Jordärtskocksoppa

Förrförra våren fick vi några jordärtskockor av kollegor på jobbet som vi planterade på kolonilotten. Till hösten skördade vi alltihop och gjorde soppa på dem. Nästa vår behövde vi inte plantera nya, de kom upp igen eftersom det alltid blir kvar lite jordärtskockbitar i jorden. De kan sprida sig som ogräs om man inte är försiktig men vi tänkte försöka hålla efter dem så det blir lagom mycket. Nu för andra året i rad har vi lyckats ta fram ett recept för soppa som vi tycker blir jättegod och som vi är helt nöjda med. Dottern äter också soppan med god aptit. 

Jordärtskockor är lite speciella, de är väldigt nyttiga och bra för tarmfloran eftersom de innehåller kostfibern inulin istället för stärkelse, inulin tar sig hela vägen ner till tjocktarmen där den bidrar till att goda bakterier får mat och växer. De har en lite säregen smak och en del personer klarar verkligen inte av smaken och är allergiska mot skockora och blir väldigt uppblåsta i magen av dem. De flesta blir rätt pruttiga av jordärskockor men det är för att de goda bakterierna i tjocktarmen är glada och äter sina kostfibrer så man får försöka äta dem någon dag då det inte spelar så stor roll att man pruttar lite några timmar efter soppätandet och tänka på att man gjort något gott för tarmen. Börja med att äta en ganska liten portion soppa för att kolla hur du mår och vänj magen lite långsamt vid den. 

När man odlar jordärtskockor blir det rätt mycket av dem på bara några få plantor. Vi fick upp nästan 5 kg så vi gjorde denna soppa i flera omgångar och frös in. Läs mer t.ex. här om jordärtskockan och hur man odlar den. 

Jordärtskocksoppa med surdegskrutonger

Soppa på 1,2 kg jordärtskockor, ca 8 portioner

Soppan passar bra med lite knapriga hemgjorda krutonger men de går också bra att utesluta. Toppa i så fall gärna soppan med lite flingsalt och paprikapulver vid servering. 

1,2 kg jordärtskockor 

2 burkar stora vita bönor (ca 800g)

olivolja

4 vitlöksklyftor

2 liter vatten

grönsaksbuljong till 2 liter

400 ml kokosmjölk

2 msk rosmarin färsk eller torkad

salt, peppar

Krutonger: (gör bara de du ska äta den dagen, godast färska!)

Surdegsbröd, ca 2 skivor per portion (Tips: tärna gammalt bröd och frys in, ta fram och häll direkt i pannan för jättegoda krutonger!) 

olivolja

salt, peppar 

paprikapulver 1 msk per portion

1 vitlöksklyfta för 2 portioner

1/2 dl pumpafrön för 2 portioner

Jordärskockor är superjobbiga att skala. Vi brukar faktiskt tvätta och skrubba dem så ordentligt att man inte behöver skala utan bara kan skära bort de smutsiga/skadade delarna. Faktiskt har vi fått goda resultat av att tvätta dem med högtryckstvätten i en hink först och sedan i ett durkslag ute på gräsmattan. Det låter som overkill men har man 5 kg jordärtskockor att skala så tycker man inte det. Högtryckstvätten får bort det mesta av det jordiga och man har bara lite efterarbete kvar vid diskhon med att få bort jord på de mest knotiga ställena. Detta arbete kan göras flera dagar innan man ska göra soppan, för det tar en god stund!

Så, tvätta skockorna och skala/skär bort det som ser smutsigt/fult ut, lite tunnare skal funkar bra att spara när man kokar soppan. Skär skockorna i bitar och fräs i olivolja i en rejäl kastrull, pressa i vitlöken medan ni fräser. Har ni mycket skockor får ni fräsa i omgångar så att allt blir lite fräst med olja och vitlök. 

Tillsätt vatten och buljong samt avsköljda bönor (skölj tills de slutat skumma), samt kokosmjölk och hackad färsk/mortlad torkad rosmarin, salt och peppar. Låt koka i 10-15 minuter under lock, tills skockorna är mjuka. Mixa soppan med mixerstav, smaka av med salt och peppar.

Krutongerna kan ni göra medan soppan puttrar. Skär brödet i ca 2 cm kuber, lägg i en skål och häll på olivolja, paprikapulver, salt, peppar och vitlök. Oljan ska vara så mycket att brödet tar upp det och blir genomsyrat av oljan utan att bli helt drypande. Häll upp på en plåt eller i en stekpanna. Rosta i ugnen på 225 grader (bra om du gör mycket krutonger), rör om efter några minuter eller i stekpanna under omrörning tills de tar färg och är knapriga (funkar bäst om du gör mindre än 4 portioner krutonger. Häll på pumpafrö mot slutet av krutongmakeriet och låt dem också ta lite färg och bli knapriga. De är färdiga efter 5-8 minuter. 

Servera soppan i skålar och krutongerna i en skål bredvid, ta lite krutonger åt gången och toppa soppan med så är de knapriga medan man äter. Krutongerna gör rätten roligare för barn. 

Övrigt: Laktsofritt, vegetariskt, vegan, uteslut krutongerna vid glutenallergi eller ta glutenfritt bröd. 

Restfest, tävlingar, skolmaterial och en enkel Phad Thai!

En del av er som läser bloggen vet att vi är engagerade i att minska matsvinnet så mycket som möjligt och har en nollvision på slängd mat här hemma och dessutom hoppas att butiker och restauranger kan börja jobba mer aktivt mot slängda matberg. Därför vill vi uppmärksamma arbetet som andra gör för detta och tipsar här om Ksf:s "restfest" på Medborgarplatsen kl 11 den 28e maj, där man får gratis mat som tillagas av överblivna råvaror från Södermalms Coop-butiker och massor av bra tips på hur man kan göra med rester. För det är ju just idéer på hur man smidigt kan göra åt den där torra brödbiten eller resterna av pastan som blev över som vi behöver, eller hur, det är ju oftast så att det känns dumt att slänga men vi vet inte vad vi ska hitta på med resterna.... Sen har "hemliga kocken"-författaren Mats-Erik Nilsson kanske rätt när han i sin senaste krönika pratar om varför man handlar när kylen och frysen är full....

Ett annat kul initiativ är matsvinnstestet som finns på stoppamatsvinnet.nu och som ger svar på bland annat hur man får nytt i liv i sallad som börjat sloka eller morötter som blivit mjuka mm. Just nu har de också en tävling där man kan vinna 6000 kr, vilket är summan en genomsnittlig barnfamilj slänger mat för i Sverige per år! Så även om ni inte vinner priset, har ni en chans att få upp till 6000 kr över efter årets slut genom att ta krafttag mot matsvinnet hemma! Slutligen kan femåringar i Stokholmsområdet anmäla sig och sin förskola till Rekospelet där man också jobbar med "släng inte maten"-budskapet på ett kul sätt. Intresseanmälan på www.rekoklubben.se! Vi har tidigare också tipsat om www.slangintematen.se som är en jättebra sajt med tips och recept och även har spännande skolmaterial.. Så kanske börjar uppmärksamheten kring detta väckas nu, även om vi ännu inte kommit så långt som Frankrike där man nyss förbjudit butiker att slänga mat som det stod om i DN idag.

***

Nu firar vi alla dessa nya initiativ med ett nytt recept på resträddare (tidigare recept finns under etiketten rester). Phad thai är säkerligen thailändarnas favoritversion av resträtt, att jämställas med vår pyttipanna eller italienarnas lasagne. Detta är också en flexirätt som vi skrev om i ett tidigare inlägg - en rätt som lätt kan varieras och anpassas så att olika personer i familjen får sina behov tillgodosedda. Det är enkelt att byta ut räkor med stekta kycklingbitar, tofu eller kanske bara bitar av stekt svamp och en extra näve jordnötter som också funkar som vegetarisk rätt. Dessutom innehåller den inga mjölkprodukter och kan göras glutenfri med risnudlar.

