Supergod lökpaj

 På sommaren brukar vi få mycket färsk lök från odlingarna och då passar detta recept jättebra för man kan blanda gul och röd lök och även använda blasten. Det blir så sjukt gott! Lök är en så underskattad ingrediens och att göra soppa eller paj med lök som huvudingrediens blir både billigt, väldigt nyttigt  närodlat och supergott! Lök har många fina egenskaper som gör den nyttig att äta. Denna paj passar fint till kräftskiva, sommarlunch, buffé mm. Pajdegen är supergod och frasig.

Det här är en så god rätt och vi tycker att när man ändå håller på och det finns mycket lök från odlingarna så kör vi kanske 3 pajer på en gång och fryser in två pajer hela eller i portionsbitar till senare lunchlådor eller snabbmiddagar!

 Lökpaj

4 stora portioner

4 dl vetemjöl
1 tsk salt
150g rumsvarmt smör
1 tsk ättika (12%)
0,5-1 dl vatten

Fyllning:
4 mindre hemodlade lökar (gula/röda) + blast.
4 ägg
150 färskost (kan uteslutas till förmån för mer grädde och en klick smör)
Dill/persilja, finhackad (eller använd smaksatt färskost)
1 dl vispgrädde
1 krm vitpeppar för den som gillar det
salt, peppar

Blanda pajingredienserna ordentligt, knåda tills degen är smidig, tryck ut i en pajform och nagga ordentligt. Ställ i kylen medan resten förbereds (eller till nästa dag!). Strimla lök och blast (eller kör matberedaren), stek all lök i olja i några minuter. Blanda ägg, färskost, finhackade örter, grädde, och dra några varv med salt och pepparkvarnen. Tillsätt gärna 1 krm vitpeppar. Har ni en rejält stark mixer så kan ni med fördel lägga i alla ingredienser inkl. örter och blenda tills allt är en smet.

Sätt ugnen på 225 grader (varmluft) och förgrädda pajskalet i 10 min tills det fått färg. Detta moment är viktigt. Ta ut skalet ur ugnen, fördela löken i pajen och häll på stanningen men se till att det inte går över kanten på pajdegen. Ställ direkt tillbaka i ugnen och grädda ca 30 min. Kontrollera att toppen inte blir bränd.

Om barn och mat del 2: tack för maten, på riktigt.

Blogginlägget om barn och mat del 1 har blivit riktigt populärt, liksom våra andra tidigare blogginlägg om hemgjord välling och barnmat, och nu skriver vi en uppföljnig när dottern är 10 år! Folk har undrat - hur gick det i längden med vår ambition att få henne att äta varierat, med god aptit och inte sky grönsaker eller 'vuxnare' smaker? Har vi flera tips från när hon blev äldre?

Först och främst - hon var mest glad i att äta väldigt många olika saker när hon ca 1-3 år då hon tyckte om väldigt mycket olika saker som hon i längden började rata mer och och mer när förskola och kompisar fick större inflytande och smaken förändrades. Hon har aldrig gillat starkt smakande ostar, stark chili samt större bitar svamp och har svårt för de flesta såser och sylter. Men hon äter fortfarande så gott som alla grönsaker med väldigt god aptit, inkl mer utmanande grönsaker som olika slags kålsallader, stekt mangold eller svartkål med vitlök, aubergine etc. Hon älskar kött och fettet på kött men även alla slags bönor, linser, pumpa, jordärtskocka mm äter hon glatt - ja så gott som alla recept här på bloggen - men ibland får vi lägga upp maten lite "separerat" eller så petar hon bort vissa ingredienser. Hon dricker smoothie med grönkål och bär till frukost och sedan äter hon säkert 3 stora portioner grönsaker samt 2-3 frukter varje dag och äter varierat. Hon äter också mycket bättre av skolmaten än de flesta av hennes klasskompisar. Framförallt är hon stark, spänstig, nästan aldrig sjuk, och oftast full av energi. Såklart kan detta till stor del vara ett resultat av genetik, bra sömn och andra faktorer snarare än våra ansträngningar med maten, men de har också bidragit vill vi gärna tro.

Egen pizza smakar bäst.

Har vi fått fler insikter/kan vi dela med oss av fler tips? Tja, det klassiska att involvera henne i matlagningen är förstås bra. Hon har alltid varit märkbart mer intresserad av att äta olika ingredienser när hon själv fått vara med och plocka med dem medan man förbereder maten eller åtminstone se på när man tillagar maten. Här försöker vi att ha tålamod och förklara olika moment (t.ex. nu hackar vi paprika - blir det godare med stora eller mindre bitar, vad tycker du, titta såhär smakar den innan och efter man stekt den, känner du skillnaden - den blir mjukare och lite sötare osv.). Vi har ofta små "blindtester" på olika saker och försöker prata mycket om matens konsistens, nyanserna i smaken etc. (alltså - vi är långt ifrån några änglar när det kommer till att ha tålamod med små barn så detta gör vi när vi orkar och är på humör - men det räcker långt om detta händer ibland!).

Det handlar också om att förmedla en grundläggande respekt för maten tycker vi som går långt mycket längre än ett "tack för maten" lite på slentrian till den som lagat den. Den respekten tycker vi mer och mer saknas i samhället idag, vilket bidrar till en överkonsumtion och slit- och slängbeteende som inte är hållbart. Att grundlägga andra värderingar hos våra barn är viktigt och nödvändigt eftersom de kommer att få ett stort ansvar för att ta oss ur den situation vi skapat. Det vi skrev i förra inlägget om att inte prata om mat som äckligt handlar om detta. 

Vi är även väldigt noga hos oss med att ta vara på maten och inte slänga. Råvarorna har producerats med omsorg och en hel del resurser har gått åt, de har varit i en affär och tillagats av oss - det är hemskt synd att slänga bort allt detta. En del kan tycka att vi går till överdrifter - men hos oss är det normalt att vi äter upp varandras mat om någon inte orkar, att vi säger till dottern att alltid skrapa upp all mat på sin tallrik, eller att vi lägger mat som vi inte orkat äta upp i en burk och värmer på den lite senare (här är vi lite hårda mot oss själva - har man mat över från lunchen får man äta upp den nästa gång man blir hungrig, även om man hellre hade varit sugen på en mellanmålsmacka...). Detta gäller även dottern - har hon tagit för mycket yoghurt och musli till frukost och inte orkar äta upp så hamnar skålen i kylen och så får hon det till mellis efter skolan - kanske inte lika gott då men det hjälper en att snabbt lära sig att inte ta för mycket från början. Många har en överdriven rädsla för att mat ska få bakterietillväxt - men mat som du ätit på själv och sedan äter lite senare samma dag hinner inte få en skadlig tillväxt av bakterier. Mat som stått lite längre kan man se till att koka upp ordentligt så blir den också OK. Vi har aldrig blivit magsjuka av vår egen mat. 

Ett knep som vi skrivit om mycket på bloggen är att vi lagar mycket storkok och dels fryser in, tar matlådor men också äter samma maträtt några gånger i rad (kanske 3 kväller samma vecka, och sedan inte på ett tag). Detta sparar väldigt mycket tid och gör att man orkar laga bättre mat, men det kan upplevas som enformigt kanske 3e dagen. Samtidigt är det det bästa sättet att vänja barn vid mat - de tenderar att bli mer och mer positiva till mat som de smakar flera gånger inom loppet av en kort period faktiskt. Det handlar mest om inställning och att vänja sig vid att äta såhär - vi tycker många gör livet väldigt krångligt för sig genom att tvunget äta nya maträtter varje kväll. 

Vi vill också ta vara på hur årstiderna växlar och att man äter olika saker vid olika tillfällen. För barn är det extra sällsamt att vänta på vissa maträtter eller ingredienser och upplevelsen av det man förknippar med maten blir extra stark - pepparkakorna luktar och smakar verkligen JUL om man inte äter dem slentrianmässigt resten av året, och vår dotter som fyller år i juni kanske alltid kommer att förknippa årets första jordgubbar med sin födelsedag. Hon väntar förväntansfullt när det börjar bli höst på att päronen på vårt eget träd ska börja mogna och under tiden som vi har egna päron köper vi i stort sett ingen annan frukt, utan det får bli päronfrossa i både frukostgröten och till efterrätt efter middagen. Bara att förstå att grönsakerna växer till sig under vissa delar av året, för att skördas under andra månader skapar en större förståelse för hur maten produceras och hamnar på vårt bord. Allt detta ger i längden en mer hälsosam inställning till mat där den får den respekt den förtjänar. 

