dem extra frasiga. Är man ute och vandrar eller på skidtur kan en enda våffla göra så att man står sig i flera timmar. Är det vardag hemma utan några större strapatser kanske man vill försöka undvika såpass mastiga våfflor.

Våfflor med hjortronsylt och glass
ca 8-10 st

3,5 Mjöl (varav gärna 1 dl grahamsmjöl)
5 dl Mjölk (röd)
2 tsk bakpulver
50 g smält smör
ordentligt med smör till våffeljärnet

Vispa ihop mjölk och mjöl ordentligt (vi brukar använda vår lilla eldrivna handvisp), tillsätt bakpulver och smör. Låt smeten stå och svälla i en halvtimme. Häll i mer mjölk om den blir alldeles för tjock. I detta recept har vi inte så mycket smör i smeten utan smörjer istället våffeljärnet ordentligt med smör för att slippa fastkletade våfflor. Ät våfflorna helt nygjorda med lite varm hjortronsylt och glass!

fredag 20 december 2013

Gå inte på julmarknads-bluffen – se upp för företaget ”Svenskt mathantverk”!

Det har blivit krispigt kallt i luften och frosten gnistrar på träden, vilket är ovanligt för Göteborg i början av december, men gör det extra stämningsfullt att gå runt på Lisebergs mysiga julmarknad denna decemberdag för några år sedan. När kylan börjar bita extra mycket i kinderna tar vi oss in i en av de olika bodarna som säljer olika former av julbetonade produkter, och trängs med många andra för att titta på korvar, sylt, honung, ostar, must, knäckebröd och julgodis. Egentligen tycker vi om att göra julmaten själva i så stor utsträckning som möjligt, men att göra egen salami, hemystad ost eller hemgjord must går utanför det vi har kunskaper i eller har tid med, liksom för många andra. Då tänker man att man kan passa på att stödja svenska producenter som brukar ha svårt att tävla mot den industriproducerade maten genom att köpa vissa produkter på marknad istället för på Coop. Visst, vi tycker det är tråkigt att det ofta inte är ekologisk korv eller sylt, som vi brukar köpa på Coop, men det kanske kompenseras till viss del av att det är småskaligt och närproducerat? Det är också förstås dyrare än i affären, men man tänker att man får något extra bra för pengarna, att det är svårt för små tillverkare att matcha effektiviteten hos en industriell tillverkare men att man kanske satsar mer på kvaliteten.

Därför blir vi lite förvånade när vi tittar på innehållsförteckningen till renkorven och ser att den innehåller mindre än 20% renkött och i övrigt mest fläskkött. Vi tittar även på älgkorven och vildsvinskorven och upptäcker samma sak. Dessutom finns det en hel del tillsatser i korven som vi inte hade förväntat oss av en småskalig tillverkare. Vi frågar den trevliga mannen som hurtfriskt bjuder ut varorna och är generös med smakproverna om detta faktum. Han skruvar lite besvärat på sig och mumlar något om att det behövs för smakens skull, att det smakar för starkt med enbart ren i korven. Vi funderar lite på detta, och diskuterar sinsemellan vad vi tycker om detta egentligen. Korvarna är rätt dyra, men visst vore det gott med lite renkorv på julbordet… Och enbärsmust vore väl lite festligt för dem som inte kan eller vill dricka öl? Men även på musten ser ingredienslistan lite nedslående ut. Till slut faller vi ändå för fasaden av gammaldags gemytlighet och försäljningssnacket och pungar ut med flera hundralappar för en korv och tre flaskor must. Men känslan av att något inte riktigt var som det skulle biter sig fast och släpper inte riktigt taget.

