Visar inlägg med etikett närproducerat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett närproducerat. Visa alla inlägg

torsdag 28 december 2023

Äpple- och fänkålssallad samt mandeltoppad kycklingfilé

Detta recept på fänkållsallad med äpple testade vi i helgen när vi skulle göra åt vår sista fänkål och hade fått äpple av grannarna och hade mycket persilja hemma dessutom - det blev verkligen jättegott, vi konstaterade att det var ett av de fräschaste sätten att äta vår hemodlade fänkål - den är svår att grilla till perfektion och blir rätt trådig, men såhär var den jättekrispig och fräsch.

Kycklingen vi köper från Olof i Lenninge är så väldigt matig att vi delade på en kycklingfilé på 2 personer till salladen och inte kunde äta upp hela. Det blev väldigt gott med denna toppingen på filén som blev mör och god. Rekommenderas varmt!

Vi tyckte detta blev riktigt festligt och markerade med festligt-etiketten men också med buffé etiketten eftersom båda rätterna var för sig passar bra på buffé. Det går förstås att äta kycklingen för sig med andra tillbehör och fänkållsalladen står sig fint till vegetariska tillbehör också, därför har receptet markerats som flexirätt och vegetarisk också. 

Mandeltoppad kycklingfilé med äpple- och fänkålssallad

Mandeltoppad kyckling

Kycklingfilé 4 portioner
Ca 60 g mandel, eller 1,5 dl mandelspån
1 näve slätbladig persilja
2 tsk fänkålsfrön
1-2 msk tahinapasta 
30 g riven parmesan
Rapsolja
havssalt, svartpeppar

Fänkålssallad
1 rätt liten fänkål
ca 500 g vitkål eller spetskål 
2 tsk socker
saft från 1/2 stor eller 1 liten citron
1 stort friskt rött äpple
2 dl creme fraiche

Salladen är god som enda
tillbehör till kycklingen

Finhacka mandel, hacka persilja, stöt fänkålsfröna i mortel. Blanda allt detta med tahinapasta, parmesan, salt och peppar. Ta lite olja i blandningen om det inte blir lite krämigt. Gnugga kycklingfilén med olja och lägg på blandningen. 

Stek i 200 graders ugn i ca 20 min, kontrollera innertemperaturen kring 72-75 grader. 

Strimla fänkål och vitkål. Skär äpplet i tunna skivor och blanda ihop med kålen. Blanda creme fraiche med citron och socker, häll över kålsalladen och blanda runt ordentigt. 

Servera kyckling med salladen, vi tyckte inte det behövdes mer till. 

måndag 24 juli 2023

Snabb frukostsmoothie

Denna snabba smoothie dricker vår dotter varje morgon innan hon går till skolan, vi brukar också koka eller steka ett ägg till henne. Hon är morgontrött och har inte så stor morgonaptit, och skolbussen går kl 07.35 så det finns inte mycket tid att äta en långsam frukost. Därför införde vi idén med smoothiefrukost eftersom det går mycket snabbare att dricka än att sitta och tugga i sig. Istället för att äta yoghurt med bär, banan och musli med dadlar samt dricka juice och äta macka med jordnötssmör vilket skulle ta henne minst 30 dyrbara minuter får hon i sig lite av det där genom denna smoothie, samt extra protein med ägget. Det skulle varit omöjligt att få i henne grönkål till frukost - men på detta sätt går det galant!

Experimentera själva med olika ingredienser så att det blir gott och att det blir sådant ni lätt kan ha hemma - vi har tex en stor vinbärsbuske så den plockar vi bären från och fryser in och tar en dl bär från - mycket billigare än att köpa frysta hallon tex. Blåbär finns ju också i överflöd att plocka under hösten för den som vill spara på utgifterna och har tid att göra det. Alla dessa ingredienser supernyttiga dessutom - dadlar (i lagom mängd) innehåller mycket nyttigheter som kalium, och olikfärgade bär är också vitamin- och fytokemikaliebomber, liksom kål. Vi brukar skala och frysa in bananer i bitar innan/när de börjar bli mosiga och odlar samt köper grönkål på hösten och sköljer, river av blad i mindre bitar och fryser in. Vi varierar med olika sorters juice i säsong. Ta laktosfri yoghurt för laktosfri variant.

Det kan kännas övermäktigt att ställa sig och göra smoothie kl 07 på morgonen men får man in rutinen tar det inte längre tid än att bre mackor eller något annat. Vi har en bra mixer som mixar snabbt och effektivt och alla frysta smoothieingredienser finns i samma låda i frysen så de är lätta att hitta. Detta recept blir ca 3 portioner smoothie och vi sparar den i kylen i en glasburk till nästa morgon, eller tar den själva i en burk till jobbet som mellanmål.

Nyttig och god frukostsmoothie
1 näve grönkålsblad (färska eller infrysta)
ca 1 dl frysta blåbär
ca 1 dl andra bär - röda vinbär, hallon (gärna frysta)
1/2 banan (färsk eller infryst)
1-2 dadlar (urkärnad)
1 msk jordnötssmör (gärna utan socker, vilket är onödig att tillsätta i jordnötssmör, kolla ingredienserna)
ca 3 dl juice (äpple, apelsin mm)
ca 2 dl yoghurt (laktosfri vid behov)

Lägg alla bär och grönkål i en bra mixer, häll på juice och de andra ingredienserna. Mixa på hög effekt tills det är smoothie - finns smoothie-läge på många mixrar. Häll upp från kannan i en diskad ren glasburk på ca 50-75 cl och förvara i kylen. Smoothien står sig i kylen ca 3 dagar.

Vid servering - skaka om, häll upp i ett glas, servera med sugrör tex. tjocka metellsugrör som ni sköljer direkt efteråt. 

måndag 29 september 2014

Rostad tomat- och paprikasoppa

Tomat- och paprikasoppa, här serverad men en liten pizzaslice
Förra helgen var vi på skördefest och såg en låda full med fina körsbärstomater som tyvärr inte var av sorten som tål transport särskilt bra och hade blivit lite spruckna/mosiga. Dock såldes de billigt och hemodlade körsbärstomater är ju kanongoda så vi bestämde oss för att köpa ett kilo och göra soppa på dem samma dag. Vi hade även gul och röd paprika hemma så vi bestämde oss för att ugnsrosta tomater och paprikor för att sedan mixa till soppa. Det tar ju ett tag att rosta i ugnen men bara man ställer en klocka så kan man ju göra vad man vill under tiden. Att sedan koka upp och mixa soppan tar inte mycket tid.

Vi blandade ner kikärtor i soppan för att göra den matigare, men ändå är den inte särskilt kaloririk så för att duga som lunch behövs nog en rejäl macka till. Alternativt kan man förstås äta den exempelvis på en "fastedag" eller som lågkalori-alternativ om man håller på med sådant. Upphettad tomat är ju berömd för att vara supernyttigt så det är mycket bättre med en sådan här enkel soppa istället för någon skum diet-pås-soppa....

Körsbärstomaterna rostas i ugnen och blir mumsigt mustiga

Rostad tomat- och paprikasoppa
4 portioner

1 kg tomater (vanliga eller körsbärstomater)
2-3 st paprikor
1 burk kikärtor
2 st gul lök
Grönsaksbuljong, gärna Reneé Voltaires
Örtkryddor (gärna timjan)

Skölj tomater och rensa bort eventuellt angripna tomater (men de som bara är spruckna eller mosiga kan åka med!), lägg på en ugnsplåt. Skölj, kärna ur och halvera paprikorna, lägg dem med runda sidan uppåt på samma plåt som tomaterna eller en separat plåt om de inte får plats. Ringla olivolja över tomater och paprika, krydda med lite örtsalt, peppar och timjan eller andra örtkryddor ni har hemma. Rosta i ugnen på 150 grader (gärna under grill) tills de blivit skrumpna och fått färg som på bilden, det kan ta ca 30 minuter beroende på ugn. Ifall ni har två plåtar inne så byt plats på dem efter halva tiden. Blir paprikan lite svart kan man enkelt peta bort det svarta på den bara. När tomaterna nästan är färdiga - ta fram en större kastrull, hacka löken och bryn den i botten av kastrullen i rapsolja eller olivolja. Häll sedan ner allt från plåtarna i kastrullen, se till att få med oljan och kryddorna också. Tillsätt 2 liter vatten, grönsaksbuljong, salt och kikärtor och koka upp alltihop. Låt puttra i ca 10 minuter tills ärtorna känns mjuka. Ta från värmen, tillsätt socker eller honung och mixa med mixerstav tills soppan är slät. Det kan finnas småbitar av paprikaskal kvar i soppan, det tycker inte vi gör något men om ni är känsliga för det kan ni ta bort paprikaskalet efter att den grillats färdigt. Tomatskalen behöver inte tas bort, de är supernyttiga och blir inte konstiga i soppan (plus att det är pilligt!). Smaka av soppan med salt eller honung ifall den inte smakar så mycket, fortsätt att smaka av tills de mustiga smakerna framträder. Känns soppan för tunn kan man låta den puttra utan lock i 10 minuter så att den reducerar lite. Klipp kärna i lite persilja vid servering och servera med bröd, macka, pizzaslice eller varför inte med en quesadilla

Övrigt: vegetariskt/vegansk soppa om man använder veganbuljong. Innehåller ej mjölk eller gluten ifall man väljer gluten och mjölkfritt tillbehör, men återigen kolla buljongen. 

torsdag 12 juni 2014

Jordgubbar och sparris - Lokal mat i Uppland just nu!