Hoppas dessa tankar kan inspirera några av er som läser att testa vissa av tipsen! Allt är inte för alla såklart, och vissa saker upplevs säkert som för präktiga eller tidskrävande för många av er. Som vi skrev i det tidigare inlägget - man kan inte lägga tid på allt - vi väljer att lägga tid på mat, men kompromissar om en hel del annat som ni säkert är noga med! Att må bra och känna sig glad är det viktigaste. :)

Jordärtskocksoppa

Förrförra våren fick vi några jordärtskockor av kollegor på jobbet som vi planterade på kolonilotten. Till hösten skördade vi alltihop och gjorde soppa på dem. Nästa vår behövde vi inte plantera nya, de kom upp igen eftersom det alltid blir kvar lite jordärtskockbitar i jorden. De kan sprida sig som ogräs om man inte är försiktig men vi tänkte försöka hålla efter dem så det blir lagom mycket. Nu för andra året i rad har vi lyckats ta fram ett recept för soppa som vi tycker blir jättegod och som vi är helt nöjda med. Dottern äter också soppan med god aptit. 

Jordärtskockor är lite speciella, de är väldigt nyttiga och bra för tarmfloran eftersom de innehåller kostfibern inulin istället för stärkelse, inulin tar sig hela vägen ner till tjocktarmen där den bidrar till att goda bakterier får mat och växer. De har en lite säregen smak och en del personer klarar verkligen inte av smaken och är allergiska mot skockora och blir väldigt uppblåsta i magen av dem. De flesta blir rätt pruttiga av jordärskockor men det är för att de goda bakterierna i tjocktarmen är glada och äter sina kostfibrer så man får försöka äta dem någon dag då det inte spelar så stor roll att man pruttar lite några timmar efter soppätandet och tänka på att man gjort något gott för tarmen. Börja med att äta en ganska liten portion soppa för att kolla hur du mår och vänj magen lite långsamt vid den. 

När man odlar jordärtskockor blir det rätt mycket av dem på bara några få plantor. Vi fick upp nästan 5 kg så vi gjorde denna soppa i flera omgångar och frös in. Läs mer t.ex. här om jordärtskockan och hur man odlar den. 

Jordärtskocksoppa med surdegskrutonger

Soppa på 1,2 kg jordärtskockor, ca 8 portioner

Soppan passar bra med lite knapriga hemgjorda krutonger men de går också bra att utesluta. Toppa i så fall gärna soppan med lite flingsalt och paprikapulver vid servering. 

1,2 kg jordärtskockor 

2 burkar stora vita bönor (ca 800g)

olivolja

4 vitlöksklyftor

2 liter vatten

grönsaksbuljong till 2 liter

400 ml kokosmjölk

2 msk rosmarin färsk eller torkad

salt, peppar

Krutonger: (gör bara de du ska äta den dagen, godast färska!)

Surdegsbröd, ca 2 skivor per portion (Tips: tärna gammalt bröd och frys in, ta fram och häll direkt i pannan för jättegoda krutonger!) 

olivolja

salt, peppar 

paprikapulver 1 msk per portion

1 vitlöksklyfta för 2 portioner

1/2 dl pumpafrön för 2 portioner

Jordärskockor är superjobbiga att skala. Vi brukar faktiskt tvätta och skrubba dem så ordentligt att man inte behöver skala utan bara kan skära bort de smutsiga/skadade delarna. Faktiskt har vi fått goda resultat av att tvätta dem med högtryckstvätten i en hink först och sedan i ett durkslag ute på gräsmattan. Det låter som overkill men har man 5 kg jordärtskockor att skala så tycker man inte det. Högtryckstvätten får bort det mesta av det jordiga och man har bara lite efterarbete kvar vid diskhon med att få bort jord på de mest knotiga ställena. Detta arbete kan göras flera dagar innan man ska göra soppan, för det tar en god stund!

Så, tvätta skockorna och skala/skär bort det som ser smutsigt/fult ut, lite tunnare skal funkar bra att spara när man kokar soppan. Skär skockorna i bitar och fräs i olivolja i en rejäl kastrull, pressa i vitlöken medan ni fräser. Har ni mycket skockor får ni fräsa i omgångar så att allt blir lite fräst med olja och vitlök. 

Tillsätt vatten och buljong samt avsköljda bönor (skölj tills de slutat skumma), samt kokosmjölk och hackad färsk/mortlad torkad rosmarin, salt och peppar. Låt koka i 10-15 minuter under lock, tills skockorna är mjuka. Mixa soppan med mixerstav, smaka av med salt och peppar.

Krutongerna kan ni göra medan soppan puttrar. Skär brödet i ca 2 cm kuber, lägg i en skål och häll på olivolja, paprikapulver, salt, peppar och vitlök. Oljan ska vara så mycket att brödet tar upp det och blir genomsyrat av oljan utan att bli helt drypande. Häll upp på en plåt eller i en stekpanna. Rosta i ugnen på 225 grader (bra om du gör mycket krutonger), rör om efter några minuter eller i stekpanna under omrörning tills de tar färg och är knapriga (funkar bäst om du gör mindre än 4 portioner krutonger. Häll på pumpafrö mot slutet av krutongmakeriet och låt dem också ta lite färg och bli knapriga. De är färdiga efter 5-8 minuter. 

Servera soppan i skålar och krutongerna i en skål bredvid, ta lite krutonger åt gången och toppa soppan med så är de knapriga medan man äter. Krutongerna gör rätten roligare för barn. 

Övrigt: Laktsofritt, vegetariskt, vegan, uteslut krutongerna vid glutenallergi eller ta glutenfritt bröd. 

Ostkräm av julens överblivna ostar och nötter!

Många som läser bloggen vet säkert att vi brinner för att rädda rester och minska matsvinn, och ost och nötter är ju fantastiska lyxvaror som är nyttiga, goda och kostar mycket energi att tillverka - därför känns det hemskt om dessa skulle hamna i soporna efter julens ostbrickor. Här kommer därför ett recept på ostkräm som rensar ostbrickans slattar på nolltid!

Ostkräm
Överbliven ost, exv. ädelost, färskost, chévre och cheddar
Ev. överblivna nötter (valnötter, mandel, hasselnötter...)
kummin (hel)
kryddpeppar, malen

Grovhacka först nötterna i en matberedare/mixer. Lägg sedan ner överblivna ostbitar som tycks smaka någorlunda gott tillsammans, experimentera gärna, men det går också att göra 2 sorters ostkräm om man vill. Det blir dock sällan äckligt att blanda många små slattar av god ost!. Tillsätt ca1 krm kummin och lite kryddpeppar. Mixa. Tillsätt smör tills konsistensen är lagom bredbar. Smaka av med mer kummin eller kryddpeppar, eller eventuellt lite salt.

Ostkrämen kan bres på kex, eller avnjutas på lunchmacka, tex på surdegsbröd, kanske med en god sylt som tillbehör eller varför inte rester av julskinka, köttbullar, kalkon, eller grönsaker, exempelvis bladspenat och tomater. En perfekt lunchmacka till mellandagarna! Eller gör en god värmande soppa och ha bröd med ostkräm som tillbehör.

Mycket enkel linssoppa med juliga och asiatiska smaker

Här kommer recept på en jättegod asiatisk linssoppa som vi gjorde till lunch när vi var i fjällen och åkte skidor! Vill ni ha bara gryta (daal som det heter) att äta till ris eller tex naan-bröd så spä inte med lika mycket vatten. För att göra soppan extra lättlagad i fjällen tar vi med oss en påse med linser, buljong och alla torra kryddor färdigblandade (inkl chili och ingefära). Då är det bara att fräsa lök i olja, hälla på påsens innehåll, röra om och hälla på vaten, tomatkross och kokosmjölk, koka i 15 minuter och servera! 

Soppan är helt vegetarisk och passar även veganer i och med kokosmjölken (samt dem som vill undvika mjölk och gluten mm). Den är god och matig och behöver inte kompletteras med bröd eller liknande tyckte vi, men annars passar en varm macka grillad i mackjärn utmärkt till. Riktig supermat är soppan som innehåller bara bra ingredienser - lök, nyttiga kryddor som chili, ingefära, kanel och gurkmeja, baljväxter, upphettad tomat, grönkål och kokosmjölk. Vår 5-åring åt med god aptit, hon älskar kanel och det kändes som att "julkryddningen" gjorde grytan extra tilltalande för barn. Om barn är skeptiska till grönkålen kan man alltid mixa soppan med stavmixer.

