Visar inlägg med etikett matfilosofi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett matfilosofi. Visa alla inlägg

tisdag 27 juli 2021

Om barn och mat del 2: tack för maten, på riktigt.

Blogginlägget om barn och mat del 1 har blivit riktigt populärt, liksom våra andra tidigare blogginlägg om hemgjord välling och barnmat, och nu skriver vi en uppföljnig när dottern är 10 år! Folk har undrat - hur gick det i längden med vår ambition att få henne att äta varierat, med god aptit och inte sky grönsaker eller 'vuxnare' smaker? Har vi flera tips från när hon blev äldre?

Först och främst - hon var mest glad i att äta väldigt många olika saker när hon ca 1-3 år då hon tyckte om väldigt mycket olika saker som hon i längden började rata mer och och mer när förskola och kompisar fick större inflytande och smaken förändrades. Hon har aldrig gillat starkt smakande ostar, stark chili samt större bitar svamp och har svårt för de flesta såser och sylter. Men hon äter fortfarande så gott som alla grönsaker med väldigt god aptit, inkl mer utmanande grönsaker som olika slags kålsallader, stekt mangold eller svartkål med vitlök, aubergine etc. Hon älskar kött och fettet på kött men även alla slags bönor, linser, pumpa, jordärtskocka mm äter hon glatt - ja så gott som alla recept här på bloggen - men ibland får vi lägga upp maten lite "separerat" eller så petar hon bort vissa ingredienser. Hon dricker smoothie med grönkål och bär till frukost och sedan äter hon säkert 3 stora portioner grönsaker samt 2-3 frukter varje dag och äter varierat. Hon äter också mycket bättre av skolmaten än de flesta av hennes klasskompisar. Framförallt är hon stark, spänstig, nästan aldrig sjuk, och oftast full av energi. Såklart kan detta till stor del vara ett resultat av genetik, bra sömn och andra faktorer snarare än våra ansträngningar med maten, men de har också bidragit vill vi gärna tro.

Egen pizza smakar bäst.
Har vi fått fler insikter/kan vi dela med oss av fler tips? Tja, det klassiska att involvera henne i matlagningen är förstås bra. Hon har alltid varit märkbart mer intresserad av att äta olika ingredienser när hon själv fått vara med och plocka med dem medan man förbereder maten eller åtminstone se på när man tillagar maten. Här försöker vi att ha tålamod och förklara olika moment (t.ex. nu hackar vi paprika - blir det godare med stora eller mindre bitar, vad tycker du, titta såhär smakar den innan och efter man stekt den, känner du skillnaden - den blir mjukare och lite sötare osv.). Vi har ofta små "blindtester" på olika saker och försöker prata mycket om matens konsistens, nyanserna i smaken etc. (alltså - vi är långt ifrån några änglar när det kommer till att ha tålamod med små barn så detta gör vi när vi orkar och är på humör - men det räcker långt om detta händer ibland!).

Det handlar också om att förmedla en grundläggande respekt för maten tycker vi som går långt mycket längre än ett "tack för maten" lite på slentrian till den som lagat den. Den respekten tycker vi mer och mer saknas i samhället idag, vilket bidrar till en överkonsumtion och slit- och slängbeteende som inte är hållbart. Att grundlägga andra värderingar hos våra barn är viktigt och nödvändigt eftersom de kommer att få ett stort ansvar för att ta oss ur den situation vi skapat. Det vi skrev i förra inlägget om att inte prata om mat som äckligt handlar om detta. 

Vi är även väldigt noga hos oss med att ta vara på maten och inte slänga. Råvarorna har producerats med omsorg och en hel del resurser har gått åt, de har varit i en affär och tillagats av oss - det är hemskt synd att slänga bort allt detta. En del kan tycka att vi går till överdrifter - men hos oss är det normalt att vi äter upp varandras mat om någon inte orkar, att vi säger till dottern att alltid skrapa upp all mat på sin tallrik, eller att vi lägger mat som vi inte orkat äta upp i en burk och värmer på den lite senare (här är vi lite hårda mot oss själva - har man mat över från lunchen får man äta upp den nästa gång man blir hungrig, även om man hellre hade varit sugen på en mellanmålsmacka...). Detta gäller även dottern - har hon tagit för mycket yoghurt och musli till frukost och inte orkar äta upp så hamnar skålen i kylen och så får hon det till mellis efter skolan - kanske inte lika gott då men det hjälper en att snabbt lära sig att inte ta för mycket från början. Många har en överdriven rädsla för att mat ska få bakterietillväxt - men mat som du ätit på själv och sedan äter lite senare samma dag hinner inte få en skadlig tillväxt av bakterier. Mat som stått lite längre kan man se till att koka upp ordentligt så blir den också OK. Vi har aldrig blivit magsjuka av vår egen mat. 

Ett knep som vi skrivit om mycket på bloggen är att vi lagar mycket storkok och dels fryser in, tar matlådor men också äter samma maträtt några gånger i rad (kanske 3 kväller samma vecka, och sedan inte på ett tag). Detta sparar väldigt mycket tid och gör att man orkar laga bättre mat, men det kan upplevas som enformigt kanske 3e dagen. Samtidigt är det det bästa sättet att vänja barn vid mat - de tenderar att bli mer och mer positiva till mat som de smakar flera gånger inom loppet av en kort period faktiskt. Det handlar mest om inställning och att vänja sig vid att äta såhär - vi tycker många gör livet väldigt krångligt för sig genom att tvunget äta nya maträtter varje kväll. 

Vi vill också ta vara på hur årstiderna växlar och att man äter olika saker vid olika tillfällen. För barn är det extra sällsamt att vänta på vissa maträtter eller ingredienser och upplevelsen av det man förknippar med maten blir extra stark - pepparkakorna luktar och smakar verkligen JUL om man inte äter dem slentrianmässigt resten av året, och vår dotter som fyller år i juni kanske alltid kommer att förknippa årets första jordgubbar med sin födelsedag. Hon väntar förväntansfullt när det börjar bli höst på att päronen på vårt eget träd ska börja mogna och under tiden som vi har egna päron köper vi i stort sett ingen annan frukt, utan det får bli päronfrossa i både frukostgröten och till efterrätt efter middagen. Bara att förstå att grönsakerna växer till sig under vissa delar av året, för att skördas under andra månader skapar en större förståelse för hur maten produceras och hamnar på vårt bord. Allt detta ger i längden en mer hälsosam inställning till mat där den får den respekt den förtjänar. 

Hoppas dessa tankar kan inspirera några av er som läser att testa vissa av tipsen! Allt är inte för alla såklart, och vissa saker upplevs säkert som för präktiga eller tidskrävande för många av er. Som vi skrev i det tidigare inlägget - man kan inte lägga tid på allt - vi väljer att lägga tid på mat, men kompromissar om en hel del annat som ni säkert är noga med! Att må bra och känna sig glad är det viktigaste. :)

fredag 24 oktober 2014

Godis i Halloweentider - är det verkligen godis? Om barn och socker...

En svart Halloweenkatt!
'Det här var ju godis!' kan folk ju säga och mena att det är gott, något lite lyxigt. Såhär i Halloweentider finns det ju väldigt mycket godis i omlopp. Men hur mycket av det är verkligen gott och lyxigt? Och hur mycket är egentligen mer skrämmande än det där utklädda spöket?

Om man slutar äta godis och läsk,vilket vi i stort sett gjorde för några år sedan, och sedan smakar igen slås man snabbt av hur väldigt sött det är, och hur lite annat det egentligen smakar. Det är främst det söta som är markant i det mesta godiset och de andra smakerna smakar ofta väldigt syntetiskt. Tyvärr är också många tillsatser, emulgeringsmedel och färg- och smakämnen som finns i godiset inte särskilt nyttiga för kroppen, många ämnen har blivit mer och  mer ifrågasatta. I och med EU-inträdet blev det tillåtet med azofärgämnen i Sverige som annars var förbjudna. Nu förekommer de i importerat godis. Kan vara värt att fundera på när godistillverkarna slåss om att sälja billigaste godiset  vad har de tummat på för att få ner priset? Här kan man läsa lite mer om vad godiset egentligen innehåller. 

Huvudproblemet med godis är dock kanske inte tillsatserna utan att det innehåller väldigt mycket socker och inga övriga näringsämnen, så om barn äter mycket godis så får de oftast i sig för lite av annat som är nyttigt. Om barnen istället tex. äter frukt får de i sig en massa viktiga näringsämnen, vitaminer och fytokemikalier samt antioxidanter tillsammans med fruktsockret. Och godis är väldigt energitätt - 100 gram karameller motsvarar energiinnehållet i ett helt kilo apelsiner, som ett barn aldrig skulle orka smälla i sig, men som skulle ha en hel del hälsofördelar som karamellerna inte har. Barn som äter mycket sötsaker vill ofta inte ha riktig mat sen eftersom de redan fått i sig en massa energi och det är väl där det främsta problemet ligger. 