Ni vet väl om att säsongen för att köpa närodlade grönsaker och frukt har börjat på allvar här i Uppland? De första lokala jordgubbarna har börjat komma, och de är riktigt fina. Vi har köpt både från Ulva kvarn och Fredrikslunds gård än så länge, och de var söta och goda. De från Ulva blev favoriter! Än kostar de en slant, 40 kr för en ask, men eftersom vi vägrar att äta jordgubbar någon annan gång på året så kostar vi på oss ordentligt under säsong. Så småningom kommer ju självplocket också öppna hos Ulvagubben, och vi har redan börjat spara jordgubbsaskar för det syftet, de är överlägsna att plocka i eftersom gubbarna blir lätt och luftigt packade. En 10-litershink är bra bara om man vill att bären längst ner ska bli fullständigt mos... I ett inlägg från förra året samlade vi alla våra tips inför självplocket!

Fredrikslunds gård har de dessutom Sveriges nordligaste sparrisodling! Just nu går det att köpa helt nyskördad sparris, den är så nyskördad att snittytan fortfarande är färsk och man kan förvara den i vatten i kylen tills det är dags att äta. Sparris vinner ju verkligen mycket på att ätas helt färsk, och därför är det lite ofattbart att det säljs sparris influgen från Peru mitt i vintern. Men testa ny, färsk, lokal sparris och känn skillnaden! Fredrikslunds gård bistår med recept till sparrisköparna och har även påsar med "sopp-sparris" som är i lite mindre bitar, samt recept på soppa. Det måste vi testa nästa gång!

Sedan har ju förstås Bondens egen Marknad öppnat för säsongen sedan några veckor, så producenter från Uppland (inom 25 mils radie från marknaden) står och säljer sina produkter direkt till kunder på torget framför Resecentrum varje fredag. Det är en förening för småproducenter som drivs av medlemmarna gemensamt med viss stöd från kommunen. Flora har precis handlett en kandidatuppsats i landsbygdsutveckling som handlar om Bondens egen Marknad i Uppsala och hon som skrev uppsatsen har intervjuat flera lokala producenter. Alla pratar gott om marknaden och sammanhållningen mellan producenterna samt kontakten de får med kunderna. Många använder tydligen marknaden som ett sätt att knyta kontakter med kunder som senare kommer ut till gårdsbutiker, köper köttlådor eller grönsaksprenumerationer. Det är verkligen hårda tider för det Svenska lantbruket, under 2012 rapporterade väldigt många jordbruk att de inte gick med vinst alls, och gårdar har lagts ner i rasande fart under de senaste två årtiondena. Bondens egen Marknad är i dessa tider ett sätt för småbrukarna att få kontakt med kunder som är intresserade av mervärdet de skapar i sina produkter och är beredda att betala lite mer för att kunna köpa direkt från småskaliga producenter.

lördag 26 april 2014

Färsk fisk från fiskarna - vilken lyxvara i överfiskets tid!

Adrian med flera kilo fisk köpt
på Buhres fisk i Grisslehamns fiskehamn
För några veckor sedan var vi vid östkusten i Grisslehamn och njöt av en weekend på tumanhand. Väl där passade vi på att köpa på oss mängder av fin färskfångad fisk som såldes i fiskehamnen. Två affärer fanns det, Roslagsfisk och Buhres fisk, vi var inne på båda men till slut handlade vi allting på Buhres fisk. Jättefin kvalitet! Färsk rödspätta kunde vi panera och äta med klyftpotatis samma kväll, och köpte även fryst gädda, frysta fiskburgare samt torsk. Båda återförsäljarna säljer även fisk från Fogdö Lax, en mindre laxodling som finns några kilometer bort ute på Fogdö (Flora besökte odlingen på en studieresa för några år sedan). Laxen simmar i burar nedsänkta i Östersjön, odlingen är småskalig och följer svenska regler kring exempelvis antibiotika, så det känns som ett bättre alternativ på vissa sätt en den norska odlade laxen (som ibland faktiskt kommer från norska laxodlingar utanför Chile). Dock är fortfarande maten som laxen äter importerad från Sydamerika, och har en jämförelsevis hög effekt på miljön eftersom lax är en rovfisk och därför kräver mycket småfisk för att växa. Östersjön är tyvärr heller inte särskilt frisk, exempelvis brukar ju gravida avrådas från att äta för mycket Östersjöfisk, så kanske ska man inte köpa på sig jättemängder av laxen. Med det sagt köpte vi 3 stora färska laxsidor, en varmrökt och en gravad (båda vakuumförpackade) laxfiléer, och en bit paté till påskmiddagen. Det är ju inte varje dag man har vägarna förbi. De rökta produkterna röks i Grisslehamns eget rökeri och vi fick reda på att det går bra att frysa in varmrökt lax, vilket vi nu provat.

Färsk laxsida med olja, citron och timjan i ugn blir så gott!
Vi har kämpat med samvetet då vi ätit ganska mycket lax eftersom det är gott och väldigt nyttigt, exempelvis är de typerna av Omega-3 fettsyror som finns i lax väldigt nyttiga och faktiskt svåra att få i sig på annat sätt än via fet fisk (visste ni förresten att den lite gråare biten av laxen som finns längst upp mot ryggen är den som är mest rik på Omega-3, ät alltid upp den biten!!). Samtidigt är det svårt att få tag på ekologiskt odlad lax och vi vet att det vore bättre att äta fisk som inte är rovfisk för miljöns och klimatets skull. Flora har också varit involverad i ett forskningsprojekt om bland annat laxodlingar i Chile, och kan bekräfta att odlingar som inte har någon form av märkning ofta är av problematisk kvalitet, det är vanligt att fisken inte får tillräckligt bra mat, lever för trångt blir stressad och får en massa antibiotika som blir kvar i fiskköttet. Det var inte ovanligt med storskalig sjukdomsspridning i laxodlingarna heller, för att inte tala om de dåliga villkoren arbetarna som filéar fisken har).

Sist Adrian var på Coop hittade han dock faktiskt änglamarks ekologiska lax (fryst) och i färska fiskdisken när han frågade fick han bekräftat att även fisken som säljs där har ju varit fryst och tinat i butiken (vilket tyvärr tenderar att vara fallet på östkusten) och då känns det ju inte sämre att köpa fryst lax och tina den själv... Vi har också satt press på Fiskbilen som brukar komma förbi med jämna mellanrum och som stoltserar med att ha mycket MSC-märk och ekologisk fisk, men som ständigt verkar ha slut på den ekologiska laxen. De får visserligen fyra stjärnor av fem på www.klimatsmart.se, men har man aldrig grejerna hemma hjälper inte det. Se också upp för deras lite väl vältaliga försäljare som inte alltid är särskilt kunniga om sortimentet men desto bättre på att säga vad de tror att du vill höra. Fråga efter ekolaxen ni också, och fråga på er lokala butik!

Vad gäller övrig fisk som är viltfångad så är ju överfiske ett jätteproblem som egentligen måste tacklas storskaligt på exempelvis EU nivå. Se denna 4-min långa film som väl illustrerar problemen. På grund av överfisket får man kanske äta fisk lagom ofta och se till att inte slänga fisk man köpt. WWF har en fiskguide och en fiskapp som visar om det är grönt ljus (ok att äta), gult ljus (fundera, eller ät mer sällan) eller rött ljus (ät inte) på olika fiskar. Men det är inte så enkelt som vilka arter man får och inte får äta tyvärr, som ni hörde på videon är fiskemetoderna mycket viktiga i sammanhanget. Märkningar som Krav och MSC är bra, men inte perfekta. Tyvärr tillåter fortfarande båda märkningarna fångstmetoden bottentrålning, som är så hemskt dålig för havens miljö att det är nästan ofattbart. Se denna kortfilm med Sigourney Weaver för att få en snabbguide i hur illa det är. I detta sammanhang kan nämnas EU parlamentet nyligen hade en omröstning om att förbjuda bottentrålning där ett förbud röstades ner med några få ynka röster, och värst av allt är att flera av våra EU-parlamentariker säger sig ha råkat rösta fel av misstag... Det känns nästan oförlåtligt faktiskt, och värt att komma ihåg när vi snart ska rösta till EU-parlamentet i maj.