När så nyligen senaste numret av tidningen Hunger dimper ner i brevlådan och vi läser Mats-Erik Nilssons (författaren bakom Den hemlige kocken, Äkta vara, Döden i grytan och Saltad nota) reportage om företaget ”Svensk mathantverk” och hur de bluffar sig fram på allehanda marknader och får folk att punga ut med hutlösa summor för industritillverkad korv från Tyskland, faller allting på plats! Vi känner väl igen produkterna som vi flera gånger köpt på marknader, trots att vi brukar vara mycket noggranna med vad vi köper och försöker undvika tillsatser och köpa ekologiskt så långt som möjligt. Så grundlurade vi blivit! Genom skicklig marknadsföring som verkligen är långt över gränsen till vad som rimligen borde vara tillåtet lyckas företaget ge sken av att vara något slags paraplyorganisation för svenskt småskaligt mathantverk, vilket man alltså inte är. Visst tillverkas vissa av produkterna i Sverige, men det är vanlig fabrikstillverkning och inte någon småskalig gårdstillverkning eller det som vanligtvis brukar menas med begreppet mathantverk. Drygt 30 procent av varorna tillverkas dock enligt Nilsson inte ens av själva företaget utan köps in, bland annat från tyska fabriker som exportföretaget Astro som säljer över 10 000 ton korv per år till 25 olika länder, eller fabriken Edel som tillverkar karameller som i Tyskland säljs som exempelvis Glühwein Herzchen, medan Svenskt Mathantverk döpt om dem till ”Farmor Ediths glögghjärtan” för att få dem att verka lite sådär gammaldags idylliskt svenska. Farmor Edith som pryder många av deras produkter, är tydligen namnet på företagets VD:s farmor som levde på 1920-talet. Oklart hur hon har påverkat det tyska företagets industrirecept på godis, men tydligen är det faktum att VD:n hade en farmor som levde på 20-talet tillräckligt argument för att Svenskt Mathantverk i sin företagslogga skriver ”anno 1923”, trots att företaget tydligen grundades 1992. Detta enligt vad VD:n själv förklarar för Nilsson vid hans intervju!

Det som kanske är mest upprörande i sammanhanget är väl inte att ett företag försöker slå dunster i folks ögon för att kunna sälja sina varor till mångfaldigt högre pris än vad de egentligen skulle berättiga, utan att Livsmedelsverkets regler är så fullständigt uddlösa att de faktiskt tillåter detta. Det går alltså bra för Livsmedelsverket att ett företag säljer ”renkorv” som innehåller 17% renkött och 67% fläskkött, det går bra att sälja tyska fabriksprodukter under varumärket ”Svenskt Mathantverk” med svenska flaggan på burkarna. Det går bra att skriva ”vildhallonsylt” på burken med svensk flagga på trots att hallonen mestadels kommer från vanliga odlade hallon, och endast 30 % av hallonen är vilt plockade, tidvis i Bosnien. Och ta 169 kr kilot för hallonsylten när den egentligen är jämförbar med en sylt från affären som kostar 100 kr mindre kilot. Livsmedelsverket verkar minst sagt jobba för tillverkarna snarare än för konsumenterna om man ser till vad som får passera deras granskning!

Det tristaste av allt är att detta drabbar de verkliga småskaliga producenterna som försöker slå sig fram och får kämpa inte bara mot stora industriproducenter utan mot dylika blufföretag som konkurrerar ut dem på deras egen planhalva, genom att slå sig in på marknader och sälja industriprodukter under falsk flagg av småskalighet. Säkert har de råd att erbjuda marknaderna någon slags provision eftersom de gör sig en rejäl hacka på försäljningen, det skulle kunna förklara varför vi börjat se detta företags typiska trähyllor med "anno 1923" i liten plåtplakett på marknader över hela landet. Bara den skalan, att producera så att det räcker till större delen av landets marknader, och att kunna producera allt från korv och sylt till senap, must och karameller antyder ju att det handlar om storskalig produktion. 

Men innan man känner sig alltför maktlös i sammanhanget kan man inse att vi faktiskt kan göra något åt detta, vi och alla ni bloggläsare! Nu när vi fått upp ögonen för detta kommer det inte vara lika lätt att låta sig luras igen.  Det är dags att titta lite extra på vad man köper på julmarknaden, läsa på innehållsförteckningen och ställa frågor till försäljaren. Säljer ett stånd mängder av olika slags produkter kan det rimligen inte röra sig om något slags gårdsproduktion, verkar försäljarna ha väldigt dålig koll på produktionsprocessen kanske man också ska dra öronen åt sig. Ser ingredienslistan lite väl industriell ut kan man också utgå ifrån att den är det, och man ska aldrig låta sig luras av fasaden, hur skickligt den än är upprättad med utklädda försäljare, små tyghättor på syltburken, svenska flaggor och annat pynt.