Phad thai är extremt enkelt och snabbt att göra, eftersom man bara måste koka nudlar istället för något som tar längre tid såsom potatis eller ris. Det är en riktig snabbrätt, och kan innehålla mest saker ur skafferiskåpen och frysen plus någon rest från kylen om man vill. Majs, jordnötter, frysta räkor och nudlar är oftast inte svårt att frambringa, och har man sedan lite salladslök, böngroddar och kanske paprika så är man hemma. Rätten är också ett kul sätt att få med lite nyttiga böngroddar i maten, och groddskeptiker kommer knappt märka att de finns där, rätten är bara lite krispigare än om det bara varit nudlar.

Utan fisksås slinker det ner utan problem!

För barn kan fisksåsen som ingår i rätten verka avskräckande, den smakar och luktar ganska starkt (vi har i alla fall ett luktkänsligt barn), men det som bra är att det funkar alldeles utmärkt att tillsätta såsen allra sist, så det blir superenkelt att laga en version av rätten till barnen samtidigt som de vuxna kan tillsätta sås (och kanske också räkor som en del barn inte gillar), sist.

Vi anger här ett ganska litet recept eftersom det är svårt att göra en stor portion ens i en stor wokpanna, nudlarna är såpass bulkiga. Som tur är så är rätten så enkel att göra att det inte är så jobbigt att göra den helt färsk.

Phad thai - stekta nudlar

Phad Thai med räkor och jordnötter

ca 2 vuxna och 2 barn

200 g äggnudlar
4 st strimlade salladslökar (eller blast från färsk lök)
ca 100 g böngroddar (1/2 paket)
1 st gul paprika
1 burk majs
jordnötsolja (eller rapsolja) till stekning
3 ägg
1,5 msk tamarindpasta
1 msk japansk soja
3 msk råsocker
1/2 msk fisksås
ca 150 g räkor (skalade), alternativt stekt kyckling, tofu, mer jordnötter och stekt svamp osv...
1/2 dl hackade jordnötter
ev färsk koriander till servering

Tina räkor ifall de varit djupfrysta (i kallt vatten ifall de inte hunnit tina). Koka äggnudlar enligt anvisningar på förpackningen, men se till att sluta koka strax innan de är färdiga, spola dem direkt med kallt vatten så att de inte fortsätter att mjukna. Blir de för mjuka och sedan ska wokas så blir hela rätten lite soggy och geggig, vilket är synd. Strimla salladslöken och paprikan, hetta upp olja i stekpannan/wokpannan och stek först lök hastigt i någon minut, tillsätt sedan paprikan. Vill ni ha med svamp i rätten så tillsätt den nu och låt den stekas mjuk. Skölj böngroddarna och lägg i dem också, öppna majsburken, skölj majsen och tillsätt även dem, blanda hela tiden runt med jämna mellanrum.

Fös innehållet i pannan uppåt kanterna så att det friläggs lite yta i mitten, häll på mer olja och knäck i äggen ett i taget. Vänta tills det börjar stekas och gnugga sedan med träsked/spatel så att ägget trasas sönder, blanda snabbt med grönsakerna i pannan.

Hacka under tiden räkor i mindre bitar (alternativt stek strimlor av kycklng, bitar av tofu) och hacka jordnötterna också lite (separat). Mät upp tamarindpasta, soja, råsocker och fisksås i en liten glasburk med lock, sätt på locket och skaka kraftigt så att allting blandar sig (har ni ingen sådan burk så rör bara om i en skål istället). Är det många som har svårt för fisksås och tamarind så testa att bara ha vanlig soja som sås till denna rätt, det blir också gott faktiskt.

Nu är det dags att ta beslut om ifall alla som ska äta vill ha sås, räkor/kyckling/tofu och jordnötter i sin mat. Tillsätt först nudlarna, rör om så de blandar sig med maten och blir lite varma. Vill vissa i sällskapet inte ha sås så vänta med den till sist, häll istället i jordnötter och räkor (ifall alla ska ha). och vänd runt så det blir varmt. Ta undan mat i en skål till dem som inte ska ha sås/räkor/nötter alternativt om bara några vill ha exempelvis kycklking som ni stekt i en annan stekpanna så blanda ner den i serveringsskålen. Häll sedan på såsen som ni blandat i burken i pannan med resten av maten, rör om så att den blandar sig och blanda nu ner resterande jordnötter , räkor. Naturligtvis kan man göra 3 eller 4 olika varianter i olika skålar om det är många som vill ha specialvarianter, det är inte svårt eftersom dessa saker tillsätts på slutet.

Servera gärna med färsk koriander och mer sojasås.

Allergier: Ta risnudlar istället för äggnudlar för glutenfri, kontrollera såserna dock. Rätten är laktosfri och kan göras vegetarisk/vegansk om man skippar räkor och fisksås.

Korvsoppa med rotfrukter

En enkel soppa i tryckkokare (eller i vanlig kastrull) med lite överblivna rotfrukter och kanske korv som blivit över och frysts in under någon av höstens grillningar, kan det vara något i januaritider då man själv och plånboken längtar efter enklare matlagning efter julens excesser? Kanske är det också en lämplig stadig måltid att inta efter en förmiddag i pulkabacken eller att ta med i sopptermos på vinterutflykten?

Se tips i receptet på hur soppan kan bi lämplig både för barn och vuxna som gillar kryddstarkare korv.

Här bjuder vi på ett sådant recept, återigen inspirerad av vår bok "tryckkoka maten",  men receptet har blivit "förbättrat" av oss.

Korvsoppa med rotsaker
ca 8 portioner

Korvsoppa med rotsaker, mustig och enkel i tryckkokare

12 potatisar
3 stora morötter
2 palsternackor
1 stor purjolök (eller 1 stor gul lök)
1/2 rotselleri
2 l vatten
Köttbuljong (se denna exempelvis)
1 tsk torkad timjan
6 st lagerblad
10 st svartpepparkorn
ca 400 g korv, gärna chorizo eller annan kryddig korv blandat med mindre kryddig
1,5 tsk salt
svartpeppar ur kvarn
persilja som topping

Skala potatis, morot, rotselleri och palsternacka och skär i mindre bitar, skölj och skiva purjolök. Lägg allt detta i tryckkokaren och häll på vattnet (obs - det ska inte vara mer än tillåtet i tryckkokaren, får det inte plats med 2 liter så får ni spä efter tyckkokningen). Lägg med buljong, lagerblad, svartpepparkorn, salt och timjan. Haka på locket och koka upp till högsta nivå, låt sedan koka i ca 4 minuter (gör ni inte i tryckkokare så låt soppan puttra i nästan 20 minuter tills rotfrukterna är nästan mjuka).

Skär under tiden korven i skivor, ifall ni vill ha mildare korv till barn och starkare korv till vuxna i samma soppa så skiva exempelvis barnkorven i halvmånar medan den starkare korven kan vara hela rundlar, detta gör det lättare att skilja de olika sorternas korv åt senare och plocka bort de starkaste bitarna ur soppan som ska ges till barnen. Att dessa starkare korvar får koka med och avlämna smak till soppan bör även barnen gilla. Kyl av tryckkokaren i vattenbad, släpp ut ångan och kontrollera nivån på vätskan, komplettera eventuellt så att det blir lagom soppigt (ifall ni kört med vanlig kastrull så kolla att rotsakerna är nästan genomkokta och att soppan har bra konsistens). Lägg i den skivade korven. Koka soppan utan lock i några minuter, smaka av med salt och peppar ur kvarn. Strö hackad persilja över soppan vid servering.

Hemgjord ruccolaolja från fryst ruccola - samt tips på bra minimixer

Vi tycker om att ha ruccola till allt möjligt, men särskilt till alla slags pastarätter samt pizza, men ibland får man sallad över och den blir snabbt sunkig. Sist vi fick över testade vi att frysa in ruccolan (den var då redan sköljd), och nu när vi lagade tomatsoppa tinade vi upp den och mixade till en egen ruccolaolja - det blev kanongott och man kan aldrig tro att ruccolan varit fryst! Så det är ett hett tips till nästa gång ni får sallad över!
Ruccolaolja är jättegott att droppa ner i tomatsoppa eller många andra soppor, som dressing på sallad eller att ringla på ett gott bröd när man ska göra en medelhavsinspirerad macka. Vi är lite småkrassliga här hemma så vi vräkte på med rätt mycket vitlök i oljan, gott tyckte vi, men man kanske ska ha en halv vitlöksklyfta om man vill att mindre barn ska tycka om det. Ruccolaolja är mycket nyttigt - boken Supermat listar gröna bladgrönsaker, rå lök och olivolja bland de 18 födoämnen man borde äta mer av, helst varje vecka!