Nu kanske många hajar till men vi började inte ge vår dotter lördagsgodis förrän hon var i 7-8 årsåldern och även om hon får godis vid påsk och Halloween så begränsar vi mängderna jämfört med det hon får ihop om hon går runt till en massa grannar - hon får spara resten till lördagar framöver eller ge bort. Just eftersom hon inte vant sig från tidig ålder vid stora mängder socker så uppskattar hon en mycket mindre mängd än andra barn. När hon väl fick lördagsgodis hade vi regeln att hon fick så många godisbitar som hon var gammal - dvs 8 bitar vid 8 år. Detta accepterade hon direkt eftersom regeln har en tydlig "barnlogik" och hon har ett utbud av dyrare och mer lyxiga godisar som hon varje lördag ränkar upp rätt antal ur och lägger i en skål, sedan sitter hon och äter bitarna en och en och njuter av dem länge. Hon blir uppspelt när hon fyllt år och får lägga på en extra bit osv. 

Ja, lördagsgodiset är från början ett sätt att begränsa barnens godisintag, men det har inte riktigt blivit så på senare tid - barnen får ju godis i många andra sammanhang som inte är lördagar - exempelvis på barnkalas, olika tillställningar med fiskdamm och skattjakter samt att välmenande människor lätt försöker sticker till ens barn en klubba så fort man har med dem för att hämta ett paket eller en pizza, osv. Dessutom ska de få något som belöning om de tar ett blodprov eller en spruta, är snäll hos frisören, och förstås bilgodis på långresor osv. Ja, det blir lätt mycket godis ändå. För att inte tala om andra sötsaker, saft och läsk, bullar, kakor, glass, fika, födelsedagar, julgodis, påskgodis, halloweengodis, semlor, kladdkakans dag, våffeldagen, kanelbullens dag och allt vad det är. Det räcker alldeles tillräckligt egentligen utan att dessutom få godis på lördagar också och dessutom skapas en jättepositiv lördagsassociation till godiset som känns ite problematiskt. Barn är ju särskilt betingade att gilla sött över surt/bittert för att inte riskera att bli förgiftade, och ett barn som har utvecklat en aptit för socker kommer ständigt att tjata om godis, försöka komma över godis på olika sätt och vara gnällig, ha dåligt humör och lättare ofta få utbrott och humörsvängningar om det inte får godis. Så vi tycker det finns goda skäl att försöka begränsa lite, även om vi inte vill verka superstränga (anledningen till att hon fick lördagsgodis så småningom).

Det finns godis av bättre kvalitet med mindre konstiga tillsatser som tex de ekologiska cyklarna (en blinkning till de populära bilarna) som heter "Like my bike" och även godis med mindre socker (eller med sötningsmedel som vi är lite skeptiska till men som kan vara ett bättre alternativ eventuellt). Det finns att köpa på nätet om det inte finns i en affär nära er. Vi försöker också få dottern att gilla vuxnare godis som chokladdoppade lakritskulor. Hon gillar även mörk choklad, och det får hon gärna lite äta av varje dag.

lördag 10 maj 2014

World Fair Trade Day

Till och med på Pressbyrån kan man nu hitta Fair
Trade-märkta cashewnötter som snacks,och de
är inte dyrare än icke-märkta nötter!
Idag den 10:e maj är det World Fair Trade Day, och kampanjen fokuserar i år på att få arbetsplatser att ha Fair Trade (Rättvisemärkta) produkter i fikarummet. Det är en viktig kampanj, dels eftersom man ofta konsumerar produkter (exv. kaffe, the, socker, choklad, bananer) på fikarasten som odlas på plantager i fattiga länder där det ofta är svåra arbetsförhållanden som är och dels eftersom en förändring på en arbetsplats påverkar många personers konsumtion och får en stor effekt.

På Floras institution på SLU har vi redan ekologiskt och Fair-Trade märkt kaffe, te och bananer, vilket känns jättebra. Det bästa vore förstås om offentlig upphandling kunde rikta in sig på att köpa ekologiskt och Fair Trade på dessa produkter i större skala. Då skulle vi verkligen kunna göra stor skillnad!

Märkningar av olika slag kan vara svåra att få koll på och vissa är mycket bättre än andra. Coop har en bra Märkesguide som även går att ladda ner som app, som är bra att ha i djungeln. Visst finns det mycket som inte är perfekt med "märkta" odlingar också, dock är det oftast väsentligt bättre än på icke-märkta och om inte annat visar man vad man prioriterar som konsument.

Flora har mött många fattiga människor under sina forskningsresor i södra/östra Afrika och sett flera olika sorters projekt som syftar till att förbättra deras situation. Många av dessa projekt är ganska misslyckade, tyvärr, hur bra de än låter. Samtidigt, vid de tillfällen som hon sett fattiga få jobb på teplantager inom skogsbruk mm. så har det inte varit några imponerande löner de fått tillgång till. I Malawi betalade teplantagerna sina arbetare 20 kr för två veckors jobb i 2007 när vi var där. Detta var så uselt betalt att folk till och med betalade sina grannar mer då de behövde lite extra hjälp med arbete på sina jordbruksfält! Ändå tog vissa dessa jobb eftersom de kanske inte hade fält att odla på och inga andra möjligheter stod till buds. Ofta var man tvungen att muta någon för att få jobbet överhuvudtaget, och plantagerna satte i system att avskeda folk innan de skulle behöva betala in till deras pension. Så att betala lite mer för sitt kaffe så att arbetarna kan få en schysst lön och lite schysstare villkor är troligtvis ett mycket bättre sätt att göra något för världen än att ge pengar till olika projekt som ska ge mikrokrediter, plantera skog eller vad det nu kan vara.

Ja, så kan det se ut för de som jobbar på plantagerna som odlar våra varma lyxdrycker. För kaffe, te och choklad som ses som vardagsmat för oss i den rika världen idag, var faktiskt för inte så länge sedan även här, och är fortfarande i andra delar av världen en lyxvara. Tänk om vi kunde tänka oss att betala någon krona extra för vår kopp kaffe, och kanske dricka någon kopp mindre om dagen istället. Då kanske det skulle kännas lite lyxigare på något sätt?

Intresserad av vilka produkter som finns att köpa rättvisemärkta, antingen på nätet eller i din lokala butik? Börja med att se efter här.

lördag 26 april 2014

Färsk fisk från fiskarna - vilken lyxvara i överfiskets tid!

Adrian med flera kilo fisk köpt
på Buhres fisk i Grisslehamns fiskehamn
För några veckor sedan var vi vid östkusten i Grisslehamn och njöt av en weekend på tumanhand. Väl där passade vi på att köpa på oss mängder av fin färskfångad fisk som såldes i fiskehamnen. Två affärer fanns det, Roslagsfisk och Buhres fisk, vi var inne på båda men till slut handlade vi allting på Buhres fisk. Jättefin kvalitet! Färsk rödspätta kunde vi panera och äta med klyftpotatis samma kväll, och köpte även fryst gädda, frysta fiskburgare samt torsk. Båda återförsäljarna säljer även fisk från Fogdö Lax, en mindre laxodling som finns några kilometer bort ute på Fogdö (Flora besökte odlingen på en studieresa för några år sedan). Laxen simmar i burar nedsänkta i Östersjön, odlingen är småskalig och följer svenska regler kring exempelvis antibiotika, så det känns som ett bättre alternativ på vissa sätt en den norska odlade laxen (som ibland faktiskt kommer från norska laxodlingar utanför Chile). Dock är fortfarande maten som laxen äter importerad från Sydamerika, och har en jämförelsevis hög effekt på miljön eftersom lax är en rovfisk och därför kräver mycket småfisk för att växa. Östersjön är tyvärr heller inte särskilt frisk, exempelvis brukar ju gravida avrådas från att äta för mycket Östersjöfisk, så kanske ska man inte köpa på sig jättemängder av laxen. Med det sagt köpte vi 3 stora färska laxsidor, en varmrökt och en gravad (båda vakuumförpackade) laxfiléer, och en bit paté till påskmiddagen. Det är ju inte varje dag man har vägarna förbi. De rökta produkterna röks i Grisslehamns eget rökeri och vi fick reda på att det går bra att frysa in varmrökt lax, vilket vi nu provat.

Färsk laxsida med olja, citron och timjan i ugn blir så gott!
Vi har kämpat med samvetet då vi ätit ganska mycket lax eftersom det är gott och väldigt nyttigt, exempelvis är de typerna av Omega-3 fettsyror som finns i lax väldigt nyttiga och faktiskt svåra att få i sig på annat sätt än via fet fisk (visste ni förresten att den lite gråare biten av laxen som finns längst upp mot ryggen är den som är mest rik på Omega-3, ät alltid upp den biten!!). Samtidigt är det svårt att få tag på ekologiskt odlad lax och vi vet att det vore bättre att äta fisk som inte är rovfisk för miljöns och klimatets skull. Flora har också varit involverad i ett forskningsprojekt om bland annat laxodlingar i Chile, och kan bekräfta att odlingar som inte har någon form av märkning ofta är av problematisk kvalitet, det är vanligt att fisken inte får tillräckligt bra mat, lever för trångt blir stressad och får en massa antibiotika som blir kvar i fiskköttet. Det var inte ovanligt med storskalig sjukdomsspridning i laxodlingarna heller, för att inte tala om de dåliga villkoren arbetarna som filéar fisken har).