Sen kan man faktiskt ställa krav på sin julmarknad, klaga om det är för stor dominans av detta företag och välja en marknad som har mer småskalig och närproducerad prägel. Att handla på Bondens Egen Marknad är än så länge en garanti för att man handlar från tillverkarna själva, och dessutom för att gården ska vara max 250 km bort från marknaden. Men småskaliga producenter ska ska inte behöva bli utkonkurrerade från större sammanhang som alla julmarknader som finns på Skansen och Liseberg, i storstädernas torg och längs småstädernas gågator, på olika slott med mera.  Om vi tillsammans jobbar medvetet för att stötta de verkliga småskaliga tillverkarna kan de kanske slå sig tillbaka på dessa tacksamma marknadsställen som de nuförtiden många gånger slutat sälja på. Det är ju deras produkter vi egentligen vill åt!

Och tack, Mats-Erik Nilsson, för att du oförtrutet jobbar med att avslöja matbluffarna i samhället! Vi behöver dig! Till er som vill läsa mer om denna och liknande granskning av matfusket, eller ge bort en sista-minuten julklapp till en matintresserad person, kan vi rekommendera en prenumeration på Hunger!

fredag 22 november 2013

Äppeldjem

Detta recept på äppeldjem med citronskal, kanelstång, och nejlika har Floras mamma fått från en väninna, och det blir kanongott. Alla ni som har fallfrukt, eller som kan få tillgång till äpple från någon som har lite för mycket, passa på att koka en sats, det är hur gott som helst i gröt, yoghurt eller på skorpor, mycket mer smakrikt och hållbart än traditionellt äppelmos (och sötare förstås, så ät ändå med måtta). Nyligen fick vi ca 10 kg äpplen och gjorde två stora kastruller med djemen, det är svårt att få för mycket eftersom det också är perfekt som present. 


Äppeldjem

2 kg äpple
1 citron (ekologisk)
2 dl vatten
2 små kanelstänger
4 nejlikor
6 dl fruktsocker

Skala bort skadat skal eller skadade delar på äpplena, övrigt skal kan man lämna, det blir ändå gott och nyttigare. Kärna ur med urkärnare, dela på mitten och hacka i småbitar med en alligator, alternativt grovriv med matberedare eller på rivjärn. Lägg i en rejäl kastrull tillsammans med kanelstång, nejlikor och vatten. 

Tvätta citronen, skala den och skär citronskalet i smala strimlor, lägg ner i kastrullen, pressa även ur saften i kastrullen. Koka upp och koka under lock i 10 minuter. Rör ner sockret och låt koka 15-20 min till. Koka utan lock tills massan blir trögflytande, lägg sedan på lock tills det är färdigt. Smaka av.

tisdag 15 oktober 2013

Marmelad på gröna tomater

I helgen skördade vi våra sista små gröna körsbärstomater eftersom frosten kommer denna vecka. De har stått ut länge med tanke på att de inte är i växthus (dock mot svart södervägg), men senaste två veckorna har de inte smakat lika gott som tidigare tyvärr. Snyft, snyft, tomatsäsongen är över! 

Små torkade tomater från Kina, spännande!
Floras föräldrar har nyligen varit i Kina och hade med sig torkade tomater hem, mycket spännande, såg ut som stora röda russin och smakade riktigt sött! Nästa år kanske vi testar att torka egna körsbärstomater! Dessa små godsaker passar fint som plockmat eller buffétillbehör, som rolig garnering eller varför inte i en lyxig sallad. Får se när de dyker upp på bloggen framöver!

Vi letade efter recept på marmelad att göra på våra sista gröna tomater och hittade detta recept på Coop.se. Det som gjorde att receptet uppfyllde våra kriterier var att det inte krävdes flera timmar kokning eller att man skulle skala tomaterna och att det inte innehöll bensoat. Däremot använde vi syltsocker med tillsatt pektin, och det blev ändå relativt löst. Här är det svårt att veta hur man ska hamna rätt i konsistensen, men ganska lös grön tomatmarmelad kan vara gott på rostat bröd eller skorpor så det behöver inte vara dåligt. 



Marmelad på gröna tomater
blev ca två burkar á 350 g

1 kg gröna tomater (vi hade körsbärstomater)
2 citroner ekologiska
1 dl vatten 
7 dl syltsocker (ca 600 g)
1 msk malen ingefära

Sortera igenom tomaterna så att de inte är ruttna, skölj och dela dem i mindre bitar. Borsta citronerna i varmt vatten och skär i klyftor. Finfördela detta i matberedare eller mixer till en grynig massa. Koka massan i vattnet under lock 30 min. Tag grytan från värmen och rör ner socker och ingefära. Koka upp och koka kraftigt utan lock 10-15 min. 
Låt marmeladen stå några minuter. Tag bort ev. skum. Ös upp marmeladen i rena burkar nydiskade från maskin eller värmda i ugn på 100 grader, ös tills marmeladen når ända upp till kanten. Sätt genast på lock. Förvara svalt.