Ruccolaolja

Tomatsoppa med ruccolaolja

1 stor näve ruccola (går utmärkt med fryst upptinad ruccola)
ca 1 dl olivolja
1 vitlöksklyfta (efter smak)
salt och peppar från kvarn

Mixa ingredienserna i en mixer, med stavmixer eller mortla, som ni föredrar beroende på redskap ni har hemma. Smaka av.

Köksredskapstips: Vi har faktiskt en liten Tv-shopprodukt hemma som vi tycker är supersmidig för sådant här (tänka sig att något man köpt där kan vara det!) - den så kallade "magic bullet" som säljs via andra kanaler nu. Den är liten och har bladen i botten så att hummus, dressingar och liknande mixas ordentligt och fastnar inte på sidan av mixern utan att blanda sig som det lätt gör i större mixrar. Vi tror många föll för den klassiska vältaliga Tv-shopreklamen och köpte en bullet, med visionen av att de skulle mixa allehanda hemgjorda såser själva, sedan blev maskinen stående i skåpet när man inte hade tid med detta. Därför finns nu inte sällan i princip oanvända bullets till salu på Blocket (dessutom hade de en kampanj ett tag då man fick två bullets till priset av en). Produkten fungerar utmärkt i vår mening, däremot är kvalitetn inte superhög så efter några års mer intensivt användande kan olika plastdetaljer på den börja gå sönder. Vi är nu inne på vår andra Blocketfyndade bullet som vi verkligen kan rekommendera -  men gör en ordentlig självrannsakan innan ni slår till - orkar ni hålla på och mixa egna såser eller kommer det sluta med att ni också lägger upp maskinen på Blocket? :)

Hemgjord kefir

Kefiren ska stå framme i ett dygn med tyg istället för lock

I somras när vi fick besök av en annan familj över dagen hade de med sig kefirgryn som gå-borts-present! Jättespännande tyckte vi förstås, och de små grynen vi fick för ett halvår sedan har nu vuxit till sig och är 3 ggr så stora. Här syns de små coolingarna på fotot bredvid.

Har man kefirgryn är det enkelt att göra egen kefir:

Kefigrynen har vuxit till trippel storlek på ett halvår!

Lägg grynen i en ren glasburk, häll på mjölk så att det täcker grynen. Lägg inte på burkens lock, utan ta en ren bit tyg och fäst över burken med ett gummiband (se bilden), detta för att grynen måste få luft. Låt burken stå framme i rumstemperatur i ca ett dygn (gör inget om man glömmer framme burken lite längre). Ställ den sedan i kylskåp så att den håller sig sval och fräsch (fortfarande med tyg istället för lock).

När man vill äta kefir ska man ta en plastsil (viktigt att inte använda metall!) och hälla mjölken som nu blivit tjockare genom silen ner i ett glas eller en skål så att kefirgrynen fångas upp i silen. Ta en spatel i trä eller plast (ej metall återigen) och dra fram och tillbaka i silens botten kring kefirgrynen så att all kefir rinner igenom silen och ner i glaset/skålen. När kefirgrynen är ensamma kvar i silen kan man skölja av den i ljummet vatten så att inte för mycket gammal mjölk sitter kvar på dem. Lägg dem sedan i en ny ren glasburk och häll genast på mjölk så att den täcker grynen, upprepa proceduren med att lägga tyg över burken, låta den stå framme i 1 dygn och sedan ställa den i kylskåp.

Kefiren är god med tinade bär från frysen!

Den färdiga kefiren står sig lätt i kylskåp i 1-2 veckor, den blir allt tjockare och lite syrligare i konsistensen, men den blir inte dålig. Grynen ska alltid förvaras i mjölk med andra ord. Ska man resa bort i några veckor kan man skölja kefiren innan man åker, hälla på färsk mjölk och ställa in den i kylen direkt. När man kommit hem kan man hälla bort mjölken, skölja kefirgrynen och hälla på färsk mjölk för att börja göra kefir igen. På den här bloggen om kefir står det hur man kan göra för att bevara kefigrynen om man ska resa bort i flera månader, samt en massa andra roliga tips på annat man kan göra med kefir - bland annat egen crème fraiche.

Servera kefiren i en skål med bär eller müsli precis som yoghurt, eller gör en smoothie på den. Den smakar lite syrligt och liksom "porlande" och aningen jästaktigt och man kan ha lite svårt för smaken eller konsistensen. Det är dock väldigt nyttigt, innehåller många goda lactobaciller och anses bidra till sund tarmflora och hälsa. Man kan kamouflera smaken väl med exempelvis blåbär eller sylt och smaken växer också på en efter ett tag. Här hemma är särskilt Adrian förtjust i kefiren och brukar ha den extra som kvällsmål efter träning.

Vardagsmaten - tips och tricks

Nu när mörkret verkligen sänkt sig över vardagen och man är extra trött på kvällarna får man lätt en känsla av hopplöshet när man tänker på hur man ska hinna laga god och nyttig mat varje kväll när man har jobb, fritidsaktiviteter m.m. som pågår, samtidigt som det kanske även behöver lagas lunchlådor. Vi har båda skaffat träningskort nyligen och vill gärna utnyttja dessa - därför har vi fokuserat på att effektivisera matlagningen här hemma så gott det går, utan att kompromissa för mycket med kvaliteten. Här har vi samlat 5 tips som kan ge hjälp på traven i vardagstöcknet. Dela gärna med er av egna tips och idéer!

1. Veckohandla
Om ni inte redan gör det, så testa, det sparar jättemycket tid! Vi brukar planera maten på ett ungefär för en vecka framåt, utgå ifrån vad vi har hemma som behöver ätas upp, vad vi nyligen ätit och vad vi känner för och bestämma oss för 3-4 rätter som ska lagas. Vi försöker också sträva efter en bra blandning mellan vegetariskt, fisk och kötträtter samt att en variation av tillbehör med ris, pasta, rotfrukter, nudlar, gryner eller bröd. Ingredienserna skrivs upp på en gemensam handla-lista i Evernote som vi båda kommer åt från mobilerna. Detta är hur smidigt som helst, den ena kan skriva upp någonting som nyss tagit slut på den gemensamma handlalistan och den av oss som handlar har alltid tillgång till den uppdaterade inköpslistan. Sedan försöker vi passa på att handla med Freja strax efter att en av oss hämtat henne från förskolan någon gång under veckan (onsdag eller torsdag oftast) så att man slipper vara i affären i "rusningstid". Hon sitter i kundvagnen och får frukt i affären och är nöjd och glad, man sparar tid på att det är ganska lite folk i affären och slipper handla under helgen. OBS - vill ni testa detta så kolla in PiMs veckomatsedel - varje vecka publicerar vi tips på tre goda rätter som passar bra att laga tillsammans!

2. Storkoka

Vi har alltmer börjat fokusera på rejäla storkok när veckorna är som hetsigast, och inte bara en middag i taget, utan 2-3 rätter. De senaste veckorna har vi avsatt lördag kväll till matlagningskväll. Efter att ha gjort något kul med Freja på eftermiddagen och ätit middag tillsammans så lägger vi henne, sätter på musik i köket och sätter igång med flera maträtter samtidigt. Det blir en hel del synergieffekter när en av oss kan hacka lök och grönsaker till flera rätter samtidigt, utan att behöva röra i någon gryta eller så under tiden, medan den andra rör om, kryddar, passar grytor, öppnar burkar och sköljer grönsaker. Visst, man kan känna sig lite trött i början av matlagningsorgien, men sedan brukar man komma igång. Det är skönt att varva ner efter veckan på fredag kväll och vila inför nästa vecka på söndag, därför kör vi oftast lördag kväll för storkoket. Under veckan har man mindre ork för att ställa sig framför spisen på kvällen.