Sist Adrian var på Coop hittade han dock faktiskt änglamarks ekologiska lax (fryst) och i färska fiskdisken när han frågade fick han bekräftat att även fisken som säljs där har ju varit fryst och tinat i butiken (vilket tyvärr tenderar att vara fallet på östkusten) och då känns det ju inte sämre att köpa fryst lax och tina den själv... Vi har också satt press på Fiskbilen som brukar komma förbi med jämna mellanrum och som stoltserar med att ha mycket MSC-märk och ekologisk fisk, men som ständigt verkar ha slut på den ekologiska laxen. De får visserligen fyra stjärnor av fem på www.klimatsmart.se, men har man aldrig grejerna hemma hjälper inte det. Se också upp för deras lite väl vältaliga försäljare som inte alltid är särskilt kunniga om sortimentet men desto bättre på att säga vad de tror att du vill höra. Fråga efter ekolaxen ni också, och fråga på er lokala butik!

Vad gäller övrig fisk som är viltfångad så är ju överfiske ett jätteproblem som egentligen måste tacklas storskaligt på exempelvis EU nivå. Se denna 4-min långa film som väl illustrerar problemen. På grund av överfisket får man kanske äta fisk lagom ofta och se till att inte slänga fisk man köpt. WWF har en fiskguide och en fiskapp som visar om det är grönt ljus (ok att äta), gult ljus (fundera, eller ät mer sällan) eller rött ljus (ät inte) på olika fiskar. Men det är inte så enkelt som vilka arter man får och inte får äta tyvärr, som ni hörde på videon är fiskemetoderna mycket viktiga i sammanhanget. Märkningar som Krav och MSC är bra, men inte perfekta. Tyvärr tillåter fortfarande båda märkningarna fångstmetoden bottentrålning, som är så hemskt dålig för havens miljö att det är nästan ofattbart. Se denna kortfilm med Sigourney Weaver för att få en snabbguide i hur illa det är. I detta sammanhang kan nämnas EU parlamentet nyligen hade en omröstning om att förbjuda bottentrålning där ett förbud röstades ner med några få ynka röster, och värst av allt är att flera av våra EU-parlamentariker säger sig ha råkat rösta fel av misstag... Det känns nästan oförlåtligt faktiskt, och värt att komma ihåg när vi snart ska rösta till EU-parlamentet i maj.

Rökta räkor, chilimajonnäs och rosépepparrökt lax.
Slutligen köpte vi också ett gäng rökta räkor därute i Grisslehamn, som visade sig vara en mycket god delikatess! Vi har haft dem i blomkålssoppa och ätit som plockmat med chilimajonnäs, kanongott var det. Angående räkor är det väl få som har undgått att höra att man inte ska äta jätteräkor (även kallade scampi, gambas tigerräkor) eftersom de är odlade på riktigt dåliga sätt i odlingar som förstör och förgiftar miljön till den grad att odlingarna ganska snart måste flytta på sig, skövlar mangroveskog och förstår lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter. En kollega till Flora har skrivit en avhandling på ämnet, i övrigt så sammanfattas budskapet på mindre än 2 minuter och mycket lättsmält (kanske aningen förenklat men inte desto mindre sant) i denna lilla video av naturskyddsföreningen. Tyvärr är jätteräkor fortfarande vanligt på många restauranger samt i sushi, vilket man bör försöka fråga efter att slippa när man köper sushi. WWF rödlistade nyligen räkor fångade på västkusten, vilket i princip innebär att man inte ska köpa färska räkor i Sverige utan enbart frysta. Även här kommer dock problemet med bifångst som togs upp i 4-minutersfilmen in, och det är ju inte så roligt att tänka på att drygt 80% av fångsten som dras upp av räktrålare slängs tillbaka (utan att ha klarat sig). Här kan man ju köpa kravmärkta frysta räkor, då visar man i alla fall vart man står och att man bryr sig om hur räkorna blivit fångade, vilket förhoppningsvis leder till bättre fångstmetoder i längden.

Vad kostade då kalaset med all fisk i Grisslehamn? Förvånansvärt prisvärt tyckte vi. Vi betalade kring 1200 kr för 3 stora hela färska laxsidor, 3 rökta/gravade vakuumförpackade sidor, 10 fiskburgare, 4 (stora) portioner fryst torsk, lika mycket fryst gädda, 4 portioner rödspätta, 400 g paté samt minst 7-800 g rökta räkor med skal. Nu kan vi ha fiskfrossa i flera månader framöver för att senare kanske satsa på annan mat. Angående den ekologiska laxen vi nämnde ovan kostade den nästan 200 kr kilot, alltså nästan dubbelt så dyrt som icke ekologisk fryst lax (men inte mycket dyrare än den "färska" laxen i fiskdisken för ca 180 kr som ju också då varit fryst innan den tinades i butiken). Även om lax är väldigt nyttigt så bör man ju komplettera laxmåltiden med gott om grönsaker och annat så vi tycker inte man behöver räkna på mycket mer än 100 g lax per portion, med andra ord kostar ekologisk lax då 20 kr per portion. Det kan man ju tycka är dyrt, men det beror ju också på vad man jämför med, och äter man vegetariskt flera gånger i veckan kanske man har råd med ekolaxen om man vill prioritera den. Det ska vi i alla fall försöka göra i framtiden!

torsdag 30 januari 2014

Vegetariska dagen 1:a februari

Den 1:a februari är vegetariska dagen, så passa på att testa någon god vegetarisk rätt från bloggen! Bara tryck på etiketten "vegetariskt" här bredvid så får ni upp många goda recept som är, eller enkelt kan göras, vegetariska. Vi har många favoriter som är enkla att göra, bland annat flera soppor, pestopasta, lasagne, cannelloni och hummus.

Angående vegetarisk mat så förespråkar vi ju inte att man måste låta bli allt kött men att man kan försöka hålla det på en hållbar och hälsosam nivå och vi uppmuntrar gärna till att testa vegetariska rätter eller addera mer grönsaker till maten generellt. Som tur är verkar intresset för vegetariskt öka och många vill gärna testa, men det finns förstås alltid de som tycker att det inte är 'riktig' mat så fort man inte äter kött vareviga måltid, senaste exemplet på det är LRFs Nyköpingssektion som tydligen tycker det är väldigt provocerande att en skola vill införa en vegetarisk dag. Okunskapen om argumenten mot överdriven köttkonsumtion som uppvisas av deras representant i intervjun är riktigt pinsam. De är inte ensamma om att överskatta  hur mycket protein kroppen behöver, det går utmärkt att äta kött relativt sällan och ändå inte behöva fundera mer kring hur man ska få i sig protein som helvegetariener kan behöva göra. Svenska ungdomars huvudproblem är snarare att de får i sig för mycket fett och socker och för lite vitaminer och grönsaker. Livsmedelsverket är tydliga med att det inte finns fog för att äta så mycket kött som vi gör i Sverige idag (ca 85 g/dag/person) ur hälsosynpunkt, tvärtom framhåller de cancerriskerna med hög köttkonsumtion. Att satsa på max 50 g/dag är en mycket mer hållbar nivå.

Dessutom är problemet med kornas utsläpp av metangaser (som inte går att jämföra med människors) inte det enda problemet med vår överkonsumtion av kött utan huvudproblemet är att det går åt mycket mer energi till att producera kött än till spannmål och grönsaker, samt att det blir mycket högre koldioxidutsläpp av köttproduktion än av motsvarande vegetabilisk proteinproduktion (se Livsmedelsverkets länk ovan). Det spelar också stor roll vilket kött vi väljer, ekologiskt naturbeteskött och viltkött ska inte utfodras med importerat kraftfoder från Brasilien. Det finns även kyckling och gris som är uppfödd på hållbart foder men detta kan vara lite jobbigare att få tag på. Börja på din lokala Reko-ring (sök på facebook) eller tex på Gårdssällskapet. Vi bör ju som bekant försöka hushålla med energi och resurser så gott vi kan så att det finns kvar någonting även till kommande generationer, och kraftigt minska våra koldioxidutsläpp. Och då blir det onödigt äta så mycket kött att det är långt över rekommendationerna för god hälsa, eller hur?

Det är väl en bra anledning att testa ett nytt vego-recept imorgon!

fredag 17 januari 2014

Ekologiskt kontra gedigen konsumentinformation?