Linssoppa asiatisk julkryddning

ca 6-8 portioner

2 st stora gula lökar/ 3 st små
4 st vitlöksklyftor
1 röd chili (eller chilipulver 2 krm)
1 bit tunt hackad/skivad ingefära (eller pulver ca 1 tsk)
1 tsk kanel
1 tsk kardemumma
2 tsk gurkmeja
6 dl röda linser
1 tsk salt
Malen svartpeppar
2 tetra krossade tomater
1 burk kokosmjölk
vatten och grönsaksbuljong
3 blad grönkål eller 1 påse bladspenat
olja att steka i (tex rapsolja)
salt och svartpeppar.
1 näve färsk koriander till servering

Skala och hacka lök och vitlök, ingefära och chili. Fräs detta i upphettad olja i en rejäl gryta, rör om och häll ner kryddorna så de får fräsa med i oljan, häll på linserna och rör om. Häll ner tomater och kokosmjölk, skölj ur tomatförpackningen med vatten och lägg i buljong. Späd med vatten tills det blir soppigt, låt koka upp. Salta och peppra, låt det sjuda ca 15 minuter. Häll på mer vatten om det blir för mycket gryta istället för soppa (linserna sväller). Rör om så det inte bränner fast i botten. Linserna ska vara mjuka med tuggmotstånd. Smaka av med salt och peppar. Skölj grönkål eller bladspenat. Dra loss grönkålens blad från den hårdare stjälkdelen och hacka i mindre bitar, bladspenaten kan du använda som den är. Tillsätt det gröna sist och rör om, låt det sjuda en kort stund. Skölj och hacka koriander som tillbehör.

Grillad zucchini i olivolja - supergott och enkelt

Maillardreaktionen gör att det blir gyllenbrunt - och jättegott!

Det är något särskilt med grönsaker marinerade i olivolja och sedan stekta i ugn eller grillade på grillen, det drar en bris av medelhavet genom rummet när man äter dem. De blir fantastiskt goda, särskilt precis när de är varna från ugnen/grillen, vilket kallas maillardreaktion - i denna artikel finns en lång förklaring om de kemiska processer som ligger bakom. Det viktigaste budskapet är att det är gott, men också att det är mest gott direkt, när det fortfarande är varmt och inte efter 5 minuter. Så vänta inte med att äta! Malliardreaktionen har ofta pekats ut för att orsaka cancer, men det finns tveksamheter i de studierna som jag redogör för här och livsmedelsverket rekommenderar idag att man ska steka mat gyllenbrun men se upp med att bränna den.

Vi köper ibland ett kilo zucchini i affären och gör två långpanneplåtar med zucchinirundlar i olja som man sedan kan ha som tillbehör till kött eller kycklingrätter, i en pasta eller en god sallad. De passar till allt! Låter man de gå tills att de blir krispiga och sedan rinna av på galler så blir de grönsakschips till fredagsmyset! Varje gång vi gör detta säger vi att vi borde göra det oftare, eftersom det är himla enkelt och sagolikt gott. Här finns lite mer inspiration till grönsakschips.

Vi bruka slå till i affären när vi ser ekologiska zucchinis som börjar se lite ledsna ut, då frågar vi om vi kan få köpa ett kilo till halva priset, och får alltid svaret att det går bra. De vill ju bli av med grönsaker som de annars måste slänga snart. Dessa små godingar går utmärkt att fortfarande göra zucchiniskivor av, man kan skära bort de bitar som börjar se dåliga ut, men oftast ser det värre ut än det faktiskt är när man går igenom dem. Man får ju en klump i halsen när man tänker på att dessa fina ekologiskt odlade grönsaker som så enkelt kan bli en fantastisk delikatess ska slängas! Så känn er glada att ni gör en gärning för miljön och klimatet om ni gör så, och dessutom är olivolja nyttigt att konsumera även i rätt stora mängder, så ha inte dåligt samvete där! Olivolja ska man inte steka i om man vill steka mat väldigt hårt, eftersom oljor generellt inte ska hettas upp ovanför "rykpunkten" (då de börjar ryka). Olivolja börjar ryka vid 190 grader, medan rapsolja tål över 230 grader, vilket innebär att rapsolja är lämpligare vid exempelvis fritering eller wokning. För grillade grönsaker i ugn passar dock olivolja utmärkt!

Grillad zucchini -- mums!!

Ugnsrostad zucchini i olivolja
6 portioner

1 kg zucchini, gärna eko
olivolja
peppar ur kvarn
örtsalt och/eller havssalt

Skölj zucchini, skär bort dåliga bitar med potatiskalare. Skär i 1/2 cm-tjocka rundlar. Häll olivolja på en långpanna, pensla med pensel så att pannan täcks. Lägg zucchinirundlarna på långpannan och pensla med mer olja ovanpå. Peppra och salta med örtsalt och/eller havssalt. Ställ in i ugnen, gärna med grillfunktion, på ca 150 grader och passa dem så att de är gyllenbruna (kolla efter 10 minuter, men det är olika från ugn till ugn). Har ni köpt 1 kg zucchini kan ni under tiden förbereda plåt nr 2 och ställa in den efteråt.

Ät nu direkt medan de fortfarande är varma! De ni sparar ska värmas ordentligt, gärna ugn eller micro med grillfunktion så att den goda smaken återuppstår. Vill man ha de som chips kan man låta de rinna av och salta lite extra. Lagra dem inte ovanpå varandra, då förloras krispigheten!

Färsk fisk från fiskarna - vilken lyxvara i överfiskets tid!

Adrian med flera kilo fisk köpt
på Buhres fisk i Grisslehamns fiskehamn

För några veckor sedan var vi vid östkusten i Grisslehamn och njöt av en weekend på tumanhand. Väl där passade vi på att köpa på oss mängder av fin färskfångad fisk som såldes i fiskehamnen. Två affärer fanns det, Roslagsfisk och Buhres fisk, vi var inne på båda men till slut handlade vi allting på Buhres fisk. Jättefin kvalitet! Färsk rödspätta kunde vi panera och äta med klyftpotatis samma kväll, och köpte även fryst gädda, frysta fiskburgare samt torsk. Båda återförsäljarna säljer även fisk från Fogdö Lax, en mindre laxodling som finns några kilometer bort ute på Fogdö (Flora besökte odlingen på en studieresa för några år sedan). Laxen simmar i burar nedsänkta i Östersjön, odlingen är småskalig och följer svenska regler kring exempelvis antibiotika, så det känns som ett bättre alternativ på vissa sätt en den norska odlade laxen (som ibland faktiskt kommer från norska laxodlingar utanför Chile). Dock är fortfarande maten som laxen äter importerad från Sydamerika, och har en jämförelsevis hög effekt på miljön eftersom lax är en rovfisk och därför kräver mycket småfisk för att växa. Östersjön är tyvärr heller inte särskilt frisk, exempelvis brukar ju gravida avrådas från att äta för mycket Östersjöfisk, så kanske ska man inte köpa på sig jättemängder av laxen. Med det sagt köpte vi 3 stora färska laxsidor, en varmrökt och en gravad (båda vakuumförpackade) laxfiléer, och en bit paté till påskmiddagen. Det är ju inte varje dag man har vägarna förbi. De rökta produkterna röks i Grisslehamns eget rökeri och vi fick reda på att det går bra att frysa in varmrökt lax, vilket vi nu provat.

Färsk laxsida med olja, citron och timjan i ugn blir så gott!

Vi har kämpat med samvetet då vi ätit ganska mycket lax eftersom det är gott och väldigt nyttigt, exempelvis är de typerna av Omega-3 fettsyror som finns i lax väldigt nyttiga och faktiskt svåra att få i sig på annat sätt än via fet fisk (visste ni förresten att den lite gråare biten av laxen som finns längst upp mot ryggen är den som är mest rik på Omega-3, ät alltid upp den biten!!). Samtidigt är det svårt att få tag på ekologiskt odlad lax och vi vet att det vore bättre att äta fisk som inte är rovfisk för miljöns och klimatets skull. Flora har också varit involverad i ett forskningsprojekt om bland annat laxodlingar i Chile, och kan bekräfta att odlingar som inte har någon form av märkning ofta är av problematisk kvalitet, det är vanligt att fisken inte får tillräckligt bra mat, lever för trångt blir stressad och får en massa antibiotika som blir kvar i fiskköttet. Det var inte ovanligt med storskalig sjukdomsspridning i laxodlingarna heller, för att inte tala om de dåliga villkoren arbetarna som filéar fisken har).