Rökta räkor, chilimajonnäs och rosépepparrökt lax.
Slutligen köpte vi också ett gäng rökta räkor därute i Grisslehamn, som visade sig vara en mycket god delikatess! Vi har haft dem i blomkålssoppa och ätit som plockmat med chilimajonnäs, kanongott var det. Angående räkor är det väl få som har undgått att höra att man inte ska äta jätteräkor (även kallade scampi, gambas tigerräkor) eftersom de är odlade på riktigt dåliga sätt i odlingar som förstör och förgiftar miljön till den grad att odlingarna ganska snart måste flytta på sig, skövlar mangroveskog och förstår lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter. En kollega till Flora har skrivit en avhandling på ämnet, i övrigt så sammanfattas budskapet på mindre än 2 minuter och mycket lättsmält (kanske aningen förenklat men inte desto mindre sant) i denna lilla video av naturskyddsföreningen. Tyvärr är jätteräkor fortfarande vanligt på många restauranger samt i sushi, vilket man bör försöka fråga efter att slippa när man köper sushi. WWF rödlistade nyligen räkor fångade på västkusten, vilket i princip innebär att man inte ska köpa färska räkor i Sverige utan enbart frysta. Även här kommer dock problemet med bifångst som togs upp i 4-minutersfilmen in, och det är ju inte så roligt att tänka på att drygt 80% av fångsten som dras upp av räktrålare slängs tillbaka (utan att ha klarat sig). Här kan man ju köpa kravmärkta frysta räkor, då visar man i alla fall vart man står och att man bryr sig om hur räkorna blivit fångade, vilket förhoppningsvis leder till bättre fångstmetoder i längden.

Vad kostade då kalaset med all fisk i Grisslehamn? Förvånansvärt prisvärt tyckte vi. Vi betalade kring 1200 kr för 3 stora hela färska laxsidor, 3 rökta/gravade vakuumförpackade sidor, 10 fiskburgare, 4 (stora) portioner fryst torsk, lika mycket fryst gädda, 4 portioner rödspätta, 400 g paté samt minst 7-800 g rökta räkor med skal. Nu kan vi ha fiskfrossa i flera månader framöver för att senare kanske satsa på annan mat. Angående den ekologiska laxen vi nämnde ovan kostade den nästan 200 kr kilot, alltså nästan dubbelt så dyrt som icke ekologisk fryst lax (men inte mycket dyrare än den "färska" laxen i fiskdisken för ca 180 kr som ju också då varit fryst innan den tinades i butiken). Även om lax är väldigt nyttigt så bör man ju komplettera laxmåltiden med gott om grönsaker och annat så vi tycker inte man behöver räkna på mycket mer än 100 g lax per portion, med andra ord kostar ekologisk lax då 20 kr per portion. Det kan man ju tycka är dyrt, men det beror ju också på vad man jämför med, och äter man vegetariskt flera gånger i veckan kanske man har råd med ekolaxen om man vill prioritera den. Det ska vi i alla fall försöka göra i framtiden!

torsdag 13 mars 2014

Hemgjord kefir

Kefiren ska stå framme i ett dygn med tyg istället för lock
I somras när vi fick besök av en annan familj över dagen hade de med sig kefirgryn som gå-borts-present! Jättespännande tyckte vi förstås, och de små grynen vi fick för ett halvår sedan har nu vuxit till sig och är 3 ggr så stora. Här syns de små coolingarna på fotot bredvid.

Har man kefirgryn är det enkelt att göra egen kefir:
Kefigrynen har vuxit till trippel storlek på ett halvår!
Lägg grynen i en ren glasburk, häll på mjölk så att det täcker grynen. Lägg inte på burkens lock, utan ta en ren bit tyg och fäst över burken med ett gummiband (se bilden), detta för att grynen måste få luft. Låt burken stå framme i rumstemperatur i ca ett dygn (gör inget om man glömmer framme burken lite längre). Ställ den sedan i kylskåp så att den håller sig sval och fräsch (fortfarande med tyg istället för lock).

När man vill äta kefir ska man ta en plastsil (viktigt att inte använda metall!) och hälla mjölken som nu blivit tjockare genom silen ner i ett glas eller en skål så att kefirgrynen fångas upp i silen. Ta en spatel i trä eller plast (ej metall återigen) och dra fram och tillbaka i silens botten kring kefirgrynen så att all kefir rinner igenom silen och ner i glaset/skålen. När kefirgrynen är ensamma kvar i silen kan man skölja av den i ljummet vatten så att inte för mycket gammal mjölk sitter kvar på dem. Lägg dem sedan i en ny ren glasburk och häll genast på mjölk så att den täcker grynen, upprepa proceduren med att lägga tyg över burken, låta den stå framme i 1 dygn och sedan ställa den i kylskåp.

Kefiren är god med tinade bär från frysen!
Den färdiga kefiren står sig lätt i kylskåp i 1-2 veckor, den blir allt tjockare och lite syrligare i konsistensen, men den blir inte dålig. Grynen ska alltid förvaras i mjölk med andra ord. Ska man resa bort i några veckor kan man skölja kefiren innan man åker, hälla på färsk mjölk och ställa in den i kylen direkt. När man kommit hem kan man hälla bort mjölken, skölja kefirgrynen och hälla på färsk mjölk för att börja göra kefir igen. På den här bloggen om kefir står det hur man kan göra för att bevara kefigrynen om man ska resa bort i flera månader, samt en massa andra roliga tips på annat man kan göra med kefir - bland annat egen crème fraiche.

Servera kefiren i en skål med bär eller müsli precis som yoghurt, eller gör en smoothie på den. Den smakar lite syrligt och liksom "porlande" och aningen jästaktigt och man kan ha lite svårt för smaken eller konsistensen. Det är dock väldigt nyttigt, innehåller många goda lactobaciller och anses bidra till sund tarmflora och hälsa. Man kan kamouflera smaken väl med exempelvis blåbär eller sylt och smaken växer också på en efter ett tag. Här hemma är särskilt Adrian förtjust i kefiren och brukar ha den extra som kvällsmål efter träning.

fredag 17 januari 2014

Ekologiskt kontra gedigen konsumentinformation?

Naturskyddsföreningen hade i dagarna en uppmärksammad facebook-kampanj om att välja ekologiskt där de exemplifierade med eko-gräddfil och listade en lång rad problem med den o-ekologiska gräddfilen där man pratade om att korna matades med soja från Latinamerika som besprutats med bekämpningsmedel som är otillåtna i Sverige och att ekobonden sprider ut kornas gödsel på sin mark, osv. Genast fick man mothugg från svenska bönder som inte odlar ekologiskt men som ändå inte matar korna med soja hela tiden och det påpekades att det är lag i Sverige på att bönder måste sprida ut sin gödsel på markerna, eko-bonde eller inte. På deras hemsida för kampanjen "byt till eko" finns flera korta texter och en liten film om eko som inte riktigt håller måttet eftersom de är alldeles för kraftigt förenklade, till den grad att de blir missvisande. Detta är lite synd, eftersom i grund och botten stämmer sakerna de skriver om i hög grad och baseras på forskning. Man öppnar alltså upp sig för dräpande kritik genom att generalisera så kraftigt och uttala sig så kategoriskt, och man passar alltför perfekt in i en myt om de knäppa miljövännerna, när den enkla sanningen i lite mer nyanserad form borde räcka för att få många att välja ekologiskt. Som forskare tycker jag (Flora) att trots att jag är övertygad om att det är bäst för oss på väldigt många sätt om vi går över mer till ekologiskt, att det blir problematiskt med så onyanserade propaganda-artade kampanjer och att pressavdelningen på Naturskyddsföreningen skulle kunna tagga ner lite och ge folk lite cred för att de faktiskt kan ta till sig lite mer nyanserad information och välja ekologiskt ändå.

När vi diskuterade vidare kring detta här hemma kom vi fram till att det som kanske är mest synd är att det ryms ett väldigt stort spann inom den "konventionella" (eller o-ekologiska som de kallar det) odlingen/djurhållningen och att nyanserna inom det spannet förblir osynligt för konsumenten. Det som inte är eko/KRAV-märkt kan vara alltifrån riktigt bra produkter som är nästintill lika bra eller till och med i vissa fall bättre miljö, klimat och hälsomässigt än ekologiska produkter, till den värsta sortens superbesprutade, miljöförstörande klimatboveri.

Konsumenterna skulle behöva mycket mer information än vad man kan få genom eko-märkningen. På mat som på något sätt är "sammansatt", exempelvis bröd, ost, skinka etc. så måste man ju numera skriva ut ingredienslistan enligt noggranna föreskrifter, man ska ange köttprocent i korv, märka ut tillsatser och så vidare. Men "rena" produkter, såsom frukt, grönsaker, kött och fisk vet konsumenten fortfarande väldigt lite om. Eko-märkningar och ursprungsbeteckningar är egentligen det enda vi har att gå efter. Om man inte har råd, kan eller vill köpa en ekologisk produkt, om den är slut eller är halvrutten eller inte finns, och man fortfarande vill välja en icke-ekologisk produkt som man hoppas ska vara så miljövänlig som möjligt, ja då har man inte mycket chans att kunna göra en bedömning av vad som är bäst. Och ska man välja ekologiskt som transporterats jättelångt, eller kan en svensk gurka vara relativt obesprutad egentligen? När det publiceras listor på de mest och minst besprutade grödorna inser man hur lite koll man har som konsument egentligen, hur sjutton ska man kunna veta att vindruvor ofta är rena giftbomber men att avokado är relativt lite besprutade?