Naturskyddsföreningen hade i dagarna en uppmärksammad facebook-kampanj om att välja ekologiskt där de exemplifierade med eko-gräddfil och listade en lång rad problem med den o-ekologiska gräddfilen där man pratade om att korna matades med soja från Latinamerika som besprutats med bekämpningsmedel som är otillåtna i Sverige och att ekobonden sprider ut kornas gödsel på sin mark, osv. Genast fick man mothugg från svenska bönder som inte odlar ekologiskt men som ändå inte matar korna med soja hela tiden och det påpekades att det är lag i Sverige på att bönder måste sprida ut sin gödsel på markerna, eko-bonde eller inte. På deras hemsida för kampanjen "byt till eko" finns flera korta texter och en liten film om eko som inte riktigt håller måttet eftersom de är alldeles för kraftigt förenklade, till den grad att de blir missvisande. Detta är lite synd, eftersom i grund och botten stämmer sakerna de skriver om i hög grad och baseras på forskning. Man öppnar alltså upp sig för dräpande kritik genom att generalisera så kraftigt och uttala sig så kategoriskt, och man passar alltför perfekt in i en myt om de knäppa miljövännerna, när den enkla sanningen i lite mer nyanserad form borde räcka för att få många att välja ekologiskt. Som forskare tycker jag (Flora) att trots att jag är övertygad om att det är bäst för oss på väldigt många sätt om vi går över mer till ekologiskt, att det blir problematiskt med så onyanserade propaganda-artade kampanjer och att pressavdelningen på Naturskyddsföreningen skulle kunna tagga ner lite och ge folk lite cred för att de faktiskt kan ta till sig lite mer nyanserad information och välja ekologiskt ändå.

När vi diskuterade vidare kring detta här hemma kom vi fram till att det som kanske är mest synd är att det ryms ett väldigt stort spann inom den "konventionella" (eller o-ekologiska som de kallar det) odlingen/djurhållningen och att nyanserna inom det spannet förblir osynligt för konsumenten. Det som inte är eko/KRAV-märkt kan vara alltifrån riktigt bra produkter som är nästintill lika bra eller till och med i vissa fall bättre miljö, klimat och hälsomässigt än ekologiska produkter, till den värsta sortens superbesprutade, miljöförstörande klimatboveri.

Konsumenterna skulle behöva mycket mer information än vad man kan få genom eko-märkningen. På mat som på något sätt är "sammansatt", exempelvis bröd, ost, skinka etc. så måste man ju numera skriva ut ingredienslistan enligt noggranna föreskrifter, man ska ange köttprocent i korv, märka ut tillsatser och så vidare. Men "rena" produkter, såsom frukt, grönsaker, kött och fisk vet konsumenten fortfarande väldigt lite om. Eko-märkningar och ursprungsbeteckningar är egentligen det enda vi har att gå efter. Om man inte har råd, kan eller vill köpa en ekologisk produkt, om den är slut eller är halvrutten eller inte finns, och man fortfarande vill välja en icke-ekologisk produkt som man hoppas ska vara så miljövänlig som möjligt, ja då har man inte mycket chans att kunna göra en bedömning av vad som är bäst. Och ska man välja ekologiskt som transporterats jättelångt, eller kan en svensk gurka vara relativt obesprutad egentligen? När det publiceras listor på de mest och minst besprutade grödorna inser man hur lite koll man har som konsument egentligen, hur sjutton ska man kunna veta att vindruvor ofta är rena giftbomber men att avokado är relativt lite besprutade?

Men, tänk om konsumenterna kunde få mycket mer information även vad gällde frukt, grönt, fisk och kött? Istället för att bara få veta om tomaterna är ekologiska eller inte och om ursprungslandet är Italien eller Sverige, så kunde man få reda på hur mycket bekämpningsmedel som sprutats på dem, hur mycket konstgödsel som använts per kvadratmeter, hur långt de transporterats i kilometer och på vilket sätt, samt om de utsatts för någon slags efterbehandling eller inte.

Vilka tomater ska man välja till tomatsalladen?
Tänk tanken, att du en dag i oktober (vi kan säga att det är den 21 oktober) står i affären och är sugen på att göra tomatsallad. Du tittar på två liknande högar med tomater, men så står det på skylten bredvid följande information

Tomater, 31 kr/kg
Sort: Alba
Odlade: Grens gård, Skåne, Sverige
Bekämpningsmedel: inga
Enbart naturgödsel
Skördade: 17 oktober 
Tranport: lastbil, 627 km
Övrig behandling: ingen

Tomater, 19.90 kr/kg
Sort: Angelfire
Odlade: Monte Amiata, Piemonte, Italen
Bekämpningsmedel: Procymidon, 1 kg/ha, 4 tillfällen; Klortalonil, 2 kg/ha, 5 tillfällen; bitertanol, 2,5 kg/ha, 3 tillfällen, Cyprodinil, 0,5 kg/ha, 6 tillfällen; Pyrimetanil, 1,5 kg/ha, 4 tillfällen, Pyridaben, 1 kg/ha, 2 tillfällen.
Konstgödsel NPK, 2 kg/ha, 3 tillfällen
Skördade: 3 september 
Transport: flygtransport, 2350 km.
Övrig behandling: etylengas

Blir det inte ganska uppenbart för vem som helst vad det är man betalar för när man betalar 11,10 kr mer per kilo för den första typen av tomater när man kan läsa på en sådan skylt? Då behöver man inte ens bry sig särskilt mycket om ifall den första tomattypen är ekologiskt märkt eller inte, man kan bestämma sig för att detta duger bra för mig. Vore inte det skönt om det vore lag på att ge sådan information?

Och ja, jag inser att det är svårt att genomföra praktiskt när en uppköpare i praktiken köper från många gårdar som spridit ut många slags medel och hur ska man beräkna transport i kilometer när det är från olika platser till centrallager till enskilda butiker o.s.v. och nej, texten ovan ska inte ses som om det är ett typexempel för ekologisk eller o-ekologisk tomatodling eftersom jag bara försökte skriva ett exempel utan att vara särskilt insatt i kommersiell tomatodling, men ändå. Även ingrediensförteckningarna och kaloriberäkningarna etc. som nu är standard på vissa typer av livsmedel var säkert inte lätta att göra till en början, men man lyckades och efterhand har det blivit lätt när rutinerna satt sig. Så tänk om man skulle kunna få chans till en sådan konsumentmakt någon gång i framtiden... det vore något att skapa visioner om.

fredag 10 januari 2014

Tips på miniserie om matkvalitet kring sekelskiftet i Stockholm!

Ett litet Tv-mystips inför helgen kanske kan vara på sin plats? Vi har precis sett färdigt här hemma på de tre delarna i miniserien "Fröken Frimans Krig" på SVT play. Serien handlar om historien kring butiken "Svenska Hem", som initierades av kvinnor, ägdes kooperativt av enbart kvinnor, drevs av kvinnor och där enbart kvinnor fick handla. Butiken öppnade nära Stureplan i Stockholm 1905, och var ett initiativ mot den dåliga livsmedelshygienen och matfusket som var vida utbrett. Kvinnorna ställde höga krav på livsmedlens kvalitet och blev till en början kraftigt motarbetade av de manliga specerihandlarna i Stockholm som organiserade en bojkott mot butiken. En mycket välgjord och bra serie! För de som vill veta mera efter att ha sett den om hur det gick för butiken, vad man hade för sortiment osv. så kan man läsa kapitel 5 i Mats-Eric Nilssons "Den hemlige kocken", som heter "Kvinnligt motstånd" och som handlar just om Svenska Hem. Historien är något att inspireras av i dessa tider av matfusk och matbutiker ägda av storföretag där enskilda kunder har mycket lite insyn och inflytande..

Trevlig helg på er!



torsdag 19 december 2013

Julmat - bara favoriterna från julbordet eller en lyxig middag med vilt?

Jullunchen uppdukad julafton 2013.
Så var det dags att planera för julmaten och det märks på era sökningar, kära bloggläsare, att ni söker julmatsinspiration. Tänkte dela med oss av hur vi tänker kring julmaten i år. Vi har sedan 2010 alltid haft julfirandet hos oss och vår släkt består enbart av våra båda föräldrapar samt oss två vuxna och ett barn. Vi har över åren haft lite olika upplägg men tänkte i år satsa på lite mindre julmat och mer finmat! Tänkte satsa på bara de saker vi uppskattar mest av julmaten och undvika allt som bara är med "bara för att". 
Ostbrickan den 23:e är en kär tradition.

Ingen orkar inte äta för många olika sorters kakor på julafton.
Mormors fruktkaka, hembakta pepparkakor och mandelskorpor
räcker bra i år, tillsammans med choklad.
Vad gäller avvägningen mellan att göra själv och att köpa färdigt eller delegera har vi med åren också kommit fram till vad som fungerar och inte. I början tyckte vi det var jättekul att laga mat och experimentera, gjorde egna chokladpraliner med proffs-formar specialbeställda från Belgien, och gjorde eget hemgjort nästan allting. Såg vi ett recept på vitlökssill som innehöll 1/2 dl majonnäs, jag då började vi med att göra majonnäsen själva och sedan göra sillen. Sådär höll vi på ända tills vi julen efter att dottern föddes då vi insåg att det var en ohållbar ambitionsnivå med en 6 månaders bebis - insikten kom två dagar innan jul då en av oss stressat försökte underhålla bebisen som satt i sin babysitter med att vispa på den egna majonnäsen samtidigt som den andra  försökte fixa med den hemgjorda gravlaxen. Dottern var inte imponerad, och våra föräldrar hade ändå bara ögon för henne när de väl dök upp på julafton ... de lyssnade knappt på oss när vi presenterade julbordet som var hemlagat in i minsta detalj vilket ju kändes lite överflödigt.... Samtidigt tycker vi inte om färdiglagade köttbullar och risgrynsgröt. En kompromiss har blivit att föräldrarna får bidra mer till julmaten samt att vi dragit ner på antalet rätter och verkligen tar favoriterna. 