Sist Adrian var på Coop hittade han dock faktiskt änglamarks ekologiska lax (fryst) och i färska fiskdisken när han frågade fick han bekräftat att även fisken som säljs där har ju varit fryst och tinat i butiken (vilket tyvärr tenderar att vara fallet på östkusten) och då känns det ju inte sämre att köpa fryst lax och tina den själv... Vi har också satt press på Fiskbilen som brukar komma förbi med jämna mellanrum och som stoltserar med att ha mycket MSC-märk och ekologisk fisk, men som ständigt verkar ha slut på den ekologiska laxen. De får visserligen fyra stjärnor av fem på www.klimatsmart.se, men har man aldrig grejerna hemma hjälper inte det. Se också upp för deras lite väl vältaliga försäljare som inte alltid är särskilt kunniga om sortimentet men desto bättre på att säga vad de tror att du vill höra. Fråga efter ekolaxen ni också, och fråga på er lokala butik!

Vad gäller övrig fisk som är viltfångad så är ju överfiske ett jätteproblem som egentligen måste tacklas storskaligt på exempelvis EU nivå. Se denna 4-min långa film som väl illustrerar problemen. På grund av överfisket får man kanske äta fisk lagom ofta och se till att inte slänga fisk man köpt. WWF har en fiskguide och en fiskapp som visar om det är grönt ljus (ok att äta), gult ljus (fundera, eller ät mer sällan) eller rött ljus (ät inte) på olika fiskar. Men det är inte så enkelt som vilka arter man får och inte får äta tyvärr, som ni hörde på videon är fiskemetoderna mycket viktiga i sammanhanget. Märkningar som Krav och MSC är bra, men inte perfekta. Tyvärr tillåter fortfarande båda märkningarna fångstmetoden bottentrålning, som är så hemskt dålig för havens miljö att det är nästan ofattbart. Se denna kortfilm med Sigourney Weaver för att få en snabbguide i hur illa det är. I detta sammanhang kan nämnas EU parlamentet nyligen hade en omröstning om att förbjuda bottentrålning där ett förbud röstades ner med några få ynka röster, och värst av allt är att flera av våra EU-parlamentariker säger sig ha råkat rösta fel av misstag... Det känns nästan oförlåtligt faktiskt, och värt att komma ihåg när vi snart ska rösta till EU-parlamentet i maj.

Rökta räkor, chilimajonnäs och rosépepparrökt lax.

Slutligen köpte vi också ett gäng rökta räkor därute i Grisslehamn, som visade sig vara en mycket god delikatess! Vi har haft dem i blomkålssoppa och ätit som plockmat med chilimajonnäs, kanongott var det. Angående räkor är det väl få som har undgått att höra att man inte ska äta jätteräkor (även kallade scampi, gambas tigerräkor) eftersom de är odlade på riktigt dåliga sätt i odlingar som förstör och förgiftar miljön till den grad att odlingarna ganska snart måste flytta på sig, skövlar mangroveskog och förstår lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter. En kollega till Flora har skrivit en avhandling på ämnet, i övrigt så sammanfattas budskapet på mindre än 2 minuter och mycket lättsmält (kanske aningen förenklat men inte desto mindre sant) i denna lilla video av naturskyddsföreningen. Tyvärr är jätteräkor fortfarande vanligt på många restauranger samt i sushi, vilket man bör försöka fråga efter att slippa när man köper sushi. WWF rödlistade nyligen räkor fångade på västkusten, vilket i princip innebär att man inte ska köpa färska räkor i Sverige utan enbart frysta. Även här kommer dock problemet med bifångst som togs upp i 4-minutersfilmen in, och det är ju inte så roligt att tänka på att drygt 80% av fångsten som dras upp av räktrålare slängs tillbaka (utan att ha klarat sig). Här kan man ju köpa kravmärkta frysta räkor, då visar man i alla fall vart man står och att man bryr sig om hur räkorna blivit fångade, vilket förhoppningsvis leder till bättre fångstmetoder i längden.

Vad kostade då kalaset med all fisk i Grisslehamn? Förvånansvärt prisvärt tyckte vi. Vi betalade kring 1200 kr för 3 stora hela färska laxsidor, 3 rökta/gravade vakuumförpackade sidor, 10 fiskburgare, 4 (stora) portioner fryst torsk, lika mycket fryst gädda, 4 portioner rödspätta, 400 g paté samt minst 7-800 g rökta räkor med skal. Nu kan vi ha fiskfrossa i flera månader framöver för att senare kanske satsa på annan mat. Angående den ekologiska laxen vi nämnde ovan kostade den nästan 200 kr kilot, alltså nästan dubbelt så dyrt som icke ekologisk fryst lax (men inte mycket dyrare än den "färska" laxen i fiskdisken för ca 180 kr som ju också då varit fryst innan den tinades i butiken). Även om lax är väldigt nyttigt så bör man ju komplettera laxmåltiden med gott om grönsaker och annat så vi tycker inte man behöver räkna på mycket mer än 100 g lax per portion, med andra ord kostar ekologisk lax då 20 kr per portion. Det kan man ju tycka är dyrt, men det beror ju också på vad man jämför med, och äter man vegetariskt flera gånger i veckan kanske man har råd med ekolaxen om man vill prioritera den. Det ska vi i alla fall försöka göra i framtiden!

PiMs veckomatsedel: vecka 18 - Fisk med cashewtäcke, pasta med bacon och sparris, samt ärtsoppa

Fisk med cashewtäcke, salsa, potatis, byt mangold mot sparris

Hoppas ni alla haft en härlig påskhelg och även fått lite mat över till nuvarande vecka! Står påskgodiset er upp i halsen? Då kanske ni är tacksamma för att vi inte har recept på kyckling med chokladsås denna vecka, vi kollade det men det är ganska lite mörk choklad som går åt så det funkar inte riktigt för att göra åt påskgodiset... Kommer vid ett senare tillfälle istället. Till nästa vecka har vi istället planerat med två rätter med relativt lite fläskkött i båda, dock kan man enkelt utesluta kött i den ena (eller båda) om man känner att man fick överdos av lamm och kyckling under påsken. Vi såg också den glada överraskningen lagom till påsk att europeisk sparris redan är här! Finfin ekologisk sparris från Spanien fanns att köpa på vårt lokala Coop, för 30 kr bunten. Vår dotter Freja kan inte få nog av lättkokt grön sparris och vi lyxar gärna med en lite dyrare grönsak när den är i säsong (det är underligt att folk som inte knusslar med att lägga pengar på kött kan tycka att riktigt goda grönsaker är för dyra tycker vi!). Därför har vi gjort vårt bästa för att integrera sparris i veckans maträtter, och hoppas att ni gillar det! Läs mer i detta inlägg för att få sparrisinspiration!

Vi föreslår att man äter fisken när man lagat den första gången. Det är inga problem att värma upp fisken nästa gång, salsan blir bara godare upp till 3 dagar senare och potatisen klarar sig också bra, värm gärna med grillfunktion. Sparrisen bör dock kokas färsk varje dag, men det tar ju som tur är endast några få minuter. Ärtsoppa är busenkelt att göra själv, och den kan koka under tiden man äter fiskrätten. Skeptisk till ärtsoppa? Läs mer nedan innan ni avfärdar rätten! Slutligen bjuder vi på vår favoritpasta med bacon och ädelost, även här med sparris som det självklara gröna inslaget. Pastan är så snabb och lättlagad att man kan göra rätten direkt varje kväll, men vill man förenkla kan man koka all pasta vid första tillagningen och sedan värma den genom att hälla den i kokande vatten en halv minut (koka först sparrisen, ta upp den med hålslev och återanvänd det redan kokande vattnet till att snabbvärma pastan!). Baconen kan man också steka vid första tillagningen och sedan bara värma lite, blir inte riktigt lika knaprigt, men det är gott ändå! 

I det introducerande inlägget om PiMs veckomatsedel kan ni läsa mer om tankarna bakom matsedeln, portionsberäkning, tips om hur man värmer upp maten på ett bra sätt, mm. 

Allergier: Fisk med cashewtäcke går enkelt att göra utan gluten och mjölk, se tips i receptet. Pastan kan göras med glutenfri pasta och utan ädelost om man vill undvika mjölk. Ärtsoppan innehåller inte mjölk och kan serveras med glutenfritt bröd. 

Torsk med cashewtäcke, potatis, salsa och sparris 

4-8 portioner

Detta recept blir jättegott och man kan med fördel göra rostad ugnspotatis till eftersom ugnen ändå är på när man gör fisken, och den blir god att värma i ugnen en senare dag. Gör gärna större portion och ha till flera middagar, det finns flera förslag till goda såser som man kan variera med. Vi rekommenderar snabbkokt sparris istället för mangold såhär på vårkanten (räkna med 1 bunt sparris för 4 portioner om alla som äter tycker om sparris. Torsken var ju nära att ta slut häromåret så för att vara lite solidariska med våra barn så att de också ska ha en chans att äta torsk i vuxen ålder får vi försöka köpa KRAV- eller MSC märkt torsk. Krav-fiskare har dessutom hälften så stor påverkan på klimatet än konventionella fiskarna läste Flora häromdagen!