Obs! Koka inte marmeladen för länge sedan sockret satts till. Då blir pektinet förstört och marmeladen seg och mörk genom att vattnet kokar bort och sockret blir brunt som karamell. Om det finns tillräckligt med pektin i fruktmassan är det lagom med 10-15 minuters kraftig kokning utan lock. 

söndag 18 augusti 2013

Sylt på krusbär och rabarber

När vi kom hem från semestern för två veckor sedan åkte vi som vi skrev om i förra inlägget raka vägen till Floras mammas kolonilott för att skörda frukten (eller snarare grönsakerna) av vårt tidigare arbete. På kolonilotten finns dock en gigantisk krusbärsbuske och även en hel del rabarber, därför passar detta recept på krusbär-rabarbersylt (eller kräm kan man också säga, det blir en ganska lös sylt) så bra. Det blir väldigt gott i gröt eller yoghurt, och sylten blir ganska syrlig eftersom man har relativt lite socker jämfört med vanlig sylt.

Krusbärs- och rabarbersylt
Ta lika delar krusbär, rabarber och råsocker. Vi tog exempelvis 1,2 kilo krusbär och matchade med 1,2 kilo rabarber och 1,2 kilo råsocker i en stor kastrull. Rensa bären och skiva rabarbern, häll allt i kastrullen och tillsätt sockret samt ca 10 st kryddnejlikor (lägg gärna dessa i en the-sil för att enkelt kunna plocka bort dem ur kastrullen sedan.

Koka upp (till en början på svag värme, öka sedan när bären vattnat sig) och låt sjuda ca 30 minuter, tills sylten börjat tjockna. Den tjocknar ytterligare när den sedan svalnar. Värm väl rengjorda burkar i ugnen och häll upp sylten direkt, skruva på lock och ställ ut att svalna. Enkelt! Det jobbigaste med detta recept är att plocka och rensa krusbären...

söndag 21 juli 2013

Gelé på röda vinbär

Floras mor har jättemycket röda vinbär på kolonilotten, och vi brukar få en del som vi tidigare fryst in eller ätit direkt. Det är gott i desserter eller i en fruktsallad på hösten/vintern, men det finns så mycket att vi ville göra något mer av den. Då kom vi på att vi kunde göra gelé, vilket är jättegott till höstens mustiga köttgrytor eller viltstek, men även till kyckling eller ost och kex.

Letade upp ett bra recept på nätet, se här. Dock använde vi en råsaftscentrifug vi fått av Floras far tidigare för att få ut saften från bären istället för att koka och sila dem. Jättesmidigt recept då man slipper rensa bären, stjälkar kan slängas, bara man sorterar bort ruttna bär och vinbärsblad och sköljer igenom ordentligt. Ett annat tips är förresten att plocka vinbären med blåbärsplockare.

Vi körde med syltsocker men tog lite mindre än receptet, och det blev fin gelé ändå. Med råsaftcentrifugen fick vi ut 14 dl saft och spädde med ca 1 dl vatten. Till detta tillsatte vi 11,5 dl socker vilket var vad som fanns i paketet. Kokade upp, rörde om ordentligt, värmde burkar och hällde upp, på med locket och låt svalna. Färdigt!

Här på bilderna ser ni råsaftcentrifugen in action och den fina röda saften som blir när man centrifugerat bären. I trevliga små burkar blir det en bra gåbortspresent!

torsdag 11 juli 2013

Jordgubbar!! - tips för självplocket!



Jordgubbssäsongen är här med råge, och vi har ätit mycket jordgubbar sedan de svenska lokalt producerade började dyka upp för någon dryg månad sedan. Det är nöjet med att äta säsongsbetonat, när någonting väl är i säsong kan man verkligen unna sig att frossa av hjärtans lust. Vi äter jordgubbar i frukostyoghurten/gröten, som efterrätt efter lunch eller middag eller bara till eftermiddagsfika, med glass eller yoghurt. Jordgubbar är som alla bär väldigt nyttiga och innehåller förvånansvärt få kalorier med tanke på hur söta och goda de är! Något att tänka på innan man öser på med socker på bären...