Reninnanlår med potatisgratäng, chokladsås, rödkålssallad och
ångkokt brysselkål till julaftonsmiddag. 
Hjortronparfait med varm hjortronsylt och mandelskorpa till
efterrätt på julaftonsmiddagen. 
I år kände vi dock att vi inte var så sugna på julmat i några större mängder utan snarare på en riktig finmddag. Ibland känns köttbullar och prinskorv som rätt tråkig mat till årets stora middagsbjudning... I år kände vi oss sugna på viltkött som renfilé eller reninnanlår med chokladsås, potatisgratäng och brysselkål, alternativt tillbehören potatiskaka, portvinssås och svartrot, eller varför inte trattkantarellsås

Och ursäkta alla som älskar ris-a-la Malta men vi tycker den är lite överskattad - det är ju bara gammal risgrynsgröt med grädde och burkfrukt, en resträtt som egentligen passar bättre efter jul? På julafton kan man ju lyxa med läckerheter som denna saffransmousse (eller denna panna cotta där man också kan tillsätta saffran och garnera med tinade sockrade hjortron istället för hallon), en hjortronparfait, en semifreddo med dadlar och torkade fikon, eller superenkelt tillredda glöggkokta päron med nougatgrädde? Alla dessa efterrätter är också väldigt juliga, och mycket mer spännande än godis och pepparkakor som brukar vara populära bland julbordets efterrätter...

Det vi kom fram till att vi verkligen gillade var främst förrätterna - sill, gravad lax, paté och rökta korvar, samt en god griljerad skinka, julbröd, stark senap, julöl och snaps. Och till det gärna sallader med inslag av rödkål och grönkål, eller kanske en gratäng med bara grönsaker istället för Jansson, som denna italienska auberginegratäng. Av huvudrätterna var det främst de hemlagade köttbullarna som var mest omtyckta, men köttbullar är ju inte heller särskilt festligt egentligen, så vi tänkte ta dem på ett större julbord på annandagen. Såhär blev årets julmatsplanering: 

Julbordet 2014

Den 23e när farmor och farfar kommer upp äter vi rödbetssoppa med hemgjorda piroger till middag, följt av ostbricka på kvällen.

Salladerna brukar bli mäkta populära!
På julafton har vi minijulbord till lunch: två sorters hemgjord sill, egen gravlax med sås, paté, inlagd gurka, korv (från marknad), avokado, paprika, griljerad skinkarödkålssallad med apelsin och grönkålssallad med valnötter och ädelost och hårt bröd samt Saltå kvarns goda vörtbröd.  Vi serverar ingen potatis till julbordet, det räcker med bröd eftersom det finns så mycket annat att äta och flera sallader.

Fikat vid 15-tiden är med glögg, pepparkakor, biscottis, fruktkaka och praliner. Till presentöppningen skålar vi i champagne och innan middagen tar en del av oss en fördrink som heter cinnamon kiss med något litet tilltugg till fördrinken istället för förrätt. 

Middagen är på reninnanlårpotatis- och getostkaka, ångkokt brysselkål och trattkantarellsås. Till efterrätt äter vi hjortronparfait.

På juldagen upprepar vi lunchen med enbart farmor och farfar och äter middag tillsammans hos mormor och morfar.

På annandagen äter vi upp resterna av rödbetssoppan och pirogerna från den 23:e till lunch och äter julbordet igen till middag, med tillägg av farmors köttbullar (som hon steker hemma och fryser in innan hon kommer), stekt färsk viltkorv (från Sigtunaföretaget Viltbilen som har gratis hemkörning inom 10 mil från Sigtuna och säljer riktig viltkorv utan en massa fläskkött inblandat), och en potatisgratäng.
Sill, gravlax, paté, skinka, 2 sorters sallad, inlagda gurkor,
köttbullar och viltkorv samt olika sorts bröd utgjorde julbordet.

Den 27e äter vi vid behov upp resterna av julbordet till lunch och resterna av reninnanlåret med potatisgratäng tillsammans med farmor och farfar innan de åker hem den 28e och vi gör pyttipanna på de rester som blivit över!

OBS! Väljer ni att köpa vissa saker på marknad och tänker att ni ska gynna småproducenter från närområdet som gör kvalitetsprodukter, läs då först detta inlägg och se upp för företaget "svenskt mathantverk"!

Farmors köttbullar och stekt korv från Viltbilen. 

Funderar ni över hur mycket man ska köpa av olika ingredienser och hur man ska beräkna att folk äter på julbordet kanske Coops portionsguide för julbordet kan hjälpa. Generellt tycker vi att man ska försöka lugna sig, det blir nästan alltid så att man köper för mycket av allting, och sen ställer man fram för mycket också som står och blir sunkigt. Man kan faktiskt skära upp lite mer gravlax eller skinka om den tar slut. Och tar en rätt slut på julbordet så finns det alltid något annat man kan äta av, eller hur? Det är ingen som kommer gå hungrig. Någonstans har vi ett ansvar att försöka slänga så lite som möjligt när det kommer till mat, och spara på jordens ändliga resurser. Särskilt julmat som ofta är ganska dyrbart producerat mat som fisk och kött, förädlat till olika korvar, patéer, eller med inläggningar och griljeringar, eller exotiska kryddor, ostar, torkade frukter och liknande. Försök att ha en nollvision på slängd mat i jul! Med lite planering borde det gå, och till det hör att inte lägga upp för mycket åt gången på sin tallrik, och särskilt inte till barn som väldigt plötsligt kan bli mätta. Det är sällan särskilt jobbigt att ta mer mat!

Planera gärna även för att göra åt resterna efter julen! 
Efter juldagarna brukar man ha rätt mycket rester kvar, som förstås kan ätas som plockmat i mellandagarna, men man kan också frysa in mer än man tror också. Inkludera gärna planering för att göra åt rester i er julmatsplanering och försök att ha en nollvision på slängd mat! Grädde, äggvita och äggula kan frysa i små burkar och sedan hällas i en sås eller göras omelett på. Mjuka kakor av olika slag kan med fördel skivas och frysas (liksom bullar förstås) för att senare tinas en och en på svag värme i micron. Pepparkakor och andra hårda kakor bör förvaras i glasburk eller plåtburk för att inte bli mjuka och kan då hålla i många veckor efter jul. Ost som blir över kan man riva och frysa in och ha som gratängost senare, ädelost kan man göra ädelostsås till pasta på i mellandagarna. Överbliven marmelad eller sylt från ostbrickan kan man röra ner i såsen nästa gång man gör svampsås, brunsås eller någon annan sås som är lite mustig. Tärna frukt som håller på och bli gammal till en fruktsallad som man kan komplettera med torkad frukt och överblivna nötter, alternativt mixa frukt, juice, överbliven mjölk och liknande till en smoothie. Allting som känns som att det kanske är på gränsen att bli lite gammalt kan man med fördel koka eller steka på så brukar det inte vara några problem. Gör en omelett eller en pastasås på lite rester. Julskinka, korvar, köttbullar, kokt potatis, paprikaringar och brysselkål som blir över kan man med fördel tärna och spara i en burk i kylen. I mellandagarna kan man sedan steka på allting ordentligt till en pyttipanna och servera med stekt ägg, inlagd gurka och rödbetor. Ett klassiskt sätt att göra åt julmatsresterna! I detta inlägg skriver vi fler idéer om vad man kan göra av rester och länkar till en sida om hållbarhet på olika slags mat. Under etiketten rester samlar vi idéer på hur man kan göra åt rester!

God jul på er allihop nu!

Julmatsplanering - julmat planering - planera julmaten

måndag 28 oktober 2013

Påverka utbudet i din butik!

Våra ekologiska favoritprodukter, mer om dem här.
Tycker ni som vi att det är tråkigt att matbutikerna inte tar in så många sorters ekologiska varor, inte skyltar ordentligt med dem och inte satsar mer på närproducerat och på produkter utan tillsatser som håller hög kvalitet? Känns det dock som en för stor grej för att man som enskild ska kunna göra något åt? Gör som vi och skicka ett mail till er lokala butik, eller lägg en lapp i deras tycka-till låda! Det är faktiskt inte omöjligt att påverka sin lokala butik, deras kundkrets är ändå begränsad och viktig för dem. Om inte annat tvingar du dem att läsa och svara (därför bättre med mail, och smart att ställa frågor i mailet så att de tvingas svara) och det innebär att det blir någon slags diskussion på butiken om frågan. Det är också bra att vara trevlig och även ge beröm för det ni uppskattar hos butiken, så att inte brevet blir för gnälligt utan ger ett intryck av att vara från kunder som i grund och botten vill handla hos dem.

Såhär skrev vi till vårt lokala Coop:

Hej Coop Märsta,
Som nyinflyttade till Märsta vill vi uttrycka vår uppskattning för Coop, som är den enda butiken i närområdet som har ett bra ekologiskt sortiment. Vi uppskattar verkligen att det finns ekologiska alternativ av nästan allting, att det finns Bosarpkyckling och Änglamarks mjölk. Mer av sådant!