Ärtsoppa med kassler

Ärtsoppa med kassler, serverat med senap och ostmacka

ca 7 portioner

Ärtsoppa är en enkel, billig, nyttig och god rätt som ofta hamnar lite i skymundan och som fått dåligt rykte av de mindre goda (men desto mer fullproppade av tillsatser) färdiglagade varianterna i konservburk alternativt plastkorv (som man bör undvika om man kan). Testa denna goda ärtsoppa med en klick stark senap samt med en god ostmacka till, innan ni avskriver ärtsoppa som maträtt! Den går utmärkt att frysa, passar bra som matlåda och serveras även med fördel till middag på torsdag med några pannkakor eller våfflor till! Uteslut kassler för en vegetariskt ärtsoppa, också mycket god! Receptet är för tryckkokare men det finns en länk till ett (vegetariskt) recept utan tryckkokare också. Det är bara koktiderna som skiljer egentligen. 

Pasta med bacon, ädelost och sparris

Pasta med bacon, ädelost och broccoli - byt mot sparris!

4-8 portioner

Länken är till vår favoritpasta med bacon, ädelost och broccoli, men vi rekommenderar alltså att man testar med sparris istället! Räkna med 1 bunt sparris/4 portioner. Byt bacon mot stekta skogschampinjoner för en vegetarisk pasta, enligt tips i receptet. Se i kommentarerna ovan angående hur man kan förbereda pastan. Det viktigaste är egentligen att "bygga ihop" pastan på sin egen tallrik och inte i större mängd än man äter upp direkt. Det är lätt att lägga på mer pasta, sparris, ädelost och bacon på sin tallrik, men betydligt tristare att spara och värma upp en portion man inte orkat äta upp (uppvärmd ädelost är inte så lyckat...). Som bonus får ni också lite tips om hur man kokar en perfekt pasta i receptlänken!

Lycka till med matlagningen, kommentera gärna hur det gick!

Ekologiskt kontra gedigen konsumentinformation?

Naturskyddsföreningen hade i dagarna en uppmärksammad facebook-kampanj om att välja ekologiskt där de exemplifierade med eko-gräddfil och listade en lång rad problem med den o-ekologiska gräddfilen där man pratade om att korna matades med soja från Latinamerika som besprutats med bekämpningsmedel som är otillåtna i Sverige och att ekobonden sprider ut kornas gödsel på sin mark, osv. Genast fick man mothugg från svenska bönder som inte odlar ekologiskt men som ändå inte matar korna med soja hela tiden och det påpekades att det är lag i Sverige på att bönder måste sprida ut sin gödsel på markerna, eko-bonde eller inte. På deras hemsida för kampanjen "byt till eko" finns flera korta texter och en liten film om eko som inte riktigt håller måttet eftersom de är alldeles för kraftigt förenklade, till den grad att de blir missvisande. Detta är lite synd, eftersom i grund och botten stämmer sakerna de skriver om i hög grad och baseras på forskning. Man öppnar alltså upp sig för dräpande kritik genom att generalisera så kraftigt och uttala sig så kategoriskt, och man passar alltför perfekt in i en myt om de knäppa miljövännerna, när den enkla sanningen i lite mer nyanserad form borde räcka för att få många att välja ekologiskt. Som forskare tycker jag (Flora) att trots att jag är övertygad om att det är bäst för oss på väldigt många sätt om vi går över mer till ekologiskt, att det blir problematiskt med så onyanserade propaganda-artade kampanjer och att pressavdelningen på Naturskyddsföreningen skulle kunna tagga ner lite och ge folk lite cred för att de faktiskt kan ta till sig lite mer nyanserad information och välja ekologiskt ändå.

När vi diskuterade vidare kring detta här hemma kom vi fram till att det som kanske är mest synd är att det ryms ett väldigt stort spann inom den "konventionella" (eller o-ekologiska som de kallar det) odlingen/djurhållningen och att nyanserna inom det spannet förblir osynligt för konsumenten. Det som inte är eko/KRAV-märkt kan vara alltifrån riktigt bra produkter som är nästintill lika bra eller till och med i vissa fall bättre miljö, klimat och hälsomässigt än ekologiska produkter, till den värsta sortens superbesprutade, miljöförstörande klimatboveri.

Konsumenterna skulle behöva mycket mer information än vad man kan få genom eko-märkningen. På mat som på något sätt är "sammansatt", exempelvis bröd, ost, skinka etc. så måste man ju numera skriva ut ingredienslistan enligt noggranna föreskrifter, man ska ange köttprocent i korv, märka ut tillsatser och så vidare. Men "rena" produkter, såsom frukt, grönsaker, kött och fisk vet konsumenten fortfarande väldigt lite om. Eko-märkningar och ursprungsbeteckningar är egentligen det enda vi har att gå efter. Om man inte har råd, kan eller vill köpa en ekologisk produkt, om den är slut eller är halvrutten eller inte finns, och man fortfarande vill välja en icke-ekologisk produkt som man hoppas ska vara så miljövänlig som möjligt, ja då har man inte mycket chans att kunna göra en bedömning av vad som är bäst. Och ska man välja ekologiskt som transporterats jättelångt, eller kan en svensk gurka vara relativt obesprutad egentligen? När det publiceras listor på de mest och minst besprutade grödorna inser man hur lite koll man har som konsument egentligen, hur sjutton ska man kunna veta att vindruvor ofta är rena giftbomber men att avokado är relativt lite besprutade?

Men, tänk om konsumenterna kunde få mycket mer information även vad gällde frukt, grönt, fisk och kött? Istället för att bara få veta om tomaterna är ekologiska eller inte och om ursprungslandet är Italien eller Sverige, så kunde man få reda på hur mycket bekämpningsmedel som sprutats på dem, hur mycket konstgödsel som använts per kvadratmeter, hur långt de transporterats i kilometer och på vilket sätt, samt om de utsatts för någon slags efterbehandling eller inte.

Vilka tomater ska man välja till tomatsalladen?

Tänk tanken, att du en dag i oktober (vi kan säga att det är den 21 oktober) står i affären och är sugen på att göra tomatsallad. Du tittar på två liknande högar med tomater, men så står det på skylten bredvid följande information

Tomater, 31 kr/kg

Sort: Alba

Odlade: Grens gård, Skåne, Sverige

Bekämpningsmedel: inga

Enbart naturgödsel

Skördade: 17 oktober 

Tranport: lastbil, 627 km

Övrig behandling: ingen

Tomater, 19.90 kr/kg

Sort: Angelfire

Odlade: Monte Amiata, Piemonte, Italen

Bekämpningsmedel: Procymidon, 1 kg/ha, 4 tillfällen; Klortalonil, 2 kg/ha, 5 tillfällen; bitertanol, 2,5 kg/ha, 3 tillfällen, Cyprodinil, 0,5 kg/ha, 6 tillfällen; Pyrimetanil, 1,5 kg/ha, 4 tillfällen, Pyridaben, 1 kg/ha, 2 tillfällen.

Konstgödsel NPK, 2 kg/ha, 3 tillfällen

Skördade: 3 september 

Transport: flygtransport, 2350 km.

Övrig behandling: etylengas

Blir det inte ganska uppenbart för vem som helst vad det är man betalar för när man betalar 11,10 kr mer per kilo för den första typen av tomater när man kan läsa på en sådan skylt? Då behöver man inte ens bry sig särskilt mycket om ifall den första tomattypen är ekologiskt märkt eller inte, man kan bestämma sig för att detta duger bra för mig. Vore inte det skönt om det vore lag på att ge sådan information?

Och ja, jag inser att det är svårt att genomföra praktiskt när en uppköpare i praktiken köper från många gårdar som spridit ut många slags medel och hur ska man beräkna transport i kilometer när det är från olika platser till centrallager till enskilda butiker o.s.v. och nej, texten ovan ska inte ses som om det är ett typexempel för ekologisk eller o-ekologisk tomatodling eftersom jag bara försökte skriva ett exempel utan att vara särskilt insatt i kommersiell tomatodling, men ändå. Även ingrediensförteckningarna och kaloriberäkningarna etc. som nu är standard på vissa typer av livsmedel var säkert inte lätta att göra till en början, men man lyckades och efterhand har det blivit lätt när rutinerna satt sig. Så tänk om man skulle kunna få chans till en sådan konsumentmakt någon gång i framtiden... det vore något att skapa visioner om.