Förra veckan var vi dessutom på självplock hos Ulvagubben norr om Uppsala och det var fantastiskt fina bär där! Vanligtvis brukar det vara mycket godare med jordgubbar plockade på självplock, dels för att de är helt färska och dels för att de kan odla sorter som är extra goda men som inte lämpar sig för långa transporter. Självplock är också verkligen en kul och avslappnande aktivitet och roligt för barn, dessutom kan man ju passa på att äta en hel del bär medan man håller på. Priset är inte jättelågt, 50 kr/kg var det när vi var där, så man ska plocka självplock för att man tycker det är kul och för att man får extra goda och söta gubbar, inte för att spara pengar. Ofta blir det också så att en del av jordgubbarna blir dåliga för att man inte har plockat helt genomtänkt, och då kan det bli dyrare. Så planera självplocket väl och håll koll på hur mycket ni plockar! Det går snabbt och man fyller snabbt sina kärl. Men om ni är sugna på att plocka så är det dags nu. På grund av varmt väder kommer exempelvis Ulvagubben bara kunna erbjuda självplock i någon vecka till. Här kommer några tips för lyckat plockande:
  • Ta med lämpliga kärl för att plocka jordgubbar i. Hinkar som säljs på plats är för djupa och det nedre lagret av gubbar blir mosade. Jordgubbar är väldigt känsliga och ska ligga i max 3 lager ovanpå varandra. Spara gärna jordgubbsaskar när ni köper, skölj ur och använd till plocket. Ställ askarna i en större back eller liknande, i en påse trycks askarna ihop och jordgubbarna blir ändå mosade.  
  • Välj med omsorg när ni plockar så att ni inte tar bär som är lite dåliga, de håller inte så bra och gör att andra bär också ruttnar snabbare. Sortera gärna direkt när ni plockar efter mognadsgrad, mest mogna i ett kärl, medelmogna i ett annat och aningen omogna i ett tredje. Då kan man njuta i flera dagar av de egenhändigt plockade gubbarna.
  • Planera självplocket med tid för att rensa och göra åt bären nästa dag, annars riskerar för många av bären att börja bli dåliga. Sortera försiktigt igenom bären då och spara de som är finast att äta inom några dagar, koka sylt eller saft på de som är sämst (man kan skära bort det som blivit dåligt på gubben och koka sylt på resten) och frys in bär som är fina men kanske aningen mosiga.De frysta blir jättegoda som ingrediens i smoothies under vintern, eller till dessert med glass etc. Man kan också skiva bär tunt och lägga dem på torkning, gärna i solen, eller i en frukttork om man har det. Kan vara gott att ha på vintern i en frukt-nötblandning för snöiga utflykter. Passa på att ge bort lite jordgubbar till grannar eller vänner när ni varit och plockat, så kanske ni också får någon vecka senare i gengäld. Kom ihåg att jordgubbssylt är en uppskattad gå-bortspresent så gör lite extra när ni ändå är igång. V brukar låta större bitar av jordgubbarna vara kvar i sylten så att den blir härligt "bitig". 
  • Lagra bär som ej ska ätas direkt i kylen, då håller de sig mycket bättre. Ta fram de som ska ätas under dagen så att de blir varma och mognar lite extra. Plocka gärna en ask med gubbar som är stora och fina men inte helt röda utan aningen omogna. Dessa kommer att mogna fint om man låter dem stå i solen i en dag. Spara den asken i kylen tills alla andra jordgubbar är slut, ställ då fram dem i ett soligt fönster i en dag och ni har ännu en ask med jordgubbar att njuta av. På detta sätt kan man få jordgubbarna att räcka i ca 5 dagar. 


fredag 28 juni 2013

Rabarbersaft och enkel rabarberkräm till gröten

Vi får mycket rabarber från kolonilotten som vi odlar på tillsammans med Floras mor, och när man inte har mycket tid såhär innan semestern så är det bra att det går så himla snabbt att göra saft och kräm på rabarber. Här kommer våra snabbaste och enklaste recept, så krångelfritt som möjligt!

Rabarbersaft
Skala ca 1 kg rabarber och dela den i mindre bitar. Koka i en kastrull med 1,5 liter vatten ca 15 minuter medan du gör annat. Häll saften genom en finmaskig sil ner i en bunke, häll tillbaka i kastrullen och tillsätt ca 4 dl råsocker samt urskrapad vaniljstång. Koka upp och rör om tills sockret smält. Hur söt saft man vill ha är mycket en smaksak, vet ni med er att ni gillar syrligt så ta mindre socker. Men tänkt på att rabarber är naturligt surt. Häll upp i väl rengjorda burkar eller flaskor medan saften fortfarande är varm, låt svalna och ställ i kylskåp/garage. Späd till önskad styrka och servera väl kyld. Släng inte den urskrapade vaniljstången! Gör eget vaniljsocker istället!