Vi saknar dock att kunna köpa ekologisk lax, ekologiskt osaltat smör (varför skulle man inte vilja ha ekologiskt smör när man bakar, eller till bebisar som inte ska ha salt smör?) och ekologisk fullkornspasta. Ofta finns produkter som är nyttigare inte som ekologiska (t.ex. ryggbacon, fullkornspasta etc.) och ofta tvingas man välja utländska varor om man vill ha ekologiskt (t.ex. honung), vilket också är tråkigt. Vi vill också gärna se mer av mindre producenter och närproducerat. Har ni några planer på att ta in mer av detta?

Slutligen skulle det vara roligt om det fanns lite mer säsongsgrönsaker och ni kanske hade en särskild hylla med grönsaker i säsong. Det är så tråkigt att aldrig kunna köpa sockerärtor eller haricots verts eftersom de alltid kommer från Kenya, även när de är i säsong här hemma i Sverige! För oss så spelar det ingen roll om det är billigt, saker som flugit onödigt långt går bort helt enkelt, hur gärna man än skulle vilja äta det. Det är därför också bra om det står klart och tydligt på all frukt och grönt var de kommer från. Tidigare när ni hade vanliga prislappar i butiken kunde man lätt hitta de ekologiska alternativen i och med att prislappen var grön. Nu när ni bytt till digitala prislappar är det svårare att direkt hitta ekologiska varor. Det vore därför bra om ni märkte ut dem på hyllkanten på något sätt, eller om ni kanske även samlade exempelvis alla ekologiska kylvaror i en kyldisk. Vore det möjligt för er att göra?

Hälsningar,
era trogna kunder
Flora och Adrian

lördag 28 september 2013

Miljövänliga veckan v 40 - utmana dig själv!

Naturskyddsföreningen har länge drivit kampanjen miljövänliga veckan varje år, som alltid är vecka 40. I år infaller det 28 sept-8 oktober och fokuset är på att handla ekologiskt. De uppmanar människor att byta ut ett par varor som de kanske inte brukar köpa ekologiskt till ekologiska varianter. Dessa är mejeriprodukter, bananer, vindruvor och russin, kaffe och potatis. Vi tänkte föreslå fler sätt att utmana sig själv under veckan! Testa ett eller alla fem av våra utmaningar här nedan!

1. Köp mer ekologiskt än du brukar! Testa att köpa alla grönsaker och all frukt ekologiskt i en vecka, eller om du redan köper det mesta ekologiskt så prioritera att försöka hitta även den där produkten du inte brukar köpa som eko i en ekovariant, eller testa att tänka om ifall du inte hittar en vara som ekologik och köp något annat istället. En annan kul grej att testa är att köpa exempelvis ekocitron medan du fortfarande har icke-ekologisk citron kvar hemma och göra ett smaktest - hur smakar de, kan man känna någon skillnad?

2. Testa ekologiskt kött (om du äter kött) och inte redan brukar köpa det. Har du tänkt testa Bosarpkyckling - gör det denna vecka! Vi har många goda recept och tips på hur man gör med Bosarparen. Eller testa att beställa en köttlåda från en lokal ekogård.

3. Ät vegetariskt dubbelt så ofta denna vecka mot vad ni brukar. Eller späd ut köttet med grönsaker mer än ni brukar. Är ni vegetarianer, testa att undvika sojaprodukter i en vecka. Poängen är att alla ska utmana sig själva där man befinner sig just nu. Passa på att testa nya recept, här finns alla vegetariska recept och recept som enkelt kan göras vegetariska på den här bloggen, och här finns recept med mycket grönsaker i. Amy's blogg är också mycket inspirerande vad gäller vegetariskt.

4. Försök att jobba mot en "nollvision" vad gäller att slänga mat under veckan. Detta är kanske den enskilt viktigaste saken man kan göra för att spara på resurserna. Jobba på flera fronter - köp inte mer mat än ni säkert kommer äta upp (det är sällan man har för lite mat hemma, eller hur?), lägg inte upp för mycket på tallriken (det är inte svårt att ta om!), lägg undan rester i en burk och ät lite senare till mellanmål, och frys in överbliven mat - ägg kan man tina och göra äggröra på sen, kött och potatis kan bli pyttipanna, ris och grönsaker kan bli stekt ris, brödkanter kan bli goda krutonger osv. Här finns fler tips på vad man kan göra.

5. På helgen kan man passa på att göra en aktivitet med mat- och miljötema. Titta på en matkarta, besök en bondgård, marknad eller skördefestival, plocka svamp och tillaga den, eller varför inte leta på fruktförmedlingen efter någon i närheten som har frukt som ni kan plocka och ta tillvara. Passa på att prata med ev. barn om maten, var den kommer ifrån och varför man måste värna om resurserna. Ta lite till till att läsa på själv om något ni undrat över tidigare. Läs t.ex. på naturskyddsföreningens hemsida, eller spana in boktipsen och länktipsen i spalten till vänster på denna sida.

 Lycka till med utmaningen! Berätta gärna hur det går!

söndag 15 september 2013

Stycka hel Bosarpkyckling - gör kycklingnudelsoppa på skrovet

Som vi skrev i ett tidigare inlägg köpte vi hel Bosarpkyckling för några veckor sedan. Det är inte alls svårt att stycka kycklingen, bara man har en vass kniv, eller ännu hellre köttsax. Hemligheten är egentligen att våga gå in med händerna och bryta lite vid lederna så att bitarna kommer loss, vilket är mycket lättare än att försöka skära igenom brosket. Den som är osäker kan titta på en youtubevideo, t.ex. denna med Melker Andersson. 

Eftersom kycklingen från Bosarp är så rejäl blir det ordentligt med kött kvar på skrovet, d.v.v.s ryggpartiet och det som blir kvar när man tagit bort låren, vingarna och bröstfiléerna. Detta kan man lämpligen koka soppa på, t.ex. denna goda kycklingnudelsoppa. Det är ett problem att många idag istället för att köpa hel kyckling som förr i tiden har börjat köpa enbart filéer och lårbitar av kyckling, vilket innebär att skrovet blir över och ofta måste slängas. Vi försöker tänkta att det bästa både för miljön och plånboken är att köpa hela kycklingen och göra åt alltihop, göra soppa på skrovet och exempelvis wok, kycklingpasta eller kyckling cordon bleu på filéerna och kyckling i ugn med grönsaker eller baconlindad kyckling på lår- och vingbitarna. Man kan se det som att man har "rätt" att äta en filérätt om man har gjort åt resten av kycklingen, och att man får se till att äta soppa och lårbitar innan man får nästa filé. Det blir en smidig veckoplanering om man får ut 3 maträtter av 2 kycklingar, men ännu hellre kanske man ska frysa in vissa bitar, laga något vegetariskt för att blanda upp kycklingrätterna med grönsaker och sedan tina upp och laga mer kycklingrätter några veckor senare. 

Vi gjorde en stor sats soppa i en rejäl kastrull, eftersom vi även vid ett tidigare tillfälle fått kycklingskrov över som vi fryst in och nu tinat. Såhär när vardagen slår till gillar vi att koka en rejäl soppa under helgen och sedan ha mat till lunchlådor och kvällsmåltider hemma. Soppan har gott om färsk kryddning och blir riktigt smakrik, men har man inte färsk ingefära eller chili och koriander hemma så kan man skippa dessa ingredienser. Man tager vad man haver och tycker om, så receptet är inte hugget i sten.

Kyckling-nudelsoppa 
ca 8 portioner
2 st kycklingskrov av Bosarpkyckling
minst 3-4 grönsaker, exempelvis:
3 mellanstora gula lökar
4 st vitlöksklyftor
250 skogsschampinjoner
1 röd paprika
3 morötter
1/2 zucchini
1/2 purjolök
ca 3 cm bit ingefära
1 st röd chili
2,5-3 liter vatten
grönsaks eller kycklingbuljong
2 tsk salt
2 krm peppar
äggnudlar (gärna fullkorn)
salladslök och färsk koriander till garnering

Hacka lök, vitlök, och grönsaker grovt. Ta gärna alla grönsaker på listan, eller egna favoriter, men minst 3-4 olika grönsaker ska det vara. Stek alla grönsaker i rapsolja i botten av en stor kastrull. Skala ingfära med potatisskalare och skär strimlor av den med skalaren, alternativt skär med kniv om ni föredrar det. Hacka chili fint. Tillsätt ingefära och chili i grytan. Ta bort skinnet på kycklingen (annars släpper det ifrån sig väldigt mycket fett till soppan). Lägg ner de två skroven hela i grytan. Häll på så mycket vatten att det täcker kycklingen men att det forfarande finns plats för soppan att koka i grytan utan att bubbla över. Tillsätt buljong, salt och peppar. Koka upp och låt puttra i minst 20 minuter. Koka under tiden nudlarna enligt anvisning i en mindre kastrull bredvid, se till att de inte blir överkokta utan häll av vattnet och skölj nudlarna snabbt i kallt vatten när de är färdiga. Strimla garneringen, om ni har sådan och ska äta soppa direkt, d.v.s. salladslök och koriander.

När soppan är klar ska man smaka av och ev. krydda med mer salt om det inte smakar så mycket. Lättast att äta blir det om man nu plockar upp skroven med en gaffel, låter dem svalna något, tvättar händerna noga och sätter sig och plockar loss köttet från kycklingen. Det bör vara lätt att få bort köttet, men aningen pilligt. Sedan tillsätter man köttet i den fortfarande kokheta soppan. Ska man äta direkt kan man först ta en matskål och lägga ner en lagom mängd nudlar i för att sedan sleva upp soppa och se till att man får både kött, grönsaker och buljong i tallriken. Garnera med koriander och salladslök. Har man lagat mat i förväg kan man kyla soppan nu, hälla av och kyla nudlarna i en separat burk och vänta med att strimla garneringen tills man ska äta. Då värmer man upp en eller flera portioner av soppan i en kastrull (här kan man underlätta för sig genom att blanda ner nudlarna medan man värmer) och garnerar.

Hemligheten är alltså att koka nudlarna separat och att blanda ner dem först när man ska äta soppan. Sparar man soppa och värmer upp med nudlar i suger nudlarna åt sig vatten från soppan och blir överkokta och sladdriga.

Övrigt: Glutenfri rätt (kolla buljongen dock!), laktosfritt, byt ut nudlarna mot äggfria om man vill göra utan ägg. Brukar bli uppskattad av barn. Se upp med folk som är överkänsliga för chili.

onsdag 28 augusti 2013

Skördefestivaler!


Nu i skördetider är det mycket happenings ute i landet och ett perfekt läge att besöka skördefestivaler och liknande! Under hela september och fram till Mickelsmäss så sprudlar det verkligen av skördefester, googla bara på skördefest i ert närområde för att hitta ett kul utflyktsmål. Särskilt nämnvärd är kanske Ekorundan i Skåne, då man istället för att titta på konst tittar på ekologiska gårdar 7-8 september. Skördefester är förstås ett kul sätt att få en närmare anknytning till maten och hur den produceras och förädlas och är en perfekt aktivitet med barn.

Eftersom vi hade en så schysst semester på Åland förut är vi sugna på att besöka Skördefesten på Åland, även om det nog inte blir av just i år. Är någon bloggläsare intresserad av att åka kan vi erbjuda 3 st gratisbiljetter till båtresa med Eckerölinjen om ni skriver någon rad i kommentarsfältet.

I helgen (31 aug-1 sept) är det dessutom matfestival i Uppsala, Bondens egen matfestival, som vi förstås har tänkt att gå på och ser mycket fram emot. En hel del roliga programpunkter och gratis mitt i Botaniska trädgården, låter ju inte helt fel. Det kommer en uppdatering på bloggen om detta förstås.

Har ni bloggläsare några egna favorithappenings i mat/vin-väg får ni hemskt gärna tipsa!

Gott matfestande på er så länge!


söndag 26 maj 2013

Eget vaniljsocker

Hej hopp vad tiden går. Slutet på maj/början på juni är en sådan där hopplöst fullspäckad tid då allting sammanfaller, avslutningar, disputationer, sommarfester på jobbet mm. mm. Dessutom lägger gärna villaföreningen sin årsstämma, institutionen sin planeringsdag, mm. mm. just vid den här tiden av oklar anledning. Till detta kommer ett flertal födelsedagar, det trädgårdsarbete som hör våren till samt våra projekt för tillfället, nämligen badrumsrenovering och min körkortsutbildning. Så det blir inte mycket tid över till bloggen, eller till att laga mat heller för den delen. Det har blivit lite omelett, sallad, wraps samt grillning. Vi bakade en god morotskaka förra helgen när den nya lekplatsen vi hjälpt till att få på plats skulle invigas, men den åts upp så snabbt att vi missade att ta kort på den... Receptet kommer istället om några veckor eftersom vi kommer baka samma kaka när det är sommarfest på förskolan. 

Det enda tips som kommer för tillfället är om hemgjort vaniljsocker, vilket vi använde i morotskakan. När det blir mer tid till bloggande kommer ett inlägg om tillsatser i maten där vi motiverar varför vi försöker undvika dessa, och till produkter vi försöker undvika hör vanillinsocker. Vanillin är ett ämne som är 400 gånger starkare än äkta vanilj och utvinns ur gran för att användas i vanillinsocker och till glassar efterrätter etc. Man har här lyckats kopiera vaniljens centrala molekyl men har inte för den skull fångat samspelet av olika smakämnen som finns i äkta vaniljtstång. Om du någonsin använder äkta vaniljstång i efterrätter så kan du få äkta vaniljsocker som en ren biprodukt. Häll upp florsocker i en glasburk och när du skrapat ur vaniljstången för att ha i din efterrätt så trycker du ner stången i burken istället för att slänga den. Sätt på locket och skaka om lite. Nästa gång gör du likadant och så småningom blir det fler och fler vaniljstänger i glasburken, och du har fått ett mycket smakrikt hemgjort vaniljsocker! Använd istället för vanligt vaniljsocker i efterrätter, till hemgjord glass eller bak. Smaka dig fram vad gäller vaniljsockrets styrka. Bon apetit!


söndag 17 februari 2013

Köttskandaler och entrecote-middag

I dessa kött-skandalstider kan vi känna att det känns extra bra att ha satsat på att köpa kravkött och kött från lokala bondgårdar. Är övertygade om att trenden att folk vet allt mindre om vart maten kommer ifrån samtidigt som den ständigt prispressas till stor del är orsakerna bakom matfusket. Detta kommer diskuteras i kvällens Agenda, ska bli spännande att se).

Så det kändes bra att kunna tina en bit kravmärkt entrecote, i visshet om att det var kött av hög kvalité på flera sätt, till torsdagens alla hjärtans dagmiddag. Vi försöker ta alla chanser vi kan få att laga god middag tillsammans, och alla hjärtans dag kändes som en ursäkt lika god som någon. Ci hade dock lite småont om tid så middagen fick bli ganska snabbfixad. Potatisrullen med getost från nyårsafton har vi drömt om sedan dess, så den gick i repris, och till detta gjorde vi en snabb ädelostsås eftersom vi fortfarande har kvar ädelost sedan i julas. Testade också pressgurka enligt ett recept på bloggen Mumsfilibabba, men denna blev alldeles för stark i smaken av vitpeppar i vårt tycke, så vi rekommenderar att man endast tar en mycket liten nypa vitpeppar i lagen istället för det kryddmått som står i receptet.


Entrecote, potatisrulle med getost och rosmarin, ädelostsås och pressgurka
2 portioner

ca 100 g kött att steka i panna per person
ca 70 g ädelost
1 dl grädde
salt, peppar
ingredienser till potatisrulle och pressgurka, se respektive recept nedan

Potatisrulle med getost och rosmarin - receptet finns här
Pressgurka - recept på en annan blogg (ta mindre mängd vitpeppar!)

Börja med att hyvla och salta in gurkan till pressgurka samt göra lagen till den. Ta fram kött och ost i rumstemperatur, men gör under tiden potatiskakan som ska vara i ugn i ca 20 minuter. När det är 5 minuter kvar, häll grädden i en såskastrull och koka upp medan ni smular ner ädelosten i kastrullen, salta och peppra lite. Stek köttet i smör i en stekpanna till lagom rosa färg efter smak. Skölj ur kastrullen med en skvätt mjölk och häll detta i såsen. Under tiden som den ene fixar sås och köttbit får den andra ta ut potatiskakan ur ugnen och lägga upp den på tallrikar samt ställa fram gurka mm, så att allt är färdigt när köttbiten är färdigstekt. Den ska förstås ätas omedelbart!

onsdag 6 februari 2013

Vinter - säsongsinspiration

Vintermaten äter vi från att julhelgen är passerad och fram till påsken ungefär. Förr kallades denna tid för fastan, och det berodde förstås på att maten började sina efter höstens skördemånader och julens frosseri, och det var fortfarande långt kvar till vårens ägg, kyckling, och primörgrönsaker. Jordbruket låg i träda och man satt inne och värmde sig och pysslade med olika saker som inte hinns med under sommarmånaderna, och gjorde därmed också av med mindre energi så att man klarade fastans färre måltider, mindre portioner och enklare mat. Här fick man igen för hur flitig man varit under sommaren och hösten med att salta och lägga in fisk, torka kött, sylta bär och frukt med mera.

Även om vi inte fastar på vintern nuförtiden kan det vara en bra tid att äta lite mer hälsosamt – det känner också många spontant för att göra efter julmånadens excesser. Vi kan idag översätta fastan till att man i möjligaste mån försöker skippa onödiga efterrätter, fikastunder och chipsfrossa och istället satsar på mycket citrusfrukter, fisk, bönor, linser, rotfrukter och vissa grönsaker under den här tiden. Givetvis kan man behöva något gott i samband med vinterns utflykter i snön och semlan hör ju årstiden till. Men kanske ska man försöka hålla igen resten av dagarna - och öva lite på självbehärskningen, något som ju också var en poäng med fastan.

Vintern kan verka som en av de tråkigaste säsongerna i Sverige, då färska grönsaker tenderar att vara svåra att hitta och de flesta med goda intentioner att äta säsongsbetonat kan tappa sugen. Hur ska man tänka? Ja, som tur är så är det ändå säsong för flera av de ingredienser som man så väl behöver under vintern. Fisk och skaldjur är ju generellt i säsong under vinterhalvåret, och det passar utmärkt till hälsotemat eftersom omega-3-rik mat som fisk och linfrö samt andra nyttiga fetter som avokado, också i säsong, smörjer huden och ögonen och bidrar med D-vitamin då solen står för lågt på himlen för att hjälpa oss med det. Kokosmjölk rekommenderas faktiskt också av skönhetsexperter för att huden ska vara smidig, och det passar ju väl in på vinterns konserv-tema i brist på färska råvaror. Detsamma gäller konserverad tomat, som också är en riktig vitamin- och lykopenbomb och vinterns härliga citrusfrukter som hjälper till att hålla förkylningarna borta. Grytor och soppor värmer, är gott, nyttigt och ofta billigt, vilket kanske också är välkommet efter julens utgifter. Så det finns egentligen många skäl att välkomna vinterns mat!

Vinterns mat:

  • Citrusfrukter - Apelsin, citron, grapefrukt, mandarin, pomelo - och jättegoda blodapelisner som är i säsong nu!
  • Lyxfrukter som ananas, granatäpple (supernyttigt!) och kiwi
  • Äpple finns fortfarande!
  • Avokado - passa på!
  • Fisk – fryst och färsk, samt räkor
  • Färska grönsaker: Broccoli! Kål, blomkål, brysselkål, palsternacka, morot
  • Frysta grönsaker: Spenat, haricots verts och sparris är gott om man gör rätt när man tinar/tillagar och inte överkokar
  • Tetra/konserver: Tomatkross, olika sorters bönor och majs 
  • Frysta bär – passar till nyttiga smoothies, och i frukostgröten eller yoghurten. 
  • Konserverad och torkad frukt kan man unna sig nu också. 
  • Potatis passar nu bäst som potatismos/puré eller ugnsbakad potatis
  • Passa på att äta gryner, ris och pasta
  • Sötsaker: semlor, våfflor och pannkakor, chokladdesserter som inte kräver färska bär eller fruker.

måndag 4 februari 2013

5 varor att köpa rättvisemärkt



Apropå Naturskyddsföreningens lista på 5 viktiga varor att köpa ekologiskt som cirkulerat på sistone på facebook bland annat (ta en titt på den - framförallt vindruvor var en nyhet för min del, att de var så kraftigt besprutade - skönt att vi främst ger ekologiska russin till Freja!) listar jag här de 5 produkter vi alltid försöker köpa rättvisemärkt.

Flora har i sin forskning med fattiga människor i olika länder i Afrika kommit att starkt ifrågasätta nyttan med olika typer av biståndsinsatser, såsom trädplantering, klimatkompensering, mikrofinans, turismprojekt mfl. insatser, som trots att de menar väl så ofta blir fler. Medan vi med ena handen pytsar ut biståndspengar roffar vi däremot med andra handen åt oss pengar då vi pressar priserna på produkter som produceras i fattiga länder av fattiga bönder eller plantagearbetare som ofta får extremt låg lön, knappt har råd att låta barnen gå i skolan etc. Rättvis handel är det lättaste sättet att komma åt dessa orättvisor. Man slipper att ge allmosor utan betalar helt enkelt ett schysst pris för produkter som ofta också då producerats med mer omsorg.

Dessa fem produkter vi listar här är stora plantageprodukter där arbetarna ofta har mycket problematiska villkor, och där dessutom ofta mycket bekämpningsmedel används, så helst ska man försöka köpa både ekologiskt och rättvisemärkt!

Kaffe
Kaffepriset har pressats extremt mycket under 2000-talet. Stora kaffekedjor, med amerikanska Starbucks i spetsen, har spelat en betydande roll i den processen. Det har nått en nivå där kaffebönder inte får ihop det överhuvudtaget, och självmord bland bönderna blivit vanliga (se exv. den lättillgängliga boken Stuffed and Starved - The Hidden Battle for the World's Food System). Skillnaden i villkor är stor mellan vanliga och rättvisemärkta plantager, även om de förstås heller inte är perfekta. Ska man ändå satsa på ekologiskt kaffe är inte prisskillnaden jättestor till rättvisemärkt och som sagt, man kan tänkta på det som sitt bidrag till en bättre värld.

Vi köper kaffebönor som vi mal själva och gillar märket Equale som är både rättvisemärkt och kravmärkt. Adrian har smakat sig igenom nästan alla sorter, och tycker egentligen mest om Arvid Nordquists rättvisemärkta bönor, men de finns inte på vårat Coop tyvärr.

Te
Finns ej med i bild, men det finns många olika sorters gott ekologiskt te. Flora är förtjust i Earl Grey och fördelen med ekologiskt är att det tenderar att vara smaksatt med äkta bergamott och inte någon dålig smakkopia. Serien Four O'clock har ekologiska och rättvisemärkta teer av flera sorter, inklusive ett jättegott kvällste med lakritsrot.

Kakao/choklad
Kakao och choklad finns prisvärda ekologiska och rättvisemärkta från Coop änglamark. Adrian är mycket förtjust i choklad och äter gärna en ruta eller två efter lunch varje dag (har till och med chokladkakor i skrivbordslådan på jobbet... ) Han gör också egen mycket god chokladmjölk med kakaopulver, mjölk och lite socker. Mycket godare än Oboy's sockerstinna variant!

Socker
Vi har fallit för ett råsocker från Lidl som är rättvisemärkt från märket Fairglobe. Det smakar fantiskt gott, lite lakritsartat och kommer från Malawi där vi bott i flera månader för några år sedan.

Bananer
Odlas på plantage, hårt besprutade och under mycket tveksamma förhållanden för plantagearbetarna. Har ni sett filmen Bananas? Den är tyvärr lite seg och långdragen men ändå en ögonöppnare om man går och tror att vanliga bananer produceras på ett trevligt sätt. Jag minns en studie från 2003 där man på Köpenhamns zoo gett schimpanserna ett val mellan ekologiska och vanliga bananer. De åt först alla ekologiska bananer, med skal och allt. Sedan åt de även de icke-ekologiska bananerna, men skalade då dem. De är smarta, aporna!

Intresserad av tips på produkter som finns rättvisemärkta - titta här.

tisdag 22 januari 2013

Köttguiden och jordbruksverkets rapport om svenskarnas köttkonsumtion

Idag rapporterades det i bland annat DN om Jorbruksverkets nya rapport "En hållbar köttkonsumtion", som belyser köttätandet ur flera olika aspekter. Tydligen äter svenskarna flera kilo mer nötkött än EU genomsnittet (och mindre kyckling än genomsnittet). Drygt 25 kilo per person och år, vilket är dåligt ur ett klimatperspektiv eftersom nötkött har stor påverkan på klimatet, som jag skrivit om tidigare. Överhuvudtaget äter vi för mycket kött, vilket nu Jordbruksverket också kommit fram till, något jag också resonerat kring i ett annat tidigare blogginlägg


Svensk köttproduktion är i allmänhet bättre än i många andra länder, särskilt eftersom man ger mycket mindre antibiotika till djuren. Ändå ökar konsumtionen av importerat kött, som nu står för 44% av allt kött som äts i Sverige. Säkert beror detta på priset i min mening, men Jordbruksverket väljer att tro att svenskarna inte vet bättre, och föreslår information och politisk styrning i form av en koldioxidskatt som skulle göra utländskt kött producerat på mindre klimatvänliga sätt dyrare, och därmed främja det mer klimatvänliga köttet i konkurrensen. 


Tråkigt nog väljer DN att vinkla detta som "svenskar kan tvingas skatta för kött", trots att de på Jordbruksverket varit noggranna med att vara nyanserade och  säger: "Vi är noga med att betona att det inte är enkelt. Vi har inte en lösning, utan vi lägger fram förslag som vi vill diskutera"

I samband med detta kan jag förorda en annan nyhet, nämligen "köttguiden", som är tabell framtagen av  forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att förenkla miljösmarta val av kött- och proteinprodukter. Här kan man se vilken påverkan olika slags proteinkällor har på olika miljöområden. Tanken är att den ska underlätta bra val och stimulera till dialog och kommunikation om vår höga köttkonsumtion. 

Den till synes enkla tabellen bygger på gedigen forskning och forskarna har fått ta ställning i en hel del svåra överväganden, eftersom olika miljömål ibland kan stå mot varandra. På frågan om vilket kött man ska välja till middag finns det ju inget enkelt råd att ge, men genom bättre kunskap kan vi göra mer medvetna val.Dock är det ju ganska uppenbart att ekologiskt kött ligger bäst till i alla kategorier. Det är också ett tydligt budskap även här att vi i västvärlden behöver dra ner på köttkonsumtionen om miljömålen ska nås.

Vill du dra ditt strå till stacken men behöver idéer till goda vegetariska rätter? Sök på "vegetarisk" på denna blogg. Har du tips du vill dela med dig av? Skriv i kommentarsfältet! Många recept på denna blogg har också ett lägre köttinnehåll och fler grönsaker än många recept brukar ha - det är också ett sätt att dra ner på köttkonsumtionen!