Grönsaker och sallader som passar på julbordet (och under hela vintern)

Liten julgran med avokado och granatäpplekärnor.

Julbordet innehåller som bekant ofta relativt lite grönsaker, i alla fall om man jämför med mängderna kött och fisk. Även om vintern kanske inte är högsäsong för grönsaker i Sverige går det fortfarande att göra flera sorters sallad och varma grönsaker som är någorlunda säsongsanpassade och klimatsmarta (och därmed goda!) för att lätta upp julmaten, samt injicera lite friska smaker och vitaminer för hälsans och välmåendets skull. Salladen med rödkål, gröna blad, apelsin och granatäpple är rena rama supermaten rakt igenom, och grönkålssalladen innehåller också 5 olika superingredienser! Inte minst för allergiker kan också salladen ofta vara en räddning på julborden för den innehåller sällan gluten, ägg, laktos eller nötter (fast salladen med valnötter och ädelost är här ett undantag då!). Här kommer en två lämpliga sallader samt en ugnsbakad grönsaksrätt som alla tre är mycket enkla och snabblagade - välj en favorit eller servera alla tillsammans om ni är många! Se även detta recept för en god auberginegratäng som alternativ till Janssons!
 

Rödkålssallad med apelsin
Bufféportion för 6 personer

1/2 rödkålshuvud
1 paket ruccola eller bladspenat (vilket man föredrar
2 apelsiner, gärna eko
granatäpple
olivolja
balsamvinäger
örtsalt
svartpeppar

Rödkålssalladen i skål Anna från Kosta Boda.

Skär rödkålen i tunna strimlor med kniv eller mandolin/matberedare. Lägg i blöt i en bunke i kallt vatten i 10 minuter. Skölj under tiden ruccola/bladspenat och slunga i salladsslunga för att inte få en för blöt sallad (alternativt låt rinna av ordentligt i durkslag om ni inte har slunga). Skala apelsinerna och skär med vass liten kniv (gärna filékniv) bort den vita hinnan runtom så att apelsinen fortfarande är en boll men fruktöttet är blottat. Skär nu försiktigt längs insidan på varje klyfta för att få loss skinnfria "filébitar" av fruktköttet. Halvera granatäpplet och håll halvan med kärnorna nedåt ovanför en skål eller bunke. Slå bestämt med baksidan av en sked på baksidan av granatäpplet så att kärnorna flyger ut ner i bunken. Det kan skvätta lite så se upp, håll granatäpplet nära bunken. Man måste slå bestämt på samma plats flera gånger innan kärnorna börjar lossna. Plocka bort de sista kärnorna som ibland sitter kvar inuti granatäpplet och plocka även bort eventuella vita bitar av hinnor som följt med ner i bunken. Lyft upp rödkålen från vattnet, slunga även den i salladsslungan och blanda sallad och rödlök i en fin skål,  spraya/ringla över olivolja och balsamvinäger, krydda med lite örtsalt och svartpeppar och blanda runt. Lägg sen apelsinfiléerna överst och Garnera med granatäpplekärnorna. 

Grönkålssallad med valnötter och ädelost

Grönkålssallad i skål köpt i Marocko

ca 6 bufféportioner

1 grönkålshuvud
150 g blåmögelost
2 mindre äpplen
100 g valnötter

Vinägrett:
1 dl olivolja
1/2 dl solrosolja
4 msk sherryvinäger
2 schalottenlökar
1 msk senapsfrö
3 msk mynta (färsk eller torkad)
salt och svartpeppar

Strimla grönkålen tunt och spola i kallt vatten i några minuter för att skölja och göra den krispig och god. Slunga i salladsslunga eller låt rinna av ordentligt. Blanda ihop vinägretten (har man inte vissa av ingredienserna hemma kan man skippa eller byta ut dem så gott det går, det blir gott ändå - testa dijonsenap istället för senapsfrö, torkad mynta istället för färsk, och finhackad rödlök istället för schalottenlök, balsamvinäger istället för sherryvinäger och enbart olivolja istället för solrosolja) och blanda runt salladen med 2/3 av vinägretten. Lägg upp i en fin serveringsskål, lägg över tunt skivat äpple, smula över blåmögelost och valnötsbitar. Toppa med sista delen av vinägretten och eventuellt lite färsk mynta.

Lönssirapsbakade äpplen och rödlök
ca 6-8 bufféportioner

4 äpplen
2 rödlökar
2 tsk finhackad röd chili (eller chiliflakes)
1 dl lönnsirap
1/2 dl japansk soja
2 msk pressad citronjuice med fruktkött
1/2 tsk salt
svartpeppar ur kvarn

Skala och skär rödlöken i klyftor, lägg i en ugnsform. Blanda lönnsirap, chili, soja, salt, peppar och citronjuice och häll över löken. Baka mitt i ugnen på 225 grader i 15 minuter. Kärna under tiden ur äpplena och dela dem i klyftor. Lägg även dem i formen efter 15 minuter och blanda runt så att skyn kommer även på äpplena, baka i ytterligare 10-15 minuter tills äpplena är mjuka. Denna rätt passar fint på julbordet till olika fläskrätter som korv, skinka och köttbullar.

Tom Kha Gai - kycklingsoppa med kokosmjölk

Tom Kha Gai, en mild soppa med mycket smak.

En klassisk thailändsk kycklingsoppa med massor av goda grönsaker och kryddor i. Denna går utmärkt att göra på kycklingskrov som blir över när man styckar en hel Bosarpkyckling och gör andra rätter av filéerna, låren och vingarna. Vi kokade kycklingskrovet separat enligt receptet och plockade sedan loss köttet medan resten av soppingredienserna kokade ihop. Man kan också koka kycklingskrovet, låta det svalna och plocka loss köttet samt sila buljongen och spara båda i kylen. Sedan har man det jobbigaste med soppan gjort och behöver bara koka grönsaker i kokosmjölk och tillsätta kyckling och buljong den dagen man vill äta. Vill ni inte göra såhär så kan man steka ca 200 g kycklingkött i bitar i grytan innan man häller på kokosmjölk och tar kycklingbuljong.


Tom Kha Gai - Thailändsk kycklingsoppa 
4 personer

Kyckling och buljongkok 1 kycklingskrov från Bosarpkyckling
vatten
10 vitpepparkorn
2 tsk salt
2 msk riven ingefära
1 röd chili
1 morot
1 broccolistjälk (från broccoli om ni ska ha det i soppan nedan eller från frysen ifall ni fryst in stjälken tidigare då ni använt bara buketter, kan uteslutas också)

Lägg kycklingen i en stor kastrull, häll på vatten så att det täcker, lägg i vitpepparkorn och salt och koka upp medan ni hackar morot och broccolistjälk i mindre bitar och strimlar chili samt strimlar/river ingefära. Lägg ner morot, broccoli, chili och ingefära i kastrullen allteftersom ni hackat färdigt. Koka upp och låt koka under lock på svag värme i cirka 50 minuter. Plocka upp kycklingen ur vattnet och låt svalna. Sätt dig bekvämt på en stol, ring en kompis med handsfree, lyssna på en ljudbok eller prata med någon "live" medan du plockar loss köttet (det är lite pilligt och det blir drygt att stå vid diskbänken och fixa med det). Buljongen som kycklingen kokat i ska användas till soppan i steget nedan. Låt vattnet koka lite till medan du plockar kycklingen så att det reducerar lite och sila sedan buljongen. Detta moment med att koka kycklingen kan man göra helt separat från att koka själva soppan. Om man vill kan man spara det kokta kycklingköttet i en burk i kylen och buljongen i en annan burk, då går det snabbt och lätt att laga soppan senare. Blir det buljong över, så frys in den för att ha som buljong till en soppa vid ett senare tillfälle!