Men, tänk om konsumenterna kunde få mycket mer information även vad gällde frukt, grönt, fisk och kött? Istället för att bara få veta om tomaterna är ekologiska eller inte och om ursprungslandet är Italien eller Sverige, så kunde man få reda på hur mycket bekämpningsmedel som sprutats på dem, hur mycket konstgödsel som använts per kvadratmeter, hur långt de transporterats i kilometer och på vilket sätt, samt om de utsatts för någon slags efterbehandling eller inte.

Vilka tomater ska man välja till tomatsalladen?
Tänk tanken, att du en dag i oktober (vi kan säga att det är den 21 oktober) står i affären och är sugen på att göra tomatsallad. Du tittar på två liknande högar med tomater, men så står det på skylten bredvid följande information

Tomater, 31 kr/kg
Sort: Alba
Odlade: Grens gård, Skåne, Sverige
Bekämpningsmedel: inga
Enbart naturgödsel
Skördade: 17 oktober 
Tranport: lastbil, 627 km
Övrig behandling: ingen

Tomater, 19.90 kr/kg
Sort: Angelfire
Odlade: Monte Amiata, Piemonte, Italen
Bekämpningsmedel: Procymidon, 1 kg/ha, 4 tillfällen; Klortalonil, 2 kg/ha, 5 tillfällen; bitertanol, 2,5 kg/ha, 3 tillfällen, Cyprodinil, 0,5 kg/ha, 6 tillfällen; Pyrimetanil, 1,5 kg/ha, 4 tillfällen, Pyridaben, 1 kg/ha, 2 tillfällen.
Konstgödsel NPK, 2 kg/ha, 3 tillfällen
Skördade: 3 september 
Transport: flygtransport, 2350 km.
Övrig behandling: etylengas

Blir det inte ganska uppenbart för vem som helst vad det är man betalar för när man betalar 11,10 kr mer per kilo för den första typen av tomater när man kan läsa på en sådan skylt? Då behöver man inte ens bry sig särskilt mycket om ifall den första tomattypen är ekologiskt märkt eller inte, man kan bestämma sig för att detta duger bra för mig. Vore inte det skönt om det vore lag på att ge sådan information?

Och ja, jag inser att det är svårt att genomföra praktiskt när en uppköpare i praktiken köper från många gårdar som spridit ut många slags medel och hur ska man beräkna transport i kilometer när det är från olika platser till centrallager till enskilda butiker o.s.v. och nej, texten ovan ska inte ses som om det är ett typexempel för ekologisk eller o-ekologisk tomatodling eftersom jag bara försökte skriva ett exempel utan att vara särskilt insatt i kommersiell tomatodling, men ändå. Även ingrediensförteckningarna och kaloriberäkningarna etc. som nu är standard på vissa typer av livsmedel var säkert inte lätta att göra till en början, men man lyckades och efterhand har det blivit lätt när rutinerna satt sig. Så tänk om man skulle kunna få chans till en sådan konsumentmakt någon gång i framtiden... det vore något att skapa visioner om.

fredag 20 december 2013

Gå inte på julmarknads-bluffen – se upp för företaget ”Svenskt mathantverk”!

Det har blivit krispigt kallt i luften och frosten gnistrar på träden, vilket är ovanligt för Göteborg i början av december, men gör det extra stämningsfullt att gå runt på Lisebergs mysiga julmarknad denna decemberdag för några år sedan. När kylan börjar bita extra mycket i kinderna tar vi oss in i en av de olika bodarna som säljer olika former av julbetonade produkter, och trängs med många andra för att titta på korvar, sylt, honung, ostar, must, knäckebröd och julgodis. Egentligen tycker vi om att göra julmaten själva i så stor utsträckning som möjligt, men att göra egen salami, hemystad ost eller hemgjord must går utanför det vi har kunskaper i eller har tid med, liksom för många andra. Då tänker man att man kan passa på att stödja svenska producenter som brukar ha svårt att tävla mot den industriproducerade maten genom att köpa vissa produkter på marknad istället för på Coop. Visst, vi tycker det är tråkigt att det ofta inte är ekologisk korv eller sylt, som vi brukar köpa på Coop, men det kanske kompenseras till viss del av att det är småskaligt och närproducerat? Det är också förstås dyrare än i affären, men man tänker att man får något extra bra för pengarna, att det är svårt för små tillverkare att matcha effektiviteten hos en industriell tillverkare men att man kanske satsar mer på kvaliteten.

Därför blir vi lite förvånade när vi tittar på innehållsförteckningen till renkorven och ser att den innehåller mindre än 20% renkött och i övrigt mest fläskkött. Vi tittar även på älgkorven och vildsvinskorven och upptäcker samma sak. Dessutom finns det en hel del tillsatser i korven som vi inte hade förväntat oss av en småskalig tillverkare. Vi frågar den trevliga mannen som hurtfriskt bjuder ut varorna och är generös med smakproverna om detta faktum. Han skruvar lite besvärat på sig och mumlar något om att det behövs för smakens skull, att det smakar för starkt med enbart ren i korven. Vi funderar lite på detta, och diskuterar sinsemellan vad vi tycker om detta egentligen. Korvarna är rätt dyra, men visst vore det gott med lite renkorv på julbordet… Och enbärsmust vore väl lite festligt för dem som inte kan eller vill dricka öl? Men även på musten ser ingredienslistan lite nedslående ut. Till slut faller vi ändå för fasaden av gammaldags gemytlighet och försäljningssnacket och pungar ut med flera hundralappar för en korv och tre flaskor must. Men känslan av att något inte riktigt var som det skulle biter sig fast och släpper inte riktigt taget.

När så nyligen senaste numret av tidningen Hunger dimper ner i brevlådan och vi läser Mats-Erik Nilssons (författaren bakom Den hemlige kocken, Äkta vara, Döden i grytan och Saltad nota) reportage om företaget ”Svensk mathantverk” och hur de bluffar sig fram på allehanda marknader och får folk att punga ut med hutlösa summor för industritillverkad korv från Tyskland, faller allting på plats! Vi känner väl igen produkterna som vi flera gånger köpt på marknader, trots att vi brukar vara mycket noggranna med vad vi köper och försöker undvika tillsatser och köpa ekologiskt så långt som möjligt. Så grundlurade vi blivit! Genom skicklig marknadsföring som verkligen är långt över gränsen till vad som rimligen borde vara tillåtet lyckas företaget ge sken av att vara något slags paraplyorganisation för svenskt småskaligt mathantverk, vilket man alltså inte är. Visst tillverkas vissa av produkterna i Sverige, men det är vanlig fabrikstillverkning och inte någon småskalig gårdstillverkning eller det som vanligtvis brukar menas med begreppet mathantverk. Drygt 30 procent av varorna tillverkas dock enligt Nilsson inte ens av själva företaget utan köps in, bland annat från tyska fabriker som exportföretaget Astro som säljer över 10 000 ton korv per år till 25 olika länder, eller fabriken Edel som tillverkar karameller som i Tyskland säljs som exempelvis Glühwein Herzchen, medan Svenskt Mathantverk döpt om dem till ”Farmor Ediths glögghjärtan” för att få dem att verka lite sådär gammaldags idylliskt svenska. Farmor Edith som pryder många av deras produkter, är tydligen namnet på företagets VD:s farmor som levde på 1920-talet. Oklart hur hon har påverkat det tyska företagets industrirecept på godis, men tydligen är det faktum att VD:n hade en farmor som levde på 20-talet tillräckligt argument för att Svenskt Mathantverk i sin företagslogga skriver ”anno 1923”, trots att företaget tydligen grundades 1992. Detta enligt vad VD:n själv förklarar för Nilsson vid hans intervju!

Det som kanske är mest upprörande i sammanhanget är väl inte att ett företag försöker slå dunster i folks ögon för att kunna sälja sina varor till mångfaldigt högre pris än vad de egentligen skulle berättiga, utan att Livsmedelsverkets regler är så fullständigt uddlösa att de faktiskt tillåter detta. Det går alltså bra för Livsmedelsverket att ett företag säljer ”renkorv” som innehåller 17% renkött och 67% fläskkött, det går bra att sälja tyska fabriksprodukter under varumärket ”Svenskt Mathantverk” med svenska flaggan på burkarna. Det går bra att skriva ”vildhallonsylt” på burken med svensk flagga på trots att hallonen mestadels kommer från vanliga odlade hallon, och endast 30 % av hallonen är vilt plockade, tidvis i Bosnien. Och ta 169 kr kilot för hallonsylten när den egentligen är jämförbar med en sylt från affären som kostar 100 kr mindre kilot. Livsmedelsverket verkar minst sagt jobba för tillverkarna snarare än för konsumenterna om man ser till vad som får passera deras granskning!

Det tristaste av allt är att detta drabbar de verkliga småskaliga producenterna som försöker slå sig fram och får kämpa inte bara mot stora industriproducenter utan mot dylika blufföretag som konkurrerar ut dem på deras egen planhalva, genom att slå sig in på marknader och sälja industriprodukter under falsk flagg av småskalighet. Säkert har de råd att erbjuda marknaderna någon slags provision eftersom de gör sig en rejäl hacka på försäljningen, det skulle kunna förklara varför vi börjat se detta företags typiska trähyllor med "anno 1923" i liten plåtplakett på marknader över hela landet. Bara den skalan, att producera så att det räcker till större delen av landets marknader, och att kunna producera allt från korv och sylt till senap, must och karameller antyder ju att det handlar om storskalig produktion. 

Men innan man känner sig alltför maktlös i sammanhanget kan man inse att vi faktiskt kan göra något åt detta, vi och alla ni bloggläsare! Nu när vi fått upp ögonen för detta kommer det inte vara lika lätt att låta sig luras igen.  Det är dags att titta lite extra på vad man köper på julmarknaden, läsa på innehållsförteckningen och ställa frågor till försäljaren. Säljer ett stånd mängder av olika slags produkter kan det rimligen inte röra sig om något slags gårdsproduktion, verkar försäljarna ha väldigt dålig koll på produktionsprocessen kanske man också ska dra öronen åt sig. Ser ingredienslistan lite väl industriell ut kan man också utgå ifrån att den är det, och man ska aldrig låta sig luras av fasaden, hur skickligt den än är upprättad med utklädda försäljare, små tyghättor på syltburken, svenska flaggor och annat pynt.

Sen kan man faktiskt ställa krav på sin julmarknad, klaga om det är för stor dominans av detta företag och välja en marknad som har mer småskalig och närproducerad prägel. Att handla på Bondens Egen Marknad är än så länge en garanti för att man handlar från tillverkarna själva, och dessutom för att gården ska vara max 250 km bort från marknaden. Men småskaliga producenter ska ska inte behöva bli utkonkurrerade från större sammanhang som alla julmarknader som finns på Skansen och Liseberg, i storstädernas torg och längs småstädernas gågator, på olika slott med mera.  Om vi tillsammans jobbar medvetet för att stötta de verkliga småskaliga tillverkarna kan de kanske slå sig tillbaka på dessa tacksamma marknadsställen som de nuförtiden många gånger slutat sälja på. Det är ju deras produkter vi egentligen vill åt!

Och tack, Mats-Erik Nilsson, för att du oförtrutet jobbar med att avslöja matbluffarna i samhället! Vi behöver dig! Till er som vill läsa mer om denna och liknande granskning av matfusket, eller ge bort en sista-minuten julklapp till en matintresserad person, kan vi rekommendera en prenumeration på Hunger!

tisdag 29 oktober 2013

Slutskörda i örtagården - frys in, torka, gör olja, koka såser...

Nu i helgen slutskördade vi slutligen alla örtkryddor inför vintern, något vi hållit på med kontinuerligt under hösten. Nu fick köksträdgården och rabatterna också ett skyddande täcke av löv, som vi krattat ihop, fördelat med gräsklipparen och skyfflat ner i rabatterna.

De odlingar vi haft i år här vid husväggen och det vi gjort av dem är:

Körsbärstomater - som vi ätit färska eftersom de blir så himla goda och sedan gjort marmelad på de sista gröna tomaterna.

Chili - som vi haft i maten som både grön och röd chili och gjort chilisås samt sweet chilisås på. Nu torkar vi de sista chilisarna till chiliflakes.

Ruccola - har vi ätit färsk kontinuerligt - t.ex. till pizza.

Mynta, oregano, timjan och lavendel torkar i solen.
Skördad timjan, grön chili och lavendel i skålen
Rosmarin - använt som kryddning till lamm eller i paj, torkat samt gjort rosmarinolja på (se bild - det är olivolja med rosmarinkvistar i)

Timjan - använt färsk till det mesta samt torkat till vintern

Mynta - använt färsk, gjort myntasocker, torkat, gjort såser och drinkar på - se här.

Gräslök - använt till färskpotatis och att blanda med keso, eller till exempelvis örtagårdstabbouleh.

Oregano - använt som krydda och torkat.

Lavendel - torkat och ska göra lavendelpåsar för att hänga exempelvis i vid smutstvättkorgen eller inne på toaletten, eller använda i hemgjord kroppsskrubb eller liknande.

Citrongräs - haft i wok.

Vi tar tacksamt emot tips av bloggläsarna på andra saker att göra med örtkryddor, tomater och chili, samt tips på vilka sorter som blir bra att odla, etc. Det är härligt med hemodlat!




måndag 28 oktober 2013

Påverka utbudet i din butik!

Våra ekologiska favoritprodukter, mer om dem här.
Tycker ni som vi att det är tråkigt att matbutikerna inte tar in så många sorters ekologiska varor, inte skyltar ordentligt med dem och inte satsar mer på närproducerat och på produkter utan tillsatser som håller hög kvalitet? Känns det dock som en för stor grej för att man som enskild ska kunna göra något åt? Gör som vi och skicka ett mail till er lokala butik, eller lägg en lapp i deras tycka-till låda! Det är faktiskt inte omöjligt att påverka sin lokala butik, deras kundkrets är ändå begränsad och viktig för dem. Om inte annat tvingar du dem att läsa och svara (därför bättre med mail, och smart att ställa frågor i mailet så att de tvingas svara) och det innebär att det blir någon slags diskussion på butiken om frågan. Det är också bra att vara trevlig och även ge beröm för det ni uppskattar hos butiken, så att inte brevet blir för gnälligt utan ger ett intryck av att vara från kunder som i grund och botten vill handla hos dem.

Såhär skrev vi till vårt lokala Coop:

Hej Coop Märsta,
Som nyinflyttade till Märsta vill vi uttrycka vår uppskattning för Coop, som är den enda butiken i närområdet som har ett bra ekologiskt sortiment. Vi uppskattar verkligen att det finns ekologiska alternativ av nästan allting, att det finns Bosarpkyckling och Änglamarks mjölk. Mer av sådant!

Vi saknar dock att kunna köpa ekologisk lax, ekologiskt osaltat smör (varför skulle man inte vilja ha ekologiskt smör när man bakar, eller till bebisar som inte ska ha salt smör?) och ekologisk fullkornspasta. Ofta finns produkter som är nyttigare inte som ekologiska (t.ex. ryggbacon, fullkornspasta etc.) och ofta tvingas man välja utländska varor om man vill ha ekologiskt (t.ex. honung), vilket också är tråkigt. Vi vill också gärna se mer av mindre producenter och närproducerat. Har ni några planer på att ta in mer av detta?

Slutligen skulle det vara roligt om det fanns lite mer säsongsgrönsaker och ni kanske hade en särskild hylla med grönsaker i säsong. Det är så tråkigt att aldrig kunna köpa sockerärtor eller haricots verts eftersom de alltid kommer från Kenya, även när de är i säsong här hemma i Sverige! För oss så spelar det ingen roll om det är billigt, saker som flugit onödigt långt går bort helt enkelt, hur gärna man än skulle vilja äta det. Det är därför också bra om det står klart och tydligt på all frukt och grönt var de kommer från. Tidigare när ni hade vanliga prislappar i butiken kunde man lätt hitta de ekologiska alternativen i och med att prislappen var grön. Nu när ni bytt till digitala prislappar är det svårare att direkt hitta ekologiska varor. Det vore därför bra om ni märkte ut dem på hyllkanten på något sätt, eller om ni kanske även samlade exempelvis alla ekologiska kylvaror i en kyldisk. Vore det möjligt för er att göra?

Hälsningar,
era trogna kunder
Flora och Adrian

lördag 28 september 2013

Miljövänliga veckan v 40 - utmana dig själv!

Naturskyddsföreningen har länge drivit kampanjen miljövänliga veckan varje år, som alltid är vecka 40. I år infaller det 28 sept-8 oktober och fokuset är på att handla ekologiskt. De uppmanar människor att byta ut ett par varor som de kanske inte brukar köpa ekologiskt till ekologiska varianter. Dessa är mejeriprodukter, bananer, vindruvor och russin, kaffe och potatis. Vi tänkte föreslå fler sätt att utmana sig själv under veckan! Testa ett eller alla fem av våra utmaningar här nedan!

1. Köp mer ekologiskt än du brukar! Testa att köpa alla grönsaker och all frukt ekologiskt i en vecka, eller om du redan köper det mesta ekologiskt så prioritera att försöka hitta även den där produkten du inte brukar köpa som eko i en ekovariant, eller testa att tänka om ifall du inte hittar en vara som ekologik och köp något annat istället. En annan kul grej att testa är att köpa exempelvis ekocitron medan du fortfarande har icke-ekologisk citron kvar hemma och göra ett smaktest - hur smakar de, kan man känna någon skillnad?

2. Testa ekologiskt kött (om du äter kött) och inte redan brukar köpa det. Har du tänkt testa Bosarpkyckling - gör det denna vecka! Vi har många goda recept och tips på hur man gör med Bosarparen. Eller testa att beställa en köttlåda från en lokal ekogård.

3. Ät vegetariskt dubbelt så ofta denna vecka mot vad ni brukar. Eller späd ut köttet med grönsaker mer än ni brukar. Är ni vegetarianer, testa att undvika sojaprodukter i en vecka. Poängen är att alla ska utmana sig själva där man befinner sig just nu. Passa på att testa nya recept, här finns alla vegetariska recept och recept som enkelt kan göras vegetariska på den här bloggen, och här finns recept med mycket grönsaker i. Amy's blogg är också mycket inspirerande vad gäller vegetariskt.

4. Försök att jobba mot en "nollvision" vad gäller att slänga mat under veckan. Detta är kanske den enskilt viktigaste saken man kan göra för att spara på resurserna. Jobba på flera fronter - köp inte mer mat än ni säkert kommer äta upp (det är sällan man har för lite mat hemma, eller hur?), lägg inte upp för mycket på tallriken (det är inte svårt att ta om!), lägg undan rester i en burk och ät lite senare till mellanmål, och frys in överbliven mat - ägg kan man tina och göra äggröra på sen, kött och potatis kan bli pyttipanna, ris och grönsaker kan bli stekt ris, brödkanter kan bli goda krutonger osv. Här finns fler tips på vad man kan göra.

5. På helgen kan man passa på att göra en aktivitet med mat- och miljötema. Titta på en matkarta, besök en bondgård, marknad eller skördefestival, plocka svamp och tillaga den, eller varför inte leta på fruktförmedlingen efter någon i närheten som har frukt som ni kan plocka och ta tillvara. Passa på att prata med ev. barn om maten, var den kommer ifrån och varför man måste värna om resurserna. Ta lite till till att läsa på själv om något ni undrat över tidigare. Läs t.ex. på naturskyddsföreningens hemsida, eller spana in boktipsen och länktipsen i spalten till vänster på denna sida.

 Lycka till med utmaningen! Berätta gärna hur det går!

torsdag 5 september 2013

Bondens marknad, Äkta vara, fruktförmedlingen och andra tips!

Ja, i lördags var det ju strålande sol och många matintresserade som vimlande i Botaniska trädgården framför Orangeriet när Bondens egen marknad som vi tipsat om tidigare hade sin matfestival. Vi var på plats och lyssnade med intresse på föredrag, åt gott på Triller mat och bröd som hade en uteservering och handlade på oss alla möjliga godsaker som syns på bilden. Surdegsbröd, finfina gurkor, smaksatt honung (med ingefära, anis och saffran - den blir underbar till julens efterrätter!), päron och plommonmarmelad med calvados, tre sorters ost, najadrökt lax och sk förkylningshonung med tillsatt pepparmynta, propolis mm. Dessutom fanns det möjlighet att prata surdegsbak och kolla på degar och testa att slunga honung och prata om detta med biodlarna, vilket vi tyckte var mycket roligt.

Missade ni detta men är sugna på att titta på godsaker så finns ju Bondens marknad vid centralstationen varje fredag eftermiddag under hösten. Det är lite olika handlare som står där från gång till gång, men tanken är alltid att konsumenterna ska ges en chans att köpa produkter direkt från producenterna utan mellanhänder, vilket också ger en chansen att ställa frågor om produkterna och få svar från dem som verkligen vet. Passa på att fråga om vad som passar med vad, hur sakerna framställts mm.

Visst kan det tyckas dyrt med en del av sakerna på bondens marknad, liksom ekologisk och/eller närproducerad mat i övrigt. Men vi har i alla fall inte fått uppfattningen att producenterna ser till att ta extra mycket betalt för sina produkter. Det är inte lätt att vara relativt småskalig producent som värnar om kvalitet idag när man konkurrerar med stora bolag som hänger sig åt matfusk i hög utsträckning. Så på ett sätt blir det lätt att man jämför äpplen och päron när man jämför priser på till synes liknande produkter. Det handlar också om att vi har blivit vana vid att lägga en mycket liten del av vår disponibla inkomst på mat, från ca 30% på 50-talet, till 19% 1993 och 12% idag. Varför ska maten egentligen vara så billig? Detta skriver Mats-Erik Nilsson om bland annat i denna krönika. Även i faktiska priser har en del matvaror inte blivit dyrare, exempelvis här finns en artikel om myten om den dyra maten i Sverige, med ett exempel på att charkvarorna faktiskt är billigare idag än för nästan 20 år sedan. Vi slänger också alldeles för mycket mat idag, och här finns också en chans att spara mycket pengar som man istället kan lägga på att köpa lite dyrare men mycket bättre mat.

För att komma tillbaka till upplevelserna under helgens marknad så vill vi även tipsa om att Bondens mat i Uppland producerar sin egen Matkarta som finns både som fysisk karta och på nätet, där gårdsbutiker och caféer mm finns utmärkta. Senaste projektet är att också sätta ihop olika "turer" som hugade kan åka för att exempelvis köpa julklappar av lokala producenter, titta på eko-gårdar eller hänge sig åt ostprovningar. Så småningom kommer ett förslag på tur för barnfamiljer, det ser vi fram emot!

Vi passade också i helgen på att bli medlemmar i föreningen Äkta vara, som värnar om den oförfalskade maten utan tillsatser. En av grundarna till föreningen var på plats och berättade om hur de kämpar för att väcka opinion mot att det blivit helt ok att ha långa rader av tillsatser i vanlig mat och fortfarande kalla det för t.ex. glass eller pepparkakor, trots att knappt några av de ingredienser man själv skulle haft i om man gjort det hemma finns med längre. Det kostar 100 kr att vara medlem, och man får olika förmåner, som t.ex. billigare/gratis inträde till vissa mässor mm, så man tjänar snabbt in denna summa om man är matintresserad som vi. Tjänar man inte in summan kan man glädja sig åt att ha bidragit till kampen för bättre matkvalité istället.

Äkta vara ger en nu också rabatt på en provprenumeration på den nya tidningen Hunger, som börjar komma ut i oktober: "Hunger är tidningen som tar maten på allvar. Som inte nöjer sig med smarriga recept, hårdstajlade matbilder och påklistrade leenden. Som granskar fusket i butikerna och på krogen. Som har något intressant att berätta om råvaror, rätter och matkultur. Och som kan göra oss vanliga hemmakockar mer självsäkra och kreativa vid spisen. 

Föreningen har också en smidig fruktförmedling på sin hemsida. Bakgrunden är att vi idag importerar mindre frukt än den som går till spillo genom att inte skördas i svenska trädgårdar. Även nu under högsäsong för äpplen importeras det äpplen från t.ex Argentina i stora mängder. Vi skulle alltså kunna bli självförsörjande på frukt om vi bara ansträngde oss att ta tillvara den frukt vi har. Fruktförmedlingen har en Sverigekarta med nålar där man kan plocka frukt på både offentliga platser och i privata trädgårdar. Gör en insats, spara pengar och bidra till en bättre miljö i höst genom att plocka frukt istället för att köpa!

Så småningom kommer vi ta upp mer här på bloggen om tillsatser i maten, att inte slänga mat och även lite reflektioner om barn och mat. Viljan till att skriva långa inlägg finns absolut, men inte alltid tiden!

onsdag 28 augusti 2013

Skördefestivaler!


Nu i skördetider är det mycket happenings ute i landet och ett perfekt läge att besöka skördefestivaler och liknande! Under hela september och fram till Mickelsmäss så sprudlar det verkligen av skördefester, googla bara på skördefest i ert närområde för att hitta ett kul utflyktsmål. Särskilt nämnvärd är kanske Ekorundan i Skåne, då man istället för att titta på konst tittar på ekologiska gårdar 7-8 september. Skördefester är förstås ett kul sätt att få en närmare anknytning till maten och hur den produceras och förädlas och är en perfekt aktivitet med barn.

Eftersom vi hade en så schysst semester på Åland förut är vi sugna på att besöka Skördefesten på Åland, även om det nog inte blir av just i år. Är någon bloggläsare intresserad av att åka kan vi erbjuda 3 st gratisbiljetter till båtresa med Eckerölinjen om ni skriver någon rad i kommentarsfältet.

I helgen (31 aug-1 sept) är det dessutom matfestival i Uppsala, Bondens egen matfestival, som vi förstås har tänkt att gå på och ser mycket fram emot. En hel del roliga programpunkter och gratis mitt i Botaniska trädgården, låter ju inte helt fel. Det kommer en uppdatering på bloggen om detta förstås.

Har ni bloggläsare några egna favorithappenings i mat/vin-väg får ni hemskt gärna tipsa!

Gott matfestande på er så länge!


söndag 25 augusti 2013

Hemodlade tomater wow wow wow!

Vi frossar just nu i våra hemodlade små tomater, som är fantastiskt goda. Det är svårt att hindra Freja från att äta upp dem rakt av medan vi skördar dem, de är söta små smakbomber verkligen. På bilden syns även grön chili närmast i bild, mynta som hänger på tork och dill och ruccola i odlingslådan.

I år odlade vi sorterna Tomatoberry och tumbling tom (ampeltomaten) och är mycket nöjda med smaken på båda. Tomatoberry fick tyvärr kalciumbrist som yttrade sig i pistillröta som vi skrivit om tidigare, men sedan plantorna fick benmjöl har de slutat få svarta ändar. Hurra!

Vi skrev redan förra året om hur nyttiga tomater är (tillsammans med vårt favoritrecept på tomatsallad) men vill återigen upprepa att det finns inte mycket som är lika nyttigt som färska, näringsrika, hemodlade tomater. Notera att man ska försöka äta upp dem så snart efter att man skurit upp tomaterna som möjligt! Tomater nämns också som en av 18 supernyttiga livsmedel i inlägget om Supermat.

Här syns tomaterna i en enkel sallad med sallad, gurka, gravad lax, avokado, ägg och solrosfrön. Vi gjorde en snabb dressing på olivolja, balsamvinäger och senap till.

Bon apetit!!

fredag 16 augusti 2013

Skördefest! Recept på mat från odlingarna - rödbetor med getost och honung

Nu börjar vi verkligen skörda frukterna av vårt arbete på kolonilotten och i krukor och rabatter här hemma vid husväggen och kan plocka hem stora mängder ärtor, bönor, rödbetor, zucchini, morot, sallad samt förstås härliga små tomater. Arbetet som man lade ner i våras med att förkultivera tomater, eller gräva på kolonilotten, tycks nu som en billig investering när den ger så mycket tillbaka!

Freja tycker om att följa med till kolonilotten och hjälpa till att plocka, hennes stora favorit är morötter som vi gräver upp och sköljer av direkt, de har så tunt skal att hon där och då kan äta direkt. Hon kan lätt knapra i sig 5-6 mindre morötter på en gång! Sedan tjatar hon järnet hemma om att få morötter till mellanmål!

Tomaterna är också goda som små sötsaker, sprängfyllda med smak. Vi fick tyvärr lite problem med tomaterna i år, något som heter pistillröta, och som ser ut som insjunkna bruna fläckar längst ner på tomatens ände. Det beror tydligen på kalciumbrist i plantan och uppstår om man gödslat ensidigt (för mycket natrium, vilket vi nog hade) och det varit lite oregelbunden vattentillgång. Det var ju en väldigt varm sommar så det blev lätt att plantorna blev väldigt torra för att sedan få mycket vatten. Vi köpte KRAV-märkt benmjöl som vi hade på och sedan dess har tomaterna sett bättre ut, nästa år ska vi blanda i lite av benmjölet i jorden från början.

Nu till recepten på vad man göra med maten man skördar! Det roligaste tycker vi är att anordna en liten "skördefest" med plockmat från trädgården. Ikväll hade vi det som fredagsmys, lite överambitiöst kanske, men det blev väldigt gott! Helt vegetariskt också. Vi gjorde rödbetor med fetaost i ugn, tre sorters ångkokta bönor, tomatsallad med basilika, morötter, gurka och slutligen lite zuccinisoppa med getost för att få lite varm mat i oss. Kändes lite kul att det mest var salt, peppar, ost, honung, olja, kikärtor och pumpakärnor som var köpemat i vår middag, 11 odlade ingredienser räknade vi till, och vi hade lätt kunnat lägga till sallad, ärtor, potatis och mangold också för att komma upp i 15. :)

Zucchini/squash får man ju ofta mycket av åt gången och det kan vara svart att göra åt allting. Här finns ett jättegott och enkelt recept på zuccinisoppa med kikärtor som gör soppan extra krämig. Denna gång hade vi i lite spiskummin och ett stänk av chili för att ge lite mer sting till soppan. Man kan också göra grillade grönsaker på grill eller i ugn för att äta som snacks eller till en lyxig grönsakspasta. Om man fått en riktigt stor zucchini kan man göra fylld zucchini som är en stående favorit här hemma.

Bönor i alla former (vaxbönor, haricots verts och bondbönor) är som godast lättkokta/ångkokta med flingsalt tycker vi. Det är gott att äta bara som snacks, eller som tillbehör till en maträtt med fisk/  kyckling/ köttfärslinser eller varför inte till en lyxmiddag med entrecote om det är något särskilt att fira.

Det är så tragiskt att fina svenska bönor som växer så bra här i Sverige och blir så goda nästan inte går att få tag i längre i vanliga mataffärer eftersom de blivit helt utkonkurrerade till förmån för bönor och ärtor från Kenya som är lika eländiga och smaklösa året runt. Ofattbart, men vi antar att det på något sätt ändå blir lite billigare att flyga hit bönor från Kenya än att odla dem här, vilket leder till att affärerna struntar i att ta in svenska bönor. Enda utvägen är att odla själv och som tur är så är just bönor och salladsärtor superenkelt och jättetacksamt att odla. De tål kyla, torka och behöver ganska liten yta för att ge jättemycket skörd. Se bara här i korgarna hur mycket vi fick från några rader på ca 4 meter, och detta är en skörd av säkert 4-5 skördar.

Slutligen, rödbetor med getost/fetaost, honung samt pumpakärnor är en riktig favoriträtt som konstigt nog inte nämnts på bloggen tidigare. Vi åt så mycket av den en höst för några år sedan att vi fick riktig överdos och pallade inte att äta rödbetor på flera månader efteråt! Geotst blir välidgt gott men vi gör för tillfället med fetost eftersom Freja älskar ugnsgrillad fetaost just nu.

Rödbetor med getost, honung och pumpakärnor

4 portioner (till plockmat, kombinera med 1-2 andra smårätter)

5 medelstora rödbetor
1/2 paket fetaost
pumpakärnor
olivolja
flytande honung

Förkoka sköljda men inte delade eller snoppade rödbetor med skalet på i rikligt med vatten i 10-15 minuter tills de blir mjuka. Häll av och låt betorna svalna något, då är det lätt att ta bort skalet med händerna. Dela dem i klyftor och lägg i en ugnsfast form. Smula fetaosten över betorna, strössla över pumpakärnor och spraya/ringla lite olivolja över. Sätt in i 200 grader varm ugn i ca 15 minuter. Ta ut ur ugnen och låt svalna lite innan ni ringlar på flytande honung. Servera och ät ljummen - mums!

Serveringsskålar från Bruka design och Indiska.

söndag 28 juli 2013

Smakresa till Åland + vinn biljetter med Eckerölinjen!

Vi hade nyligen en lyxig liten minisemester på Åland, dit vi ville återvända efter att ha haft en lite längre cykelsemester där för tre år sedan. Åland är förvånansvärt prisvärt och det är mycket fokus på lokal mat och dryck där, vilket vi ju tycker är roligt. Vi tänkte bjuda på lite tips och recensioner av olika mat och dryckrelaterade aktiviteter för den intresserade! Dessutom lottar vi nu ut 3 gratisbiljetter tur och retur med Eckerölinjen till Åland från Grisslehamn, inkl. buss från Uppsala/Stockholm/Märsta/Sigtuna/Upplands Väsby! Se mer längst ner i detta inlägg.

När vi insåg att vi kunde få barnvakt för två dagar försökte vi boka in oss på ett paket med Eckerölinjen som erbjöd boende på hotell samt middag på bättre restaurang i Mariehamn, men det visade sig att alla hotell var fullbokade eftersom det var "sjödagar" veckan efter (överhuvudtaget är trycket högt på Åland under juli månad). Vi hamnade istället (hoppsan!) på lyxiga hotellet HavsVidden som ligger mycket vackert på Ålands norra udde och är ett relativt nybyggt modernt hotell med fokus på den karga naturen och utsikten, bad i havet och i utomhusjaccuzzi/bastu samt god mat och allmänt livsnjuteri. Eckerölinjen erbjöd ett förvånansvärt bra paket med båtresa t/r (inkl. ta med bilen), samt boende i standardrum på Havsvidden inkl. eftermiddagskaffebuffé, 3-rättersmiddag och frukost för 1295kr/person. Dryck ingick förstås inte, men man kunde utnyttja hotellets faciliteter inkl. utomhusjaccuzzin och bastun. Det slog vi till på och hade mycket trevliga två dagar då vi åkte med 10.00-båten från Grisslehamn och var tillbaka 19.30 nästa dag.

Utomhusjaccuzzin och den härliga bastun med glasdörrar precis vid havet var verkligen njutbara, trots att det var ganska kallt och blåsigt när vi var där (men soligt!). Det fanns även en pool som man kunde simma i med fin utsikt över landskapet och eftermiddagsfikat hade olika mycket goda små skapelser, gjorda med kärlek. Det enda negativa med stället egentligen var själva rummen, som för all del var fräscha och modernt utrustade men väl trånga och, absurt nog, på en plats där 98% av området utgörs av vacker natur, med utsikt mot bilparkeringen från onaturligt små fönster. För all del, rummen lanseras som "små mysiga rum utan havsutsikt", men när man ser flygfotot på hotellet på hemsidan tänker man att även utsikt mot resten av naturen kommer inte att vara dålig, så det kanske inte är nödvändigt att betala extra för havsutsikt. När man sedan kommer in på rummet och öppnar gardinen möts man då av ... tada... en Ford precis utanför fönstret. Inte riktigt vad man väntat sig. Med andra ord vore en mer korrekt beskrivning "små trånga rum med parkeringsutsikt". Arkitekten som designat stället måste verkligen ha ansträngt sig ordentligt eftersom de flesta av rummen är dessa "små mysiga rum..." och man har alltså lyckats att vända alla dessa mot parkeringar så att de få sviterna ska få en kontrasterande storslagen havsutsikt. Underligt tänkt, tyckte inte bara vi utan även andra vi pratade med i badtunnan.

Både 3-rättersmenyn som ingick i paketet och vinpaketet med tre glas vin som kunde köpas till för 26 Euro får generellt sett tummen upp av oss. Maten var inte överväldigande fantastisk, men definitivt prisvärd och hade tillagats med omsorg för detaljer och man hade lagt sig vinn om att använda lokala råvaror i säsong så mycket som möjligt. Tunt skivad vildlax ”carpaccio” med havtornsmousse till förrätt var spännande att smaka på även om det inte var någon direkt smaksensation. Huvudrättens åländska entrecote med grillade grönsaker och ölsky var desto mer smakrik, och till den serverades en potatispuré med grovt skivad och lätt stekt purjolök i, en idé som vi tänker återanvända i framtiden eftersom det var ett väldigt lätt sätt att piffa upp potatismos på. Efterrättens vaniljglass med inlagd rabarber var kanske i enklaste laget, men det eiswein som serverades till var desto mer spännande. Drinkar hade också komponerats med åländska smaker, framförallt med olika likörer från närbelägna Tjudö vingård, som körsbärslikören, päronlikören och äppelvinet. På frukostbuffén var det mest spännande inslaget ålandspannkaka, som smakar som en tjock ugnspannkaka med risgrynsgröt och kardemumma i, till detta serveras alltid sylt och ”snömos”, d.v.s. lättvispad grädde. Mycket gott!

Efter utcheckning och promenad i omgivningarna på HavsVidden bilade vi ner till Kastellholms slott där vi under vår tidigare Ålandsresa redan gjort gått på guidad tur. Nu hade vi läst oss till att en känd åländsk kock, Michael Björklund, hade startat upp en ”Smakby” i en stor lokal, där olika aktiviteter med fokus på mat och lokala råvaror fanns. Huset visade sig vara mycket modernt och nybyggt med läckra detaljer, och dominerades av en stor restaurang där en dyr men mycket god och välkomponerad lunch kunde intas i det luftigt inredda matrummet med möjlighet att dricka kaffe på maten nedsjunken i bekväma fåtöljer.

Rundvisning i bränneriet på Tjudö vingård med efterföljande (äppel)vin- och likörprovning hade vi redan avverkat under besöket 2010 då vi cyklat dit från vandrarhemmet i Godby där vi bodde då, och det var vi glada för när vi insåg att detta erbjöds även här i Smakbyn (eftersom vi hade bil denna gång och ändå inte kunnat prova några starkare drycker). Man hade byggt upp ett litet bränneri även här vid Smakbyn och det gavs turer av bränneriet med provning en gång om dagen. Smakbyn kunde utöver detta erbjuda en mindre butik med åländsk hantverk och matprodukter. Vissa produkter var för all del intressanta, men andra var lite för uppenbara försök att mjölka matintresserade storstadsturister på pengar (som en liten burk vanligt strösocker med finmalen vanlijstång i med en ”Smakbyns vaniljsocker” klisteretikett på för 5 Euro… vill ni ha eget vaniljsocker så rekommenderar ni att ni helt gratis följer detta recept istället, och använder florsocker istället för vaniljsocker).

Kontentan är att vi kan rekommendera ett besök i Kastellholms-området, särskilt som Kastellholms slott med guidad visning är mycket intressant och här finns även ett Åländskt ”Skansen” d.v.s. friluftsmuseum med kulturhistoriskt intressanta byggnader helt gratis (Jan Karlsgården), och denna placering mitt bland Ålands mest intressanta sevärdheter gör ju att Smakbyn inte behöver kvalificera sig som värt en omväg. Restaurangen kan rekommenderas om man vill prioritera en kvalitetslunch och ta sig lite tid att slappa där, och har man inte möjlighet att ta sig upp till Tjudö vingård så kan man för all del gå på brännerivisning och provsmakning även här (annars är det ju roligare på plats på gården förstås!).

På vägen till Kastellholm kan man gärna stanna vid utsiktstornet/caféet ”Uffe på Berget” vid Ålands gamla färjesund strax efter Godby, området har en intressant historia och vacker utsikt. Cyklar man ändå omkring och vinglar med alkohol i blodet kan man lika gärna stanna på Stallhagens bryggeri norr om Godby där Ålands enda bryggeri experimenterar med flera olika intressanta ölvarianter.

Norr om Mariehamn om man kommer cyklandes från Godby finns dessutom gigantiska Bellissimo glassbar, drivet av äkta italienare och med sagolikt god glass som vi också upptäckte 2010. Rekommenderas varmt! Nära hamnen på Eckerö vid Post och Tullhuset (som är områdets enda större sevärdhet) finns också ett mycket trevligt litet café där man kan ta något gått i väntan på att båten ska avgå, det är fokus på eko och lokalproducerat och mycket gott!

Slutligen kan vi tipsa om att man både på Eckerölinjens båt och Viking Line-båten som vi åkte med 2010 med fördel ska satsa på á la carte-restaurangens frukost/middag snarare än de stora bufféerna som bullas upp för majoriteten av båtgästerna. Kanske låter självklart men man tänker lätt att maten på båten ändå inte kommer vara något särskilt och tänker således att man kan spara några slantar genom att välja den billigare buffén, men kvalitet är som vanligt mycket bättre än kvantitet och vi har faktiskt blivit positivt överraskade av både matkvalité och prisvärdhet på båda båtarnas bättre restauranger.

Sist men inte minst har vi förstås Taxfree-handeln, det som gör att båtbiljetterna är så löjligt billiga och som bidrar ordentligt till Ålands BNP, om än inte till andra vinster för varken miljön eller folkhälsan. När Finland gick med i EU lyckades Åland bli undantaget, vilket gör att man kan handla taxfree som från ett icke-EU-land, d.v.s. mycket billigt. Utbudet av bättre viner och whisky var förvånansvärt stort på Eckerölinjens båt, med fokus på viner från Italien. Även vi som inte direkt brukar tänka på oss själva som notoriska taxfree-shoppare kunde inte låta bli att slå till på en del ädlare drycker. Det gäller bara att inte bli blind av de billiga priserna och köpa på sig en massa dryck som man kanske egentligen inte behöver eller har råd med...

Överlag kan vi varmt rekommendera både kortare och längre vistelser på Åland, som är mysigt, prisvärt och trevligt, med utmärkta möjligheter till cykling och mat- och vinupplevelser. Vi ser fram emot att komma tillbaka en annan gång på skördefest som brukar hållas i september och då man kan besöka olika producenter och gårdar och provsmaka mm. Läs gärna mer på Visit Åland!

***
Vill ni också resa till Åland innan säsongen är slut för detta år? Vi lottar nu ut 3 gratisbiljetter tur och retur med Eckerölinjen från Grisslehamn till Eckerö, inkl. busstransfer från Uppsala/Stockholm/ Märsta/Sigtuna/ Upplands Väsby tur och retur. Kryssa över dagen eller stanna på hotell eller vandrarhem och passa på att se mer av och smaka på Åland! I augusti sinar turistströmmarna snabbt och man har gott om valmöjligheter på hotell och restauranger samtidigt som vädret fortfarande är ypperligt. Och i september är det skördefest! Biljetterna gäller för avresa från 30 juli och 3 månader framåt (och man måste boka i förväg). Mat och dryck på båten samt transporter på Åland och eventuellt boende etc. där ingår ej.

Tävla genom att i kommentarsfältet skriva några rader om varför ni vill åka till Åland och vad ni skulle vilja göra där. Glöm inte att skriva om ni vill ha 1, 2 eller 3 biljetter. Tävla innan 31 juli. Vinnare meddelas 1 augusti och biljetterna skickas med posten någon dag senare. Vinnaren ombesörjer bokning av resan själv. Värde 120 kr/biljett.


***
Foton ovanifrån och ner:
Promenad i naturen på Havsvidden - blåsigt!
Cykeltur till Kastellholms slott 2010
Rundtur i bränneriet och dryckesprovning på Tjudö vingård 2010
Utsikten över Färjesundet från ”Uffe på berget”
Ölprovning på Stallhagens bryggeri
Frukost med ett glas mousserande vin på á la carte-restaurangen på Viking Line.