Ofta brukar vi koka något i tryckkokare, exempelvis en rejäl gryta, samtidigt som vi gör en soppa som vi vuxna kan ha som matlåda under veckan och kanske en gratäng, paj, wok, pastasås eller lasagne. Både grytor och gratänger vinner i princip på att stå någon eller några dagar, och det är  få av maträtterna som blir tråkigare av att värmas upp. I alla fall inte så tråkiga att det skulle kompensera för de enorma tidsvinster man gör på att slippa laga mat varje dag. De flesta dagarna under resten av veckan kan vi då komma hem, värma på färdiga rätter som väntar i kylen, möjligen koka pasta eller hacka ihop lite sallad till, och äta! Lyxigt värre. Visst, det kan bli lite enformigt att äta 3-4 maträtter under större delen av veckan, men man hinner bara äta samma maträtt ca 3 gånger, sedan kan man byta och behöver inte laga den rätten igen på flera veckor. Det som blir över när man känner för att laga ny mat kan man alltid frysa in som portionsrätter och så kan man variera med lite upptinad mat ibland också. Låter det bra så börja gärna botanisera efter recept under etiketterna storkok, soppa, gryta eller wok, eller som sagt se PiMs veckomatsedel för tips på lämpliga storkok)

3. Matlådor 
Matlådor kan vara jobbigt att få ihop när man har svårt att hinna laga middagsmat, men som tur är så passar ovanstående princip om storkok bra för att producera matlådor. Samma mat som blir god att värma upp till kvällsmat tenderar att fungera bra som matlådemat. Ofta brukar vi som sagt försöka göra en soppa som kan bli lunchlåda under större delen av veckan, alternativt en gryta eller maträtt som vi vet att Freja kanske inte gillar men som vi gärna vill äta. Krisar det kan man kombinera flera olika restslattar till en matlåda, tina något ur frysen som man sparat en tidigare vecka eller göra en matig macka till lunch. Ibland är det förstås också kul att gå och äta lunch med kollegorna, så det kan man ju passa på att göra om man inte lyckats få ihop till matlåda. Tidigare har vi skrivit några tips om hur man kan tänka kring matlådor för att hålla dem så fräscha som möjligt.

4. Hantering av rester. 
I vardagen kan det lätt bli mycket rester över som är svåra att göra åt eftersom man inte har tid att ställa sig och laga något på resterna innan de blir dåliga och måste slängas. Här har vi tidigare samlat tips på hur man kan hantera rester, och hur man kan frysa in slattar av det som oftast blir över - potatis, ris och bröd och spara ihop till "resträtter", exempelvis lasagne, pyttipanna eller stekt ris, eller till goda krutonger. Försök jobba med en nollvision på slängd mat, för miljöns, plånbokens, tidsvinstens och samvetets skull!

5. Hämtmat
Om planeringen havererar och man inte har mat hemma och inte hinner handla, då ligger förstås hämtmaten nära till hands. Vi brukade äta sushi sådana gånger när vi bodde i Stockholm, här ute finns det dock inget bättre sushiställe så istället brukar vi beställa pizza från vår lokala pizzeria och kolgrill. De har en pizza med grillade grönsaker på som känns som ett kap. Det tar ju rätt mycket tid att själv grilla grönsaker, men det blir himla gott. Deras grillade grönsaker är jättegoda och vi brukar välja bort både smaklösa urkärnade oliver och burk-kronärtskockan på pizzan till förmån för extra mycket grillade grönsaker. Sedan lägger vi på egna kalamataoliver och strimlad soltorkad tomat i olja, som båda två är lätt att ha hemma i skafferiet. Medan man väntar på pizzan kan man enkelt köpa hem ruccola och tomat, sedan har vi alltid parmesan och fetaost hemma, båda står ju sig i kylen länge. Vips kan man värma på en pizza med grönsaker, servera med hyvlad parmesan och ruccola samt göra en tomatsallad med fetaost till. Det är jättegott och mättande! Med extra topping, parmesan och ruccola som tillbehör och tomatsallad (samt gärna ett glas rött vin!) till blir pizzan så mättande att det faktiskt brukar räcka med att beställa en enda pizza till hela familjen (2 vuxna och en 2,5-åring). Gör som italienarna - ät långsamt och njut av smakerna och upptäck att du blir mätt på mindre än en halv pizza. På så sätt blir inte hämtmat-kvällarna särskilt dyra eller onyttiga!

Storkoka chili - mycket mat, nyttigt, gott och lätt att variera!

En alternativ servering av grytan: som soppa med tortillas och
kokta morötter.

Såhär på höstkanten när det är mörkt och man inte har så mycket ork att stå vid spisen hela tiden samtidigt som man gärna vill äta bra mat så att man får lite energi kan vi passa på att lyfta upp vår favorit-chiligryta igen. Lägger man någon timme på att laga den tillsammans en kväll så får man mångfaldigt tillbaka, man kan lätt göra ca 20 portioner och grytan håller sig i kylskåp i minst 5 dagar, passar utmärkt både att frysa in och ha som matlåda. Den är dessutom supernyttig med en färgexplosion av grönsaker i, rikligt med nyttig upphettad tomat och nyttiga baljväxter och går att göra både vegetarisk och veganvariant på.

Variera grytan genom att servera som gryta med råris eller matvete till, eller tillsätt lite vatten vid uppvärmningen och servera som mustig soppgryta med bröd, tortillachips eller quesadillas till.

Quesadilla på fullkornstortilla (finns ekologisk)

Såhär gör ni en quesadilla:
Lägg en tortilla i en torr het stekpanna, lägg ostskivor och ev. en bit skinka ovanpå, krydda med torkade örtkryddor och örtsalt, avsluta med en ostskiva till om du haft skinka i för att klistra ihop det och lägg en till tortilla överst. Tryck ihop med stekspade, vänta en liten stund och vänd med stekspaden för att grädda på andra sidan. När den fått fin färg och osten är smält är den färdig. Dela med vass kniv på skärbräda i mindre bitar, alternativt klipp helt enkelt med kökssaxen!

Vår dotter på 2,5 år äter lätt en halv quesadillas själv, som vuxen kanske man vill ha en hel nästan. Hon älskar dessutom denna gryta, trots att vi gör den relativt stark med chili. Tummen upp av hela familjen helt enkelt!

Stekt ris - resträddaren nr 2!

Stekt ris i skål från Indiska med ätpinnar från Kina

Vi skrev ju nyligen om resträddaren pyttipanna, och tänkte nu följa upp det med en annan schysst resträtt, denna gång från Asien: stekt ris. Man kan lätt föreställa sig hur denna rätt kom till - middagens rester bestående av olika grönsaker och kokt ris stektes ihop för att ge lite extra smak, man knäckte ner lite ägg i rätten och tillsatte några nävar nötter och voilá - lunchen stod på bordet, en bra kombination av kolhydrater, grönsaker, fett och protein!

Vi använder lite samma princip som pyttipannan för att fixa stekt ris - när vi får kokt ris över från någon måltid fryser vi in det i en bytta med texten "stekt ris", som fylls på allt eftersom. Det gör inget om det blir en blandning av råris, jasminris och basmatiris, det blir bara mer spännande. På samma sätt kan vi frysa in stekt svamp eller andra stekta eller grillade grönsaker som lök, paprika, aubergine etc. som inte har gått åt under en måltid. Eller om man använt majs från burk till en maträtt och fått majs över, kan man frysa in även den. När byttan i frysen är full med ris brukar det vara dags att göra maträtten, och vi ser över vad vi har för infrysta grönsaker och kompletterar med det vi känner för. Receptet nedan är därför ett exempel endast på hur det kan se ut.

Stekt ris
ca 4 portioner

Stekt ris här med kyckling, paprika, cashewnötter och quinoa

Rapsolja eller jordnötsolja att steka i
Kokt ris, ca 800 g
2-3 st gul lök
ca 500 g svamp
2 st paprikor, olika färger
1 stor burk majs
gärna andra grönsaker: t.ex. purjo, stekt aubergine, gröna ärtor, haricots verts...
2-3 st ägg och/eller ev. räkor/kyckling
2 klyftor vitlök
1 st chili
1 bit strimlad ingefära
3-4 dl nötter, t.ex. jordnötter, cashewnötter

Börja med att hacka de råa ingredienserna, om du har några, d.v.s. lök, svamp, paprika mm. Stek dessa i en stor stekpanna eller wok i några minuter i rapsolja eller jordnötsolja. Blanda ner chili, vitlök och ingefära. Krydda som ni vill, uteslut chili, vitlök eller ingefära om ni inte tycker om eller inte tål det, krydda med paprikapulver, citrongräs, sambal oelek eller curry om ni föredrar det. Dela under tiden ev. frysta upptinade grönsaker i lagom små bitar, skölj av majs i durkslag. Maka undan de stekta grönsakerna från mitten av stekpannan/woken, häll i lite extra olja och knäck ner 2-3 ägg i stekpannan. Stek på rätt hög värme i någon minut och rör om så att äggen trasas sönder, rör runt äggbitarna i grönsaksröran. Häll i kokt ris och de redan stekta grönsakerna samt majsen. Häll i lite åt gången och häll på extra olja när det behövs, blanda runt hela tiden så att rätten blir genomstekt. Hacka nötter och rör ner mot slutet så att de blir varma. Det kan vara gott att servera med sweet chilisås till, eller kanske chutney.