Soppan

2-3 burkar kokosmjölk
5 dl kycklingbuljong från koket ovan (eller annan buljong)
6 st torkade kaffir-limeblad (eller 1-2 tsk krossade)
1 st citrongräs 
1 squash/zucchini alternativt broccoli
2 morötter 
1 röd chilifrukt
2 msk riven färsk ingefära 
1 tsk salt
1 lime
1/2 tsk fisksås
1 msk buljongpulver (gärna Renée Voltaire chili- och citrongräsbuljong)
kycklingköttet från den kokta kycklingen ovan, alt. 200 g kycklingkött
koriander (färskt) till servering

Fräs först kycklingkött i en wok/kastrull i lite olja ifall ni inte har kokat kyckling enl. ovan. Koka upp kokosmjölk, limeblad och hackat citrongräs i en stor kastrull eller en wok. Hacka morötter i slantar, squash i bitar (ev. broccolibuketter tillsätts senare) i mindre bitar, finhacka chili och riv ingefära. Tillsätt allt detta till soppan allt eftersom. Låt sjuda tills grönsakerna mjuknat lite. Tillsätt limesaft och fisksås (obs den luktar inte gott, ta inte för mycket!). Tillsätt kycklingbuljong och låt även den koka upp. Bukettera broccoli och tillsätt nu kycklingköttet samt broccolibuketterna och koka i några få minuter. Smaka nu av och späd eventuellt med limesaft, fisksås, krydda med chilipulver om det är för svagt. Hur ser soppan ut, är det lagom med vätska i relation till ingredienser? Här kan man komplettera med ytterligare en burk kokosmjölk eller med buljong om man vill ha mer soppigt. Toppa med färsk koriander vid servering.

Övrigt: gluten och laktosfri, barnvänlig om man tar det lite lugnt med chilin.

Påverka utbudet i din butik!

Våra ekologiska favoritprodukter, mer om dem här.

Tycker ni som vi att det är tråkigt att matbutikerna inte tar in så många sorters ekologiska varor, inte skyltar ordentligt med dem och inte satsar mer på närproducerat och på produkter utan tillsatser som håller hög kvalitet? Känns det dock som en för stor grej för att man som enskild ska kunna göra något åt? Gör som vi och skicka ett mail till er lokala butik, eller lägg en lapp i deras tycka-till låda! Det är faktiskt inte omöjligt att påverka sin lokala butik, deras kundkrets är ändå begränsad och viktig för dem. Om inte annat tvingar du dem att läsa och svara (därför bättre med mail, och smart att ställa frågor i mailet så att de tvingas svara) och det innebär att det blir någon slags diskussion på butiken om frågan. Det är också bra att vara trevlig och även ge beröm för det ni uppskattar hos butiken, så att inte brevet blir för gnälligt utan ger ett intryck av att vara från kunder som i grund och botten vill handla hos dem.

Såhär skrev vi till vårt lokala Coop:

Hej Coop Märsta,

Som nyinflyttade till Märsta vill vi uttrycka vår uppskattning för Coop, som är den enda butiken i närområdet som har ett bra ekologiskt sortiment. Vi uppskattar verkligen att det finns ekologiska alternativ av nästan allting, att det finns Bosarpkyckling och Änglamarks mjölk. Mer av sådant!

Vi saknar dock att kunna köpa ekologisk lax, ekologiskt osaltat smör (varför skulle man inte vilja ha ekologiskt smör när man bakar, eller till bebisar som inte ska ha salt smör?) och ekologisk fullkornspasta. Ofta finns produkter som är nyttigare inte som ekologiska (t.ex. ryggbacon, fullkornspasta etc.) och ofta tvingas man välja utländska varor om man vill ha ekologiskt (t.ex. honung), vilket också är tråkigt. Vi vill också gärna se mer av mindre producenter och närproducerat. Har ni några planer på att ta in mer av detta?

Slutligen skulle det vara roligt om det fanns lite mer säsongsgrönsaker och ni kanske hade en särskild hylla med grönsaker i säsong. Det är så tråkigt att aldrig kunna köpa sockerärtor eller haricots verts eftersom de alltid kommer från Kenya, även när de är i säsong här hemma i Sverige! För oss så spelar det ingen roll om det är billigt, saker som flugit onödigt långt går bort helt enkelt, hur gärna man än skulle vilja äta det. Det är därför också bra om det står klart och tydligt på all frukt och grönt var de kommer från. Tidigare när ni hade vanliga prislappar i butiken kunde man lätt hitta de ekologiska alternativen i och med att prislappen var grön. Nu när ni bytt till digitala prislappar är det svårare att direkt hitta ekologiska varor. Det vore därför bra om ni märkte ut dem på hyllkanten på något sätt, eller om ni kanske även samlade exempelvis alla ekologiska kylvaror i en kyldisk. Vore det möjligt för er att göra?

Hälsningar,
era trogna kunder

Flora och Adrian

Pyttipanna - resträddaren nr 1.

Medan pizza, tacos och andra maträtter som ursprungligen varit "restmatsrätter" från andra kulturer blivit mer och mer populära har vår egen svenska "resträtt", pyttipanna, hamnat i skymundan, eller hos de flesta kommit att associeras med vägkrogsmat och uppstekt pyttipanna från frysdisken. Men att göra en hemgjord pyttipanna är något helt annat, och kan verkligen bli jättegott samtidigt som den rensar frysen och kylen ordentligt.

Principerna för restmatsrätter är att man tar det man har hemma som passar in och har i maten, och det är den princip man måste följa när man gör pyttipanna. Därför är det i grunden omöjligt att skriva ett recept för rätten, men vi ger här lite riktlinjer. Det som "gör" pyttipannan är dock tillbehören, så satsa på generöst med stekt ägg till, gärna stekt så att gulan är lite rinnig, goda rödbetor och saltgurka eller inlagd gurka efter smak. Det blir kanongott!

Det bästa är om man börjar "spara" till sin pyttipanna en stund i förväg. Vi har under sommaren som gått sparat ihop till vår pytt! Varje gång vi ätit färskpotatis eller grillat lök, korv, hamburgare eller kött och det blivit mat över som inte passar som restlunch (t.ex. om det blivit mer potatis än tillbehör eller massor med korv över) så har vi tärnat det och stoppat i en låda i frysen märkt "pyttipanna". Sen efter sommaren när vi gett upp hoppet om att grilla mer för i år vittjade vi frysen och hittade ett paket grillkorv, ett paket chorizo samt ett paket vegoburgare, vilka vi använde för att komplettera fryslådan. I kylskåpet hittade vi mer saker: morot, lök och paprika bland annat. Allting tärnades och stektes och blev rejält med mat som räckte till flera måltider. Likadant kring jul kan det vara smart att tärna rester från julbordet som stått framme någon timme och slänga in i frysen för att göra pyttipanna i mellandagarna på. Det brukar alltid bli julskinka, korvar, köttbullar och kokt potatis över, och förra julen hade vi även överbliven brysselkål i pytten, det blev också mycket gott! Förr i tiden var det oftast rester av söndagssteken som hamnade i pytten!

Pyttipanna

Utgå ifrån det ni har i frys och kyl och lägg till extra kött alternativt grönsaker/rotfrukter beroende på det som saknas. Räkna med ca 3-400 g pytt per person, så exempelvis om man ska laga till 4 personer så ska man ha kött, grönsaker och rotfrukter som motsvarar 1600 g. Exempel på ingredienser:
Olika slags korv
Kokt skinka eller kassler
köttbullar
Grillat/stekt kött av alla slag inkl. lamm och vilt
vegburgare eller vegbiffar
sojakorv
potatis
pasternacka
rödbetor
morot
sötpotatis (inte för mycket morot eller sötpotatis, det kan bli för sött)
gul lök (är nästan ett måste, ha rejält med lök, kanske 1/2 lök per portion
paprika
brysselkål
svampbitar

Rapsolja
salt, svartpeppar
paprikapulver

Tillbehör:
Ägg 1-2 /person beroende på tycke
inlagda rödbetor
saltgurka

Koka ev. rotfrukter som inte redan är kokta eller stek rått kött först. Hacka upp hamburgare, korv, kokt potatis, lök, paprika, kokt brysselkål och andra ingredienser. Stek i en stor stekpanna eller wok där allt får plats, eller stek i omgångar, blanda runt ordentligt. Krydda med salt och peppar samt paprikapulver.

Stek ägg i en separat stekpanna, så som varje person vill ha ägget. Många föredrar en lite rinnig gula som kan blanda sig med pytten. Ungefär 1,5 ägg per portion brukar många tycka är lagom. Servera med saltgurka och inlagda rödbetor.

Övrigt: barnvänligt, fast många barn kanske föredrar att få sin korv separat istället för ihopblandad i en pytt, gluten och laktosfritt. Rätten är lätt att allergianpassa eftersom man har full koll på ingredienserna och det inte finns sås till. Det går att göra vegetarisk pytt med vegetarisk burgare eller korv, men man kan också använda linser eller bönor.

Miljövänliga veckan v 40 - utmana dig själv!