Rabarberkräm
Tvätta rabarbern och dela den i cm-stora skivor. Lägg den i en skål som tål micro och tillsätt lite råsocker. Micra i 2 minuter, rör om efter halva tiden. Fortsätt micra 30 sek åt gången tills all rabarber smält. Krämen kommer vara ganska tjock med lite bitar och trådar av rabarber i, det är gott så! Smaka av - är det lagom sött? Tillsätt annars mer socker och rör om, micra lite till. Häll upp i väl rengjorda burkar och spara i kylskåp. Ta lite rabarberkräm i frukostgröten eller - yoghurten, eller testa varm rabarberkräm till vaniljglass!

Dessa recept innehåller inga konserveringsmedel - spara dem därför inte i kylen i evigheter, utan konsumera inom ca 2 månader.

söndag 16 juni 2013

Norrländsk renskavsgryta

Renskavsgryta med kantareller i juni? Vad hände med säsongstänket? Jo, vi har faktiskt markerat receptet som 'höst', men vi fick leverans av renskav som vi beställt hos Blindh ren (rätt kul namn... :) bara förra tisdagen. Vi har gjort slut på alla trattkantareller från frysen nu, men hade kvar en del torkade dito så det fick bli en renskavsgryta nu ändå. Blindh Ren levererar direkt från Härjedalen till Stockholm där man får möta upp och hämta lådorna och det är bara rent kött av hög kvalitet utan tillsatser hävdar de, även om man hört talas om att renköttet är mycket högre kvalitet uppe i Norrland medan vi får hålla tillgodo med "Stockholmsbitarna"... :) Vi är nöjda med kvaliteten hursomhelst.

Renskav är gott och bra kött och enkelt att göra gryta på. Detta recept fanns i en feature i Ica Buffé 2009 när de skulle lansera svenska klassiker på nya sätt och hitta "Sveriges nya landskapsrätter" som de sedan gav ut en kokbok av. Vi har modifierat receptet lite genom att dra ner på köttet till 2/3 av ursprungsreceptet och även dra ner lite på grädden samt tillsätta rårörda lingon, soja och servera med ädelost.

Renskavsgryta med ädelost
4 stora portioner

500 g renskav
2 st lök
3 vitlöksklyftor
200 g trattkantareller eller kantareller (färska, frysta eller torkade)
6 hela torkade enbär
1 dl fond (vi använde hemkokta buljongkuber)
1-2 dl rödvin
3 dl matlagningsgrädde
2 msk rårörda lingon
1 knippe salladslök
1 dl bladpersilja, finstrimlad
1 msk soja
maizena
peppar

Till servering: ädelost, rårörda lingon/svartvinbärsgelé eller ngt annat gott sötsyrligt, mer persilja, potatis eller ris.

Tina frysta kantareller/blötlägg torkade kantareller/ ansa och skölj färska kantareller. Stek renskaven i smör 2-3 minuter, krydda med salt och peppar. Hacka lök och vitlök och stek med renskaven. Spara spadet från frysta/blötlagda kantareller och stek dem i lite mer smör tillsammans med renskaven. Häll på fond/buljong, enbär, soja och rödvin, koka upp och tillsätt matlagningsgrädde. Småkoka ca 15 minuter, red med maizena mot slutet. Tillsätt rårörda lingon, rör om och smaka av. Tillsätt mer soja om det är osalt eller smaklöst, och mer lingon om det saknar sötma. Strimla salladslök och bladpersilja och rör ner i såsen.

Vi serverade med ädelost som vi smulade ovanpå grytan och mer rårörda lingon/lingongelé till samt gjorde råris till. Man kan förstås tillsätta ädelosten i grytan också, men vi tycker smaken av ädelosten kommer fram mer om man smular över den och eftersom barn ibland kan ha lite svårt för ädelost så är det en bra kompromiss att alla som vill får smula över. Potatis fungerar förstås också bra till rätten. Rivna morötter passar bra till.

Övrigt: glutenfri (kontrollera/uteslut sojan), äggfri.