Eftersom rätten är en allt-i-ett-rätt och man kan äta den ur en skål med bara gaffel om man vill passar det ganska bra som matlåda eller som bufférätt eller utflyktsrätt, vid tillfällen då man ska kunna stå och äta eller där det är bra att skapa så lite disk som möjligt.

Övrigt: vegetariskt, uteslut ägg för veganvariant, tillsätt då mer nötter. Går att göra med mild smak som passar barn, även om de kan vara skeptiska till sammanblandade rätter som denna. I sådana fall kan man steka lite ris med ägg separat till dem och servera med majs, ärtor och nötter i skålar vid sidan om exempelvis. Har man mycket ingredienser i frysen går rätten väldigt snabbt att laga!

Stycka hel Bosarpkyckling - gör kycklingnudelsoppa på skrovet

Som vi skrev i ett tidigare inlägg köpte vi hel Bosarpkyckling för några veckor sedan. Det är inte alls svårt att stycka kycklingen, bara man har en vass kniv, eller ännu hellre köttsax. Hemligheten är egentligen att våga gå in med händerna och bryta lite vid lederna så att bitarna kommer loss, vilket är mycket lättare än att försöka skära igenom brosket. Den som är osäker kan titta på en youtubevideo, t.ex. denna med Melker Andersson. 

Eftersom kycklingen från Bosarp är så rejäl blir det ordentligt med kött kvar på skrovet, d.v.v.s ryggpartiet och det som blir kvar när man tagit bort låren, vingarna och bröstfiléerna. Detta kan man lämpligen koka soppa på, t.ex. denna goda kycklingnudelsoppa. Det är ett problem att många idag istället för att köpa hel kyckling som förr i tiden har börjat köpa enbart filéer och lårbitar av kyckling, vilket innebär att skrovet blir över och ofta måste slängas. Vi försöker tänkta att det bästa både för miljön och plånboken är att köpa hela kycklingen och göra åt alltihop, göra soppa på skrovet och exempelvis wok, kycklingpasta eller kyckling cordon bleu på filéerna och kyckling i ugn med grönsaker eller baconlindad kyckling på lår- och vingbitarna. Man kan se det som att man har "rätt" att äta en filérätt om man har gjort åt resten av kycklingen, och att man får se till att äta soppa och lårbitar innan man får nästa filé. Det blir en smidig veckoplanering om man får ut 3 maträtter av 2 kycklingar, men ännu hellre kanske man ska frysa in vissa bitar, laga något vegetariskt för att blanda upp kycklingrätterna med grönsaker och sedan tina upp och laga mer kycklingrätter några veckor senare. 

Vi gjorde en stor sats soppa i en rejäl kastrull, eftersom vi även vid ett tidigare tillfälle fått kycklingskrov över som vi fryst in och nu tinat. Såhär när vardagen slår till gillar vi att koka en rejäl soppa under helgen och sedan ha mat till lunchlådor och kvällsmåltider hemma. Soppan har gott om färsk kryddning och blir riktigt smakrik, men har man inte färsk ingefära eller chili och koriander hemma så kan man skippa dessa ingredienser. Man tager vad man haver och tycker om, så receptet är inte hugget i sten.

Kyckling-nudelsoppa 

ca 8 portioner

2 st kycklingskrov av Bosarpkyckling

minst 3-4 grönsaker, exempelvis:

3 mellanstora gula lökar

4 st vitlöksklyftor

250 skogsschampinjoner

1 röd paprika

3 morötter

1/2 zucchini

1/2 purjolök

ca 3 cm bit ingefära

1 st röd chili

2,5-3 liter vatten

grönsaks eller kycklingbuljong

2 tsk salt

2 krm peppar

äggnudlar (gärna fullkorn)

salladslök och färsk koriander till garnering

Hacka lök, vitlök, och grönsaker grovt. Ta gärna alla grönsaker på listan, eller egna favoriter, men minst 3-4 olika grönsaker ska det vara. Stek alla grönsaker i rapsolja i botten av en stor kastrull. Skala ingfära med potatisskalare och skär strimlor av den med skalaren, alternativt skär med kniv om ni föredrar det. Hacka chili fint. Tillsätt ingefära och chili i grytan. Ta bort skinnet på kycklingen (annars släpper det ifrån sig väldigt mycket fett till soppan). Lägg ner de två skroven hela i grytan. Häll på så mycket vatten att det täcker kycklingen men att det forfarande finns plats för soppan att koka i grytan utan att bubbla över. Tillsätt buljong, salt och peppar. Koka upp och låt puttra i minst 20 minuter. Koka under tiden nudlarna enligt anvisning i en mindre kastrull bredvid, se till att de inte blir överkokta utan häll av vattnet och skölj nudlarna snabbt i kallt vatten när de är färdiga. Strimla garneringen, om ni har sådan och ska äta soppa direkt, d.v.s. salladslök och koriander.

När soppan är klar ska man smaka av och ev. krydda med mer salt om det inte smakar så mycket. Lättast att äta blir det om man nu plockar upp skroven med en gaffel, låter dem svalna något, tvättar händerna noga och sätter sig och plockar loss köttet från kycklingen. Det bör vara lätt att få bort köttet, men aningen pilligt. Sedan tillsätter man köttet i den fortfarande kokheta soppan. Ska man äta direkt kan man först ta en matskål och lägga ner en lagom mängd nudlar i för att sedan sleva upp soppa och se till att man får både kött, grönsaker och buljong i tallriken. Garnera med koriander och salladslök. Har man lagat mat i förväg kan man kyla soppan nu, hälla av och kyla nudlarna i en separat burk och vänta med att strimla garneringen tills man ska äta. Då värmer man upp en eller flera portioner av soppan i en kastrull (här kan man underlätta för sig genom att blanda ner nudlarna medan man värmer) och garnerar.

Hemligheten är alltså att koka nudlarna separat och att blanda ner dem först när man ska äta soppan. Sparar man soppa och värmer upp med nudlar i suger nudlarna åt sig vatten från soppan och blir överkokta och sladdriga.

Övrigt: Glutenfri rätt (kolla buljongen dock!), laktosfritt, byt ut nudlarna mot äggfria om man vill göra utan ägg. Brukar bli uppskattad av barn. Se upp med folk som är överkänsliga för chili.

Bondens marknad, Äkta vara, fruktförmedlingen och andra tips!

Ja, i lördags var det ju strålande sol och många matintresserade som vimlande i Botaniska trädgården framför Orangeriet när Bondens egen marknad som vi tipsat om tidigare hade sin matfestival. Vi var på plats och lyssnade med intresse på föredrag, åt gott på Triller mat och bröd som hade en uteservering och handlade på oss alla möjliga godsaker som syns på bilden. Surdegsbröd, finfina gurkor, smaksatt honung (med ingefära, anis och saffran - den blir underbar till julens efterrätter!), päron och plommonmarmelad med calvados, tre sorters ost, najadrökt lax och sk förkylningshonung med tillsatt pepparmynta, propolis mm. Dessutom fanns det möjlighet att prata surdegsbak och kolla på degar och testa att slunga honung och prata om detta med biodlarna, vilket vi tyckte var mycket roligt.

Missade ni detta men är sugna på att titta på godsaker så finns ju Bondens marknad vid centralstationen varje fredag eftermiddag under hösten. Det är lite olika handlare som står där från gång till gång, men tanken är alltid att konsumenterna ska ges en chans att köpa produkter direkt från producenterna utan mellanhänder, vilket också ger en chansen att ställa frågor om produkterna och få svar från dem som verkligen vet. Passa på att fråga om vad som passar med vad, hur sakerna framställts mm.

Visst kan det tyckas dyrt med en del av sakerna på bondens marknad, liksom ekologisk och/eller närproducerad mat i övrigt. Men vi har i alla fall inte fått uppfattningen att producenterna ser till att ta extra mycket betalt för sina produkter. Det är inte lätt att vara relativt småskalig producent som värnar om kvalitet idag när man konkurrerar med stora bolag som hänger sig åt matfusk i hög utsträckning. Så på ett sätt blir det lätt att man jämför äpplen och päron när man jämför priser på till synes liknande produkter. Det handlar också om att vi har blivit vana vid att lägga en mycket liten del av vår disponibla inkomst på mat, från ca 30% på 50-talet, till 19% 1993 och 12% idag. Varför ska maten egentligen vara så billig? Detta skriver Mats-Erik Nilsson om bland annat i denna krönika. Även i faktiska priser har en del matvaror inte blivit dyrare, exempelvis här finns en artikel om myten om den dyra maten i Sverige, med ett exempel på att charkvarorna faktiskt är billigare idag än för nästan 20 år sedan. Vi slänger också alldeles för mycket mat idag, och här finns också en chans att spara mycket pengar som man istället kan lägga på att köpa lite dyrare men mycket bättre mat.

För att komma tillbaka till upplevelserna under helgens marknad så vill vi även tipsa om att Bondens mat i Uppland producerar sin egen Matkarta som finns både som fysisk karta och på nätet, där gårdsbutiker och caféer mm finns utmärkta. Senaste projektet är att också sätta ihop olika "turer" som hugade kan åka för att exempelvis köpa julklappar av lokala producenter, titta på eko-gårdar eller hänge sig åt ostprovningar. Så småningom kommer ett förslag på tur för barnfamiljer, det ser vi fram emot!

Vi passade också i helgen på att bli medlemmar i föreningen Äkta vara, som värnar om den oförfalskade maten utan tillsatser. En av grundarna till föreningen var på plats och berättade om hur de kämpar för att väcka opinion mot att det blivit helt ok att ha långa rader av tillsatser i vanlig mat och fortfarande kalla det för t.ex. glass eller pepparkakor, trots att knappt några av de ingredienser man själv skulle haft i om man gjort det hemma finns med längre. Det kostar 100 kr att vara medlem, och man får olika förmåner, som t.ex. billigare/gratis inträde till vissa mässor mm, så man tjänar snabbt in denna summa om man är matintresserad som vi. Tjänar man inte in summan kan man glädja sig åt att ha bidragit till kampen för bättre matkvalité istället.

Äkta vara ger en nu också rabatt på en provprenumeration på den nya tidningen Hunger, som börjar komma ut i oktober: "Hunger är tidningen som tar maten på allvar. Som inte nöjer sig med smarriga recept, hårdstajlade matbilder och påklistrade leenden. Som granskar fusket i butikerna och på krogen. Som har något intressant att berätta om råvaror, rätter och matkultur. Och som kan göra oss vanliga hemmakockar mer självsäkra och kreativa vid spisen. 

Föreningen har också en smidig fruktförmedling på sin hemsida. Bakgrunden är att vi idag importerar mindre frukt än den som går till spillo genom att inte skördas i svenska trädgårdar. Även nu under högsäsong för äpplen importeras det äpplen från t.ex Argentina i stora mängder. Vi skulle alltså kunna bli självförsörjande på frukt om vi bara ansträngde oss att ta tillvara den frukt vi har. Fruktförmedlingen har en Sverigekarta med nålar där man kan plocka frukt på både offentliga platser och i privata trädgårdar. Gör en insats, spara pengar och bidra till en bättre miljö i höst genom att plocka frukt istället för att köpa!

Så småningom kommer vi ta upp mer här på bloggen om tillsatser i maten, att inte slänga mat och även lite reflektioner om barn och mat. Viljan till att skriva långa inlägg finns absolut, men inte alltid tiden!

Skördefest! Recept på mat från odlingarna - rödbetor med getost och honung

Nu börjar vi verkligen skörda frukterna av vårt arbete på kolonilotten och i krukor och rabatter här hemma vid husväggen och kan plocka hem stora mängder ärtor, bönor, rödbetor, zucchini, morot, sallad samt förstås härliga små tomater. Arbetet som man lade ner i våras med att förkultivera tomater, eller gräva på kolonilotten, tycks nu som en billig investering när den ger så mycket tillbaka!

Freja tycker om att följa med till kolonilotten och hjälpa till att plocka, hennes stora favorit är morötter som vi gräver upp och sköljer av direkt, de har så tunt skal att hon där och då kan äta direkt. Hon kan lätt knapra i sig 5-6 mindre morötter på en gång! Sedan tjatar hon järnet hemma om att få morötter till mellanmål!

Tomaterna är också goda som små sötsaker, sprängfyllda med smak. Vi fick tyvärr lite problem med tomaterna i år, något som heter pistillröta, och som ser ut som insjunkna bruna fläckar längst ner på tomatens ände. Det beror tydligen på kalciumbrist i plantan och uppstår om man gödslat ensidigt (för mycket natrium, vilket vi nog hade) och det varit lite oregelbunden vattentillgång. Det var ju en väldigt varm sommar så det blev lätt att plantorna blev väldigt torra för att sedan få mycket vatten. Vi köpte KRAV-märkt benmjöl som vi hade på och sedan dess har tomaterna sett bättre ut, nästa år ska vi blanda i lite av benmjölet i jorden från början.

Nu till recepten på vad man göra med maten man skördar! Det roligaste tycker vi är att anordna en liten "skördefest" med plockmat från trädgården. Ikväll hade vi det som fredagsmys, lite överambitiöst kanske, men det blev väldigt gott! Helt vegetariskt också. Vi gjorde rödbetor med fetaost i ugn, tre sorters ångkokta bönor, tomatsallad med basilika, morötter, gurka och slutligen lite zuccinisoppa med getost för att få lite varm mat i oss. Kändes lite kul att det mest var salt, peppar, ost, honung, olja, kikärtor och pumpakärnor som var köpemat i vår middag, 11 odlade ingredienser räknade vi till, och vi hade lätt kunnat lägga till sallad, ärtor, potatis och mangold också för att komma upp i 15. :)

Zucchini/squash får man ju ofta mycket av åt gången och det kan vara svart att göra åt allting. Här finns ett jättegott och enkelt recept på zuccinisoppa med kikärtor som gör soppan extra krämig. Denna gång hade vi i lite spiskummin och ett stänk av chili för att ge lite mer sting till soppan. Man kan också göra grillade grönsaker på grill eller i ugn för att äta som snacks eller till en lyxig grönsakspasta. Om man fått en riktigt stor zucchini kan man göra fylld zucchini som är en stående favorit här hemma.

Bönor i alla former (vaxbönor, haricots verts och bondbönor) är som godast lättkokta/ångkokta med flingsalt tycker vi. Det är gott att äta bara som snacks, eller som tillbehör till en maträtt med fisk/  kyckling/ köttfärs/ linser eller varför inte till en lyxmiddag med entrecote om det är något särskilt att fira.

Det är så tragiskt att fina svenska bönor som växer så bra här i Sverige och blir så goda nästan inte går att få tag i längre i vanliga mataffärer eftersom de blivit helt utkonkurrerade till förmån för bönor och ärtor från Kenya som är lika eländiga och smaklösa året runt. Ofattbart, men vi antar att det på något sätt ändå blir lite billigare att flyga hit bönor från Kenya än att odla dem här, vilket leder till att affärerna struntar i att ta in svenska bönor. Enda utvägen är att odla själv och som tur är så är just bönor och salladsärtor superenkelt och jättetacksamt att odla. De tål kyla, torka och behöver ganska liten yta för att ge jättemycket skörd. Se bara här i korgarna hur mycket vi fick från några rader på ca 4 meter, och detta är en skörd av säkert 4-5 skördar.

Slutligen, rödbetor med getost/fetaost, honung samt pumpakärnor är en riktig favoriträtt som konstigt nog inte nämnts på bloggen tidigare. Vi åt så mycket av den en höst för några år sedan att vi fick riktig överdos och pallade inte att äta rödbetor på flera månader efteråt! Geotst blir välidgt gott men vi gör för tillfället med fetost eftersom Freja älskar ugnsgrillad fetaost just nu.

Rödbetor med getost, honung och pumpakärnor

4 portioner (till plockmat, kombinera med 1-2 andra smårätter)

5 medelstora rödbetor
1/2 paket fetaost
pumpakärnor
olivolja
flytande honung

Förkoka sköljda men inte delade eller snoppade rödbetor med skalet på i rikligt med vatten i 10-15 minuter tills de blir mjuka. Häll av och låt betorna svalna något, då är det lätt att ta bort skalet med händerna. Dela dem i klyftor och lägg i en ugnsfast form. Smula fetaosten över betorna, strössla över pumpakärnor och spraya/ringla lite olivolja över. Sätt in i 200 grader varm ugn i ca 15 minuter. Ta ut ur ugnen och låt svalna lite innan ni ringlar på flytande honung. Servera och ät ljummen - mums!

Serveringsskålar från Bruka design och Indiska.

Hemgjord köttbuljong

Om man köper kött direkt från bonden så kan man ofta få med köttben som man kan koka egen köttbuljong på. Det är faktiskt inte så svårt som det låter, och buljong på 1 kg köttben räcker hemma hos oss i ett år, minst. Med tanke på vad mycket skräp färdig buljong ofta innehåller, i form av tillsatser, smakförstärkare, palmolja och annat otäckt, för att inte tala om att det är väldigt svårt att få tag på ekologisk köttbuljong, så kan det vara värt att göra egen. När det kommer till grönsaksbuljong, som vi använder oftare än köttbuljong, så köper vi faktiskt färdig istället för att göra egen, eftersom vi är förtjusta i Renée Voltaires lantbuljong, men det är förstås inte särskilt svårt att göra egen grönsaksbuljong heller. Eftersom buljongen ska stå och koka länge kan man med fördel sätta på när man ändå ska laga annan mat, och låta den puttra medan man äter middag och städar undan, för att sedan sila. 

Så, till receptet nu: 


Köttbuljong

Till ca 1 kg köttben behövs

ca 1 msk tomatpuré

1-2 morötter i slantar

2 gula lökar hackade

4 klyftor vitlök, hackad

1 purjolök i slantar

1/4 rotselleri i små kuber

1 dl hackad persilja

4 lagerblad 

6 svartpepparkorn

1/2 tsk salt

1 tsk torkad timjan

Lätt köttbenen i en långpanna, klipp ev. isär dem i mindre bitar med en köttsax och gnugga in dem med tomatpurén. Sätt in i ugnen på ca 200 grader i 30 minuter. Hacka under tiden alla grönsaker i mindre bitar och lägg i en stor kastrull, lägg även i alla kryddor i kastrullen. Lägg i köttbenen i kastrullen när de är färdiga i ugnen, häll på vatten så att det täcker allting och koka upp. Bildas det mycket skum så skumma av och låt sedan buljongen sjuda på låg värme i ungefär 2 timmar. 

Lyft ur benen och släng dem, passera resten av buljongen genom en sil och mosa grönsakerna under tiden så att de ger ifrån sig allt vatten. Eftersom allt kokat så länge så har varken grönsaker eller kryddor så mycket smak kvar i sig, så det är bara att kompostera dem. Tanken är att de har avgett sina smaker till vattnet som man sedan koncentrerar till buljong, så smaka på buljongen och känns den för svag så koka en stund till så att den reducerar ytterligare. 

Häll upp buljongen i en skål och spara i frysen, häll upp i istärningskuber som ni fryser, knäck ut dem nästa dag och häll i nya från skålen i kylen, fortsätt så tills ni har all buljong sparad i kubform i en större plastburk i frysen. Sedan när man behöver en buljong är det bara att ploppa i en kub från frysen och låta den smälta i grytan, soppan, pastasåsen, eller vad det nu är som kräver köttbuljong. Enkelt!

Omelett-tider!

Nu såhär under våren börjar vi laga omelett då och då och fortsätter med det under sommaren. Det är en perfekt lunch eller middag när man snabbt behöver göra mat utan att ha något förberett, det går snabbt och man kan ta saker man har hemma. Det passar också bra när man har diverse rester som man behöver göra åt, omelett är en riktig resträddare! Men varför inte planera att göra en omelett ända från början och handla en massa godsaker specifikt till den? Har ni förresten insett att omelett passar helt OK även som matlåda, om man tar två skivor bröd eller t.ex. en panini och gör en omelettmacka med extra sallad, tomat och kanske skinka i så blir det ju en lyxig lunchmacka och inte en tråkig uppvärmd omelett.

Hos oss brukar vi som standard ha i stekta skogschampinjoner, paprika och lök, men det händer även att en bit ungersk korv slinker med, och gärna örtkryddor i olika former förstås. Grillad paprika på burk, majs, oliver, överbliven korv, skinka eller potatis, ja varför inte köttbullar om det finns över. Det finns mycket som passar! Vi brukar förresten inte ha mjölk i vår omelett, det är många som tror att det är något slags måste men det är förstås inte sant. Istället vispar vi bara ihop äggen med en gaffel, tillsätter salt, peppar och gärna paprikapulver, och steker i en stor stekpanna med mycket fyllning. Vi använder också glaslocket på stekpannan så att ovansidan av omeletten blir stel, Adrian tycker inte egentligen om ägg och vill därför gärna "kamoflera" äggsmaken så mycket som möjligt. Till omeletten tycker Flora det är obligatoriskt med en skiva gott bröd och vi äter även gärna någon grönsak bredvid, som tomat eller gurksallad eller liknande.

Vad har ni helst i omeletten bloggläsare? Bästa tipsen?

Köttfärslimpa med taggsvamp

Trött på att rulla köttbullar, men barnen tycker så mycket om dem? Räddningen är den gamla bortglömda rätten köttfärslimpa! Superenkelt, gott och dessutom lätt att dryga ut köttfärsen med grönsaker och svamp. Man gör den med fördel i en rektangulär brödform och här får ni ett recept som blir en rejäl dos som räcker till minst 8 portioner. Köttfärslimpan blir så saftig att det duger bra utan sås till, här har vi serverat med farmors rårörda lingon, men annars kan man göra vanlig skysås (typ brunsås) som man skulle servera till köttbullar.

I detta recept har vi haft i taggsvamp. Den har en fin mild smak som tilltalar de flesta. Nästa höst kan ni leta efter den ute i skogarna, den är vanlig och mycket lätt att känna igen eftersom den har taggar på undersidan istället för lameller eller rör som skivlingar och soppar. Blek taggsvamp är en mycket bra matsvamp och har inga farliga svampar den kan förväxlas med. Läs mer om den på Svampguiden. Nu har vi taggsvamp kvar i frysen sedan i höstas och det är dags att äta upp innan nästa svampsäsong börjar! Gillar ni detta recept så testa också vår medelhavsinspirerade köttfärslimpa med ännu mer grönsaker och godsaker som vitlök, oliver, soltorkade tomater och basilika!

Köttfärslimpa med taggsvamp
8 portioner

1 kg nötfärs
4 msk ströbröd
2 dl mjölk
2 lök
2 st morötter, grovrivna
2 ägg
2 tsk salt
2 krm peppar
6 dl/ 600g taggsvamp samt gärna torkad smulad svamp som extra smaksättning.

Blanda ströbröd och mjölk i en stor bunke och låt svälla i 5 minuter. Stek svamp så att vattnet ångar bort ur dem, salta och peppra under stekningen. Fräs löken och blanda alla ingredienser i en stor bunke. Riv under tiden morot, skala vitlök, häll av och kärna ur oliver, hacka rödlölk, samt strimla soltorkade tomater. Tillsätt alla ingredienser i bunken (köttfärsen är rå) och blanda väl. Tag gärna kallt vatten på händerna och knåda ihop och tryck ut i en brödform smord med rapsolja eller annan ugnsfast form. Grädda mitt i ungen på 200 grader i ca 30 min, sätt gärna på grillfunktionen mot slutet. Det går bra att stoppa en mindre plåt med tex klyftpotatis bredvid.

Övrigt: innehåller laktos, ägg och mjölk. Går säkert bra att göra med vegofärs om man vill. Experiementera gärna med att lägga till mer grönsaker i köttfärssmeten, se bara upp så att det inte blir för mycket grönsaker som släpper ifrån sig mycket vatten. I sådana fall kan man försteka grönsakerna så att de vattnar av sig. Barnfavorit!

Påskmat och grönsakschips

Vi firade påsk med Floras föräldrar idag eftersom vi ska vara med Adrians föräldrar på påskafton. Förrätten blev en liten enkel historia med ett halvt ägg, några räkor, halv avokado och en skiva gravad lax. Men så lyxigt det ändå kan upplevas om man lägger upp på en fin tallrik! Till huvudrätt bestämde vi oss för laxspett med indisk smak med bulgur och äppelyoghurt till, se recept här. Vi slängde även med lite fänkål i bitar och kvisttomater i ugnen när laxspetten åkte in. Blev enkelt och gott, dock blev vi lite besvikna på kryddningen då vår garam masala nog hade något år på nacken och hade legat i en liten plastpåse och blivit ganska uddlös. Rätten var betydligt godare när vi gjorde den i september. Vi sa det till varandra - inte köpa udda kryddor som man inte använder till vardags utan att ha en plan för när man ska använda dem! Det är lätt att de blir liggande i skåpet och förlorar i smak och lukt. Man kommer ändå behöva köpa andra färska ingredienser när man väl bestämmer sig för att laga en maträtt, varför inte då köpa kryddan samtidigt.


Annars har vi ett annat hett tips till påskmyset - gör egna grönsakschips/grönsaker i olja på långpanna i ugn! Det är verkligen beroendeframkallande gott! Testa er fram till vad som är era favoritgrönsaker! Ta exempelvis zuccini, aubergine och palsternacka (eller morot, rödbeta...) och hyvla tunt med osthyvel, potatisskalare eller mandolin. Häll rikligt med olivolja i en långpanna och vänd runt grönsaksskivorna så att de får olja på båda sidor. Krydda med örtsalt och peppar, gärna även örtkryddor, men det blir jättegott bara med salt och peppar alltså. Ställ in plåten på 210 grader, gör gärna flera plåtar när ugnen ändå är igång. De går åt snabbt! Om man vill ha ganska oljiga grönsaker kan man ha rätt mycket olja på plåten och ta ut den när grönsakerna är mjuka, det är jättegott! Doppa sedan bröd i resten av oljan som fått god smak av grönsakerna. (Ni vet väl att man med gott samvete kan frossa i olivolja? Har ni inte läst om Supermat så gör det!) Man kan också ta lite mindre olja och låta grönsakerna vara kvar lite längre tills de får lite färg och blir lite krispiga som chips. Godast att äta varma, eller värma upp. Så gott, som plockmat, till kvällsmyset eller som tillbehör till annan mat. Testa!

Enkel spenatsoppa

Vi frostade av frysen i helgen (passade på eftersom det var så kallt, kändes som sista chansen) och passade på att då gå igenom allting och se vad som egentligen dolde sig i gömmorna. Det blir lätt att en del grejer hamnar där på långförvaring, men egentligen försämras kvaliteten även på nedfryst mat eller råvaror efter bara några månader. Så ät upp det ni har i frysen innan det blir dåligt!

Hursomhelst, vi hittade spenat som behövde göras åt, och bestämde oss för att laga en snabb, enkel spenatsoppa. Det är verkligen inte mycket som ska till och blir ändå gott och mättande. Ett tips nu när man fortfarande behöver något värmande samtidigt som man får vitaminer och energikick av spenaten, som är riktig supermat! Snart är det dessutom påsktider och äggrecept känns extra aktuellt. Det är alltså billigt, gott, nyttigt, enkelt, snabbt, går att göra mycket och frysa, och bra som matlåda! Inte många fel där, om man vågar ifrågasätta slentrianattityden att spenat inte är gott och testa! Adrian som inte gillar kokt ägg tipsar om att det blir minst lika gott med smulad getost i soppan!

Vi ser på era sökord som länkat till bloggen att många letar efter information om att frysa/kyla och sedan värma upp spenat. Se också nedan i kommentarerna men tänkte sammanfatta läget kort. När man lagat en rätt med spenat så är det bra att kyla ner alternativt frysa in resterna och det som inte ska ätas upp så snabbt som möjligt. Sedan ska man tina maten i kylskåp och värma upp maten ordentligt innan man äter den direkt. Tumregeln är att spenaträtten ska vara så kort tid som möjligt i temperaturer mellan 20 och 60 grader, då nitrat som finns naturligt i spenat omvandlas till nitrit som kan vara giftigt i högre doser. Håller man sig till detta så är det inte farligt att äta spenaträtter och man kan göra storkok utan att vara rädd för förgiftning.

Spenatsoppa
8 portioner

800 g spenat
smör ca 4 msk
mjöl ca 6 msk
vatten ca 1,5-2 liter
grönsaksbuljong till mängden vatten
matlagningsgrädde 2,5 dl

Tillbehör:
8 kokta ägg (1 per person)
hårt bröd
lagrad ost

Sätt på äggen på kokning så att de blir hårdkokta, skala när de kallnat och halvera.
Smält smör i en stor kastrull och häll på den frysta tinade spenaten, fräs i någon minut. Häll på vatten, börja med 1,5 liter och grönsaksbuljong, börja koka upp. Lös under tiden upp mjölet i lite mer vatten (häll i en rengjord glasburk, skruva på locket och skaka om ordentligt, enklaste sättet tycker vi) och häll i soppan. Salta och peppra samt häll i grädden. När soppan börjat koka, låt den puttra i några minuter och smaka sedan av. Kontrollera konsistensen, är den tjock kan man spä med ännu lite mer vatten. Mixa med mixerstav rätt ner i kastrullen. Smaka av med ev mer salt eller peppar.

Servera med 2 st ägghalvor i varje portion och hårt bröd med god ost till.

Övrigt: vegetarisk, gör veganvänlig/laktosfri med havregrädde, eller uteslut grädden. Veganer kanske kan testa tofu istället för ägg till? Eller äta hummus till? För glutenfri variant kan man reda med maizena och äta något annat än bröd till, eller testa knäckebrödet på korn som vi tipsade om här.

Tomatsoppa - vid oväntat besök

Nu

Nu har vi hunnit testa ännu en soppa från Buffés soppspecial - tomatsoppan. Den blev mycket god, men ganska kryddig eftersom vi haft i rätt mycket peppar och vitlök. Det är en smidig sopp-bas som man kan frysa in och sedan tina vid kris eller oväntat besök och piffa upp med örtkryddor, basilikaolja, krutonger eller smulad getost. Krutonger är ju lätt att ha i frysen (bara man regelbundet hackar upp torra brödbitar som blir över och stoppar i en påse i frysen så kan man ta fram dem och steka dem i lite olja med örtsalt och de blir goda och frasiga). Portionspriset på denna soppa kan inte vara högt, så unna er att köpa goda ekologiska krossade tomater! Och njut av det goda samvetet i att ni äter säsongsanpassat mitt i vintern och dessutom får i er massvis med nyttigt lykopen från upphettade tomater (se supermatsinlägget).

Tomatsoppa
8-10 portioner

3 gul lök
2 morötter
1/2 rotselleri
4 vitlöksklyftor
5 burkar tomatkross
1,5 liter vatten + buljong till den mängden
2 msk råsocker
2 msk hackad basilika
2 msk hackad gräslök
2 msk paprikapulver
1 msk torkad timjan
olja, salt, peppar

Skala och hacka lök, morot, rotselleri och fräs i ca 1 dl rapsolja i en stor kastrull. Pressa i vitlöksklyftorna. Tillsätt alla andra ingredienser inkl salt ca 1 tsk och peppar och koka upp. Låt sjuda under lock ca 25 minuter. Mixa med stavmixer tills soppan är slät. Smaka av balansen mellan salt, peppar och socker och späd med mer vatten om den är alldeles för tjock, koka upp igen och rör om i så fall. Servera gärna med hackad basilika, brödkrutonger, smulad getost eller en hemgjord kanongod och supernyttig ruccolaolja.