Naturskyddsföreningen har länge drivit kampanjen miljövänliga veckan varje år, som alltid är vecka 40. I år infaller det 28 sept-8 oktober och fokuset är på att handla ekologiskt. De uppmanar människor att byta ut ett par varor som de kanske inte brukar köpa ekologiskt till ekologiska varianter. Dessa är mejeriprodukter, bananer, vindruvor och russin, kaffe och potatis. Vi tänkte föreslå fler sätt att utmana sig själv under veckan! Testa ett eller alla fem av våra utmaningar här nedan!

1. Köp mer ekologiskt än du brukar! Testa att köpa alla grönsaker och all frukt ekologiskt i en vecka, eller om du redan köper det mesta ekologiskt så prioritera att försöka hitta även den där produkten du inte brukar köpa som eko i en ekovariant, eller testa att tänka om ifall du inte hittar en vara som ekologik och köp något annat istället. En annan kul grej att testa är att köpa exempelvis ekocitron medan du fortfarande har icke-ekologisk citron kvar hemma och göra ett smaktest - hur smakar de, kan man känna någon skillnad?

2. Testa ekologiskt kött (om du äter kött) och inte redan brukar köpa det. Har du tänkt testa Bosarpkyckling - gör det denna vecka! Vi har många goda recept och tips på hur man gör med Bosarparen. Eller testa att beställa en köttlåda från en lokal ekogård.

3. Ät vegetariskt dubbelt så ofta denna vecka mot vad ni brukar. Eller späd ut köttet med grönsaker mer än ni brukar. Är ni vegetarianer, testa att undvika sojaprodukter i en vecka. Poängen är att alla ska utmana sig själva där man befinner sig just nu. Passa på att testa nya recept, här finns alla vegetariska recept och recept som enkelt kan göras vegetariska på den här bloggen, och här finns recept med mycket grönsaker i. Amy's blogg är också mycket inspirerande vad gäller vegetariskt.

4. Försök att jobba mot en "nollvision" vad gäller att slänga mat under veckan. Detta är kanske den enskilt viktigaste saken man kan göra för att spara på resurserna. Jobba på flera fronter - köp inte mer mat än ni säkert kommer äta upp (det är sällan man har för lite mat hemma, eller hur?), lägg inte upp för mycket på tallriken (det är inte svårt att ta om!), lägg undan rester i en burk och ät lite senare till mellanmål, och frys in överbliven mat - ägg kan man tina och göra äggröra på sen, kött och potatis kan bli pyttipanna, ris och grönsaker kan bli stekt ris, brödkanter kan bli goda krutonger osv. Här finns fler tips på vad man kan göra.

5. På helgen kan man passa på att göra en aktivitet med mat- och miljötema. Titta på en matkarta, besök en bondgård, marknad eller skördefestival, plocka svamp och tillaga den, eller varför inte leta på fruktförmedlingen efter någon i närheten som har frukt som ni kan plocka och ta tillvara. Passa på att prata med ev. barn om maten, var den kommer ifrån och varför man måste värna om resurserna. Ta lite till till att läsa på själv om något ni undrat över tidigare. Läs t.ex. på naturskyddsföreningens hemsida, eller spana in boktipsen och länktipsen i spalten till vänster på denna sida.

 Lycka till med utmaningen! Berätta gärna hur det går!

Stycka hel Bosarpkyckling - gör kycklingnudelsoppa på skrovet

Som vi skrev i ett tidigare inlägg köpte vi hel Bosarpkyckling för några veckor sedan. Det är inte alls svårt att stycka kycklingen, bara man har en vass kniv, eller ännu hellre köttsax. Hemligheten är egentligen att våga gå in med händerna och bryta lite vid lederna så att bitarna kommer loss, vilket är mycket lättare än att försöka skära igenom brosket. Den som är osäker kan titta på en youtubevideo, t.ex. denna med Melker Andersson. 

Eftersom kycklingen från Bosarp är så rejäl blir det ordentligt med kött kvar på skrovet, d.v.v.s ryggpartiet och det som blir kvar när man tagit bort låren, vingarna och bröstfiléerna. Detta kan man lämpligen koka soppa på, t.ex. denna goda kycklingnudelsoppa. Det är ett problem att många idag istället för att köpa hel kyckling som förr i tiden har börjat köpa enbart filéer och lårbitar av kyckling, vilket innebär att skrovet blir över och ofta måste slängas. Vi försöker tänkta att det bästa både för miljön och plånboken är att köpa hela kycklingen och göra åt alltihop, göra soppa på skrovet och exempelvis wok, kycklingpasta eller kyckling cordon bleu på filéerna och kyckling i ugn med grönsaker eller baconlindad kyckling på lår- och vingbitarna. Man kan se det som att man har "rätt" att äta en filérätt om man har gjort åt resten av kycklingen, och att man får se till att äta soppa och lårbitar innan man får nästa filé. Det blir en smidig veckoplanering om man får ut 3 maträtter av 2 kycklingar, men ännu hellre kanske man ska frysa in vissa bitar, laga något vegetariskt för att blanda upp kycklingrätterna med grönsaker och sedan tina upp och laga mer kycklingrätter några veckor senare. 

Vi gjorde en stor sats soppa i en rejäl kastrull, eftersom vi även vid ett tidigare tillfälle fått kycklingskrov över som vi fryst in och nu tinat. Såhär när vardagen slår till gillar vi att koka en rejäl soppa under helgen och sedan ha mat till lunchlådor och kvällsmåltider hemma. Soppan har gott om färsk kryddning och blir riktigt smakrik, men har man inte färsk ingefära eller chili och koriander hemma så kan man skippa dessa ingredienser. Man tager vad man haver och tycker om, så receptet är inte hugget i sten.

Kyckling-nudelsoppa 

ca 8 portioner

2 st kycklingskrov av Bosarpkyckling

minst 3-4 grönsaker, exempelvis:

3 mellanstora gula lökar

4 st vitlöksklyftor

250 skogsschampinjoner

1 röd paprika

3 morötter

1/2 zucchini

1/2 purjolök

ca 3 cm bit ingefära

1 st röd chili

2,5-3 liter vatten

grönsaks eller kycklingbuljong

2 tsk salt

2 krm peppar

äggnudlar (gärna fullkorn)

salladslök och färsk koriander till garnering

Hacka lök, vitlök, och grönsaker grovt. Ta gärna alla grönsaker på listan, eller egna favoriter, men minst 3-4 olika grönsaker ska det vara. Stek alla grönsaker i rapsolja i botten av en stor kastrull. Skala ingfära med potatisskalare och skär strimlor av den med skalaren, alternativt skär med kniv om ni föredrar det. Hacka chili fint. Tillsätt ingefära och chili i grytan. Ta bort skinnet på kycklingen (annars släpper det ifrån sig väldigt mycket fett till soppan). Lägg ner de två skroven hela i grytan. Häll på så mycket vatten att det täcker kycklingen men att det forfarande finns plats för soppan att koka i grytan utan att bubbla över. Tillsätt buljong, salt och peppar. Koka upp och låt puttra i minst 20 minuter. Koka under tiden nudlarna enligt anvisning i en mindre kastrull bredvid, se till att de inte blir överkokta utan häll av vattnet och skölj nudlarna snabbt i kallt vatten när de är färdiga. Strimla garneringen, om ni har sådan och ska äta soppa direkt, d.v.s. salladslök och koriander.

När soppan är klar ska man smaka av och ev. krydda med mer salt om det inte smakar så mycket. Lättast att äta blir det om man nu plockar upp skroven med en gaffel, låter dem svalna något, tvättar händerna noga och sätter sig och plockar loss köttet från kycklingen. Det bör vara lätt att få bort köttet, men aningen pilligt. Sedan tillsätter man köttet i den fortfarande kokheta soppan. Ska man äta direkt kan man först ta en matskål och lägga ner en lagom mängd nudlar i för att sedan sleva upp soppa och se till att man får både kött, grönsaker och buljong i tallriken. Garnera med koriander och salladslök. Har man lagat mat i förväg kan man kyla soppan nu, hälla av och kyla nudlarna i en separat burk och vänta med att strimla garneringen tills man ska äta. Då värmer man upp en eller flera portioner av soppan i en kastrull (här kan man underlätta för sig genom att blanda ner nudlarna medan man värmer) och garnerar.

Hemligheten är alltså att koka nudlarna separat och att blanda ner dem först när man ska äta soppan. Sparar man soppa och värmer upp med nudlar i suger nudlarna åt sig vatten från soppan och blir överkokta och sladdriga.

Övrigt: Glutenfri rätt (kolla buljongen dock!), laktosfritt, byt ut nudlarna mot äggfria om man vill göra utan ägg. Brukar bli uppskattad av barn. Se upp med folk som är överkänsliga